Tulokset

raamu, raamut lainasana ihminen jellivaaransuomi sairaus keho
Ruotsi
rispa, skråma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raamutjärvi
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
raattinen luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
spårig
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raattisenhuornats
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rakko jellivaaransuomi kalastus vesi lainasana-saame työ
Ruotsi
isfiske med nät under isen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rakkovuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rapas luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
öppen
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rapasvaarat
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rapottaa ilmaus jellivaaransuomi ihminen
Ruotsi
fisa ljudligt
Suomi
pierrä pahasti
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
"Se rapotti mettässä niin ette ei lintua anshan tarttunukhaan."
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-09
rappie ihminen jellivaaransuomi
Ruotsi
stolt
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
rassi luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
gräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rassivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rauras luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
rörgräs, flera arter av styvt gräs och halvgräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rauraskumpu
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
reika jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
hål
Suomi
reikä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
rettu työ jellivaaransuomi kotitalous
Ruotsi
hässja
Suomi
rehto, haasio
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm..
riekku eläin lintu jellivaaransuomi
Ruotsi
ripa
Suomi
riekko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
ripakka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotsi
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripakkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ripukka luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotsi
dy, gytja, sörja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ripukkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rissa lainasana luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
ris, plats eller område med mycket ris
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rissavinsa
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ristirokka lintu jellivaaransuomi
Ruotsi
mindre korsnäbb, Loxia curvirostra
Suomi
pikkukäpylintu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärvi-området
Kulttuuri taustaa sanasta
ev. låneord från samiska
Alkuperä
Muntliga källor från Jukkasjärvi-området. Torbjörn Omalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-01
roskatipi työ jellivaaransuomi lainasana paikannimi
Ruotsi
soptipp
Suomi
jätekasa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Roskatippi kans.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
rouskut etnisyys jellivaaransuomi lempinimi/haukkumanimi slangi
Ruotsi
svennebananer, svennar, skällsord för svenskar
Suomi
hurrit
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
"...haukkumanimi ruottalaisille"
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-17
rukkaihmiset jellivaaransuomi ihminen
Ruotsi
stackare, människostackare
Suomi
raukkoja
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-19
ruokkutyär jellivaaransuomi nainen ihminen
Ruotsi
nådeflicka, auktionsbarn
Suomi
hoitolapsi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-22
ruona luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
grön
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Ruonajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ruono jellivaaransuomi lainasana-saame poronhoito
Ruotsi
en honren som ej fått eller mist sin kalv under ett särskilt år
Suomi
runo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
rutna ihminen jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
tal, prat
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rutnavuoma. Finns även en by i kommunen som heter Rudna.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rutu luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
snårskog, blandskog i fuktig terräng
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rutuoja
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ruuhminveisaja jellivaaransuomi hautajaiset näkymätön maailma musiikki työ
Ruotsi
liksångare, sjunger den döde till den andra sidan
Suomi
ruumiinveisaaja
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Kun lukkari kirkonmenoissa.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..