Tulokset

ryymä jellivaaransuomi ihminen slangi
Ruotsi
kortvuxen person (nedl)
Suomi
lyhy henkilö
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Likt ordet "kääpiö".
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-20
rästi lainasana jellivaaransuomi
Ruotsi
möjligen betydelsen rest, något kvarlämnat
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Rästiläs
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sahhaa työ jellivaaransuomi puu
Ruotsi
såga
Suomi
sahata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
saiti jellivaaransuomi metsästys lainasana-saame
Ruotsi
spjut
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Saitijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
saka ihminen jellivaaransuomi paikannimi lainasana-saame
Ruotsi
tal, prat, meddelande, samlingsplats
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sakajärvi var en gammal samlingsplats för områdets same-sitor. Numera är byn demolerad av gruvbolaget Boliden-Aitik.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sanot jellivaaransuomi
Ruotsi
säga
Suomi
sanoa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Ette sanot.
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt Matti Kenttä återfinns denna variant i västliga Meänkieli-dialekter. "Sanoa" i de östliga och "sanot" med konsonant - t på slutet i vissa västliga. Vanligast är dock substantiv singularis med -t på slutet, exempelvis konet, huonet, mettät etc.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sanua, sannuu jellivaaransuomi
Ruotsi
säga
Suomi
sanoa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sanua, sannuu jellivaaransuomi kieli vokaalisointu
Ruotsi
säga
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
sappalo jellivaaransuomi eläin keho lainasana-saame
Ruotsi
galla
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sappalojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sarka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
stor rak fura
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sarkarova
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
satta luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
sand, sandig, område med sand
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sattajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
saukku kalastus jellivaaransuomi
Ruotsi
utter, utterbräda
Suomi
saukko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sekki jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
säck
Suomi
säkki
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
selva jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
klart
Suomi
selvä
Sanaluokka
interjektio
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
semmunen jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
sådan, sådant
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
sieka poronhoito jellivaaransuomi rakennus lainasana-saame
Ruotsi
snedställd vägg (skjul) av slanor där man gjorde rökeld för renarna mot insekter under sommaren.
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Siekajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
siela jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
där
Suomi
siellä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sihnakinthaat jellivaaransuomi vaate
Ruotsi
läderhandskar utan foder/hår
Suomi
nahkakintaat
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
siina jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
där
Suomi
siinä
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
siirtuu jellivaaransuomi
Ruotsi
flytta
Suomi
siirtyä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sillun, silluin jellivaaransuomi
Ruotsi
Suomi
silloin
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Ja sillun se tyhä laukkui methan.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
sisalen jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
in
Suomi
sisälle
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Tule sisalen!
Kulttuuri taustaa sanasta
-le med tillägget -n. I Järämä säger man "sisälen".
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
situa, sittuu jellivaaransuomi
Ruotsi
binda
Suomi
sitoa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Västliga Mänkieli-området
Esimerkki
Ette sittuu rihmaa.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
skaffata jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
skaffa
Suomi
hankkia
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Hankkia är vanligare.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13