Lån Njarka. Udden är inte Narkåns utlopp, utan en udde som fanns mitt i selet men som försvunnit. Rolf Augustsson: Det fanns en mer utmärkande udde, tyvärr så är den borta sen drygt hundra år efter att narkens egna "vildhussar" hade försökt sabotera för flottningsföreningen. De unga männen fick inte jobb i flottningen , grävde en kanal i den smala delen för att avleda vatten från forsen i "vanha väylän reikä", det blev tvärtom. En uuen väylän reikä och mycket bättre för flottningen. Uusisaari heter ön och kvar finns en sandamella på östra sidan. Just norr om "magasinet". Forsen var nog ganska häftig vid högvatten. Hela kyläsuanto blev nog lugnare. Dem grävde en midsommarnatt , tuntturitulva, fjällfloden gjorde det mesta arbetet. Sandig jordmån blev ett lätt offer för vattnet,sen har det blivit större för varje år. Nu har det avstannat. Elof Nordmark: Farmor sa sig minnas någonting om detta Kaisa Marja alttså, Karkean Flora som var född 1867 berätta om detta men hon sa att dom grävde bara en ura vattnet gjorde resten under några år.
Enontekiö, Sieppijärvi, (ylheinen), Vittanki, Lohijärvi, (ylheinen), Svappavaara, Parakka?, karhu... alkaa purehan siltä jalkaa (ketulta), se kettu sann että kuusen juurta purekki. Sillon ku karhu purree kuusen juurta se sannoo kettu että voi henei jalkaa puret?se jos pääsee purehan se painethan käärmhem purema ja
Jellivaara (saga) ketto sannoo ku on karhuun hampahaissa: itätuuli, itätuuli! katto, karhu ei kersinu ku erjais (ärjäsi) ette lensituuli, Parakka, pohjanen, länsi, itä ja etelä ja sitte on luet eli luotheentuuli, ja louna, muita ei, (sydost och nordost finns ej), Rautas
Kulttuuri taustaa sanasta
Rautas, vindriktningen berättar vart renen har gått, samen vill under sommaren ha vinden i ryggen (ylituuli), aldrig motvind (alatuuli), viktigt var föda och snö finns från dessa förutsättningar,
Kainulasjärvi: s oli pitkäsenilmala sanonu että jo taas jauhaa ylitalonfaari kryyniä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Västfi, pitkänen s 'åskväder' (Paunonen 1987:219). Ordet har sannolikt spridits med kristendomen. Bibeln 1776 används fortfarande av laestadianer:
Matt. 28: ".. istui sen päälle.
3. Ja hän oli nähdä niinkuin pitkäisen tuli ja hänen vaatteensa olivat valkiat niinkuin lumi."
Ja Matt. 24:"27. Sillä niinkuin pitkäisen tuli leimahtaa idästä ja näkyy hamaan länteen, niin on myös Ihmisen Pojan tulemus." Birger Winsa: I Kainulasjärvi sa min mamma att man skulle stänga fönster och dörrar när det mullrar. Dragvinden kunde dra blixtar in i huset. Hon sa även att man inte skulle sitta nära ett eluttag. Kulblixten följer elkabel och far ut via eluttaget. En i Järvi dog på det sättet. Min mor såg som barn en kulblixt riva ner elkabeln i Mäkihemmet. Ingen dog. Henrik Micael Kuhmunen: Min mor sa alltid till oss att släcka elden i kåtan när det var åska. Det var farligt..
Kaihnuunranta är en vik norr om Mestoslinkka. På den östra sidan, söder om Vuopio.
Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Wuopions mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Wuopion, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Alkuperä
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985.
Pannu muistiin B. Winsa
Kittilä, Kittilä, minkä verran ol lunta vappuna vaola, sev verran ol lunta erkkinä katola. Kittilä, peippo alkaa vappuna karhule laulaa, hään oj jo suomet saaret käyny, siekö se aina makkaat ja sylkee: hiilyit, hiilyit, thyi, (ja karhu lähtee pesästä)
I Tervalahti tog man isär tjärflottarna och transporterade tjärtunnorna landvägen till Linkanlahti där man
byggde ihop tjärflottarna igen. Tunnrännan finns kvar vid utedasset i Mestoslinkka.
Kulttuuri taustaa sanasta
Koordinater: 7451023 833107. Lär finnas en urgammal boplats: L1992:7029 Boplats RAÄnummer:
Tärendö 162. Källa: Roland Jatko.
Alkuperä
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985, Roland Jatko med studiegrupp i Narken..
Pannu muistiin B. Winsa
Unelma Mäki: Hellän päälä sulatethiin tina kauhassa ja ämpärhiin tyhjenethiin kauha. Jos tuli rosoa, se taisi olla sairautta tulevana vuona, joku taisi tietää rahhaaki, en vain muista, mikä...
Alkuperä
Bror Wennström 1942, Väylänvartisten sanakirja.
Pannu muistiin Birger Winsa
Harkun versta/Harald Ojas verkstad drevs med remmar och hjul och hade sina rötter i början av 1900-talet innan elmotorerna blev allmänna. Harald själv bodde i en omgjord buss och var byns största uppfinnare. I bussen fanns förstås el och vatten. Han tillverkade en av Sveriges första snöscootrar. Tyvärr hade han inte tillgång till lättmetall så scootern vägde åtskilligt. Järnband. Det medförde att den gick under snön på jorden som världshistoriens första snöubåt. Han tillverkade en traktor, kallad Eulalia, som fungerade bra. Många potatisland plöjdes med Eulalia. Gul i färgen. Men en skogstraktor med grip och hydraulik blev aldrig färdigt. Det projektet var för honom övermäktigt i en simpel verkstad utan avancerad utrustning. En av Kainulasjärvis mest originella personer. På senare år flyttade han in i en självbyggd stuga. Harald var bror till mäkibon Arnold Oja och kusin med Birger Winsa. Harald var väl medveten om sin sociala position i byagemenskapen. Den var inte helt positiv. Harald levde ogift hela sitt liv.
Jockfallet/ Jokilinkka som ”levererar”. Hit flyttade savolaxaren Joakim på 1600-talet och släkten är omnämd för att ha lyckats rädda byn under den stora ofredens tid på 1700-talet genom att lura en mindre rysk trupp att det var en bastu som det lockande rykte från, och att de därför skulle sätta sig en båt för en färd nedför, när de i själva verket for in i döden i den otämja fors, som ryker och ryter alltjämt.. Åtminstone enligt legenden. Många är vi som är Av Joakims släkt. Hasse Alatalo: Och just när båten med ryssarna for nerför forsnacken sade Joakim: ”Hyvin meniko mela vilahti!” /”Det gick bra för styråran blänkte till” . (Inget rim när man översätter) Sanonta/säget , är också det enligt legenden men jag misstänker att det finns många livsfarliga forsar med liknade historier
Kalix älvs största bröte uppkom 1947 nedanför Mestoskoski i viken Kalsunlahti. 1,5 miljoner stockar. 82 man arbetade i 6-8 veckor för att riva den, enligt fd flottningsförman Heimer Taavola, Narken.
Kulttuuri taustaa sanasta
Elof Nordmark: Ni kanske har hört eller kommer ihåg Kalsunpato det var miljoner stockar på torra land hela distriktets flottarlag höll på och riva den en hel sommar gissar sommaren 1947 Narken K-järvi och överkalix lag var där i tvåskift. Jag hade 3 bröder som var där dom sa att dom såga och högg och slet en stock i taget i 10 timmars skift kl 6 till 6 hela försommaren det påstods att låg 4 miljoner stockar i bröten. Birger Winsa: Två-tre lag jobbade på samma bröte och hade ingen synlig kontakt med varann. Berättade Artur Winsa i Herman Henrikssons anda att man skall lägga till minst 100% annars är det inte värt att berätta. Ni som inte vet vem herr Herman från Narken var. Han kallades för Kolkko Hermanni i byn för sin dova röst. Han var även högröstad. Det skall höras när man talar, menade Herman. Han hade rest till USA en gång och då på den tiden var det få som gjort den resan. Han besökte bl a Calumet i Michigan som kallades för Kalumeeti. Hans berättelser om USA-resan innehåller allt av gigantiska överdrifter. Jag intervjudade Kolkko Hermmanni 1985. En beskedlig och försiktig man då. 20 år senare gick jag i Kolkko Hermans fotspår i Kalumeeti. Jag nästan kände Hermans ande vila över bygden. Kalumeeti är full av släktingar från Tornedalen. Lestadianismen är kanske starkare än i Pajala.
Lammaslahti. Under 'iso tulva' 1937 hann tärendöborna inte få bort fåren från öarna i Saarisuanto. Många får drogs med och drunknade, några hamnade i viken nedanför Mestoslinkka där de snurrade runt i virveln och viken fick namnet Lammaslahti (Fårviken).
Alkuperä
Roland Jatko med studiegrupp.
Pannu muistiin Birger Winsa
Lukkarin talo oli juuri Vanhaavaaran laijala. Koko 800 hektaaria mettää myythiin mettäpuulakile 800 kruunula. Ja pere joutui jättää talon. Yks tuli trengiks Uuvestalhoon, muut menit Amerikhaan kruuvatöihin Michiganissa. Helmer Järvenpää (1900-64) jäi naimattomaks koska hällä oli kyykkyselkä. Vitaamiinin puutheesta hän sai käyrän ja lyhyn selän. Sillä ruuhmiila oli vaikea kohata vaimoja. Ei saanu hyvvää ravintoa, se syy. D-vitamiinin puute. Helmer asui Uuventalon paikassa kymmeniä vuosia ja oli talon trenki. Vaikka vaikea ja monele olis ollu katkera tausta Helmer oli ystävälinen, taitava ja työläs mies.
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt muntlig historia köpte SCA (hade annat namn tidigare, Hummel & Bergman ) hemmanet Lukkari i Kainulasjärvi för 800 kronor. Lukkari hemmanets ägare hade skulder på 800 kr till olika privatpersoner och kanske även till fd SCA. Hemmanet var på ca 800 hektar, så 1 krona hektaren. Hyfsat pris, även då. SCA sa att de betalar skulden om de fick hemmanet. Lukkarifamiljen blev helt utblottad, men skuldfri. Flera utvandrade till USA och gruvorna i Michigan. En del av barnen fick puckelrygg för att de inte fått d-vitamin. En av dem var Helmer Järvenpää, 1900-1964. Han blev dräng och inneboende hos oss. Bodde i hallrummet hela sitt liv. Mycket kort eftersom ryggen var krokig. Vi barn trodde han förvarade snus i puckeln, eftersom han snusade mycket. Hade han fått allsidig kost hade han kunnat gifta sig och få barn. Svårt att träffa kvinnor med den kroppen. Helmer var alltid vänlig, händig och arbetsam.
Alkuperä
Birger Winsa hört av John A Winsa Kainulasjärvi..
Pannu muistiin Birger Winsa
En skröna om en pojke som blev döpt till Slarkk under 30-40 talet. Vid folkräkning i en okänd by blev en familj tillfrågade varför deras son fått ett så pass egendomligt namn som Slarkk varvid de svarade på bruten svenska att; "Juu teet är jy Slarkk, efter Slarkk Kaapeli” (Clark Gable).
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Ursprungskällan är okänd..
Pannu muistiin Birger Winsa
Uhtua ligger i södra delen av Tärendö. Udde vid Kalixälven. Göran Larsson: Jag har också grunnat på namnet Uhtua. Det påstås ha legat en gård där, förfäder till Perttus som sedermera bosatte sig i Pahtakorva/Saukkolahti. Det enda namn som inte är av gammal hävd är Kalaapakos, som jag myntade tidigt sjuttital, efter att jag sett en naturfilm om Galapagosöarna. En strandbit med två stora stenar som jag på något sätt förknippade med Galapagos. Användes inom vår släkt.
Sven Erik Knekta: Min koppling till Vettas är via min morfar och mor. Det sägs att den första som bosatte sig i Vettasjärvi var "Ullatinraukka", att han slog ihjäl sin vägvisare för att ingen annan skulle hitta hit. När en annan nybyggare bosatte sig på andra sidan sjön, lär han ha sagt: "Tänk, nu kan man inte ens gå ut och pissa utan att någon annan ser det!". Sedan dess känns redan Vettasjärvi nästan överbefolkat...
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa Ullatti, Nattavaara, Hakanen. Kainulasjärvis första invånare enligt folksagan var samen Paloraukka. Det var vanligt i sagan att man inte ville ha grannar närmare än ca 3 km. På yxhuggs avstånd. Om yxhugget hördes var det för nära. Även S Paulaharju berättar samma historia.
Lars Mäki: Första Maj-n aikana ! Jos aiko varemin istuttaa (panna). Maahan ei saanu panna ennenko talon (vanhaa ihminen) kävi avvojaloin polkasemassa, vähän niinku pyöhräyttämällä syvemäle valmisheen karhithuun multhaan! Sanoit että lämpimän maan istutus viikkoaki myöhempi sauttaa kylmän maan ja saapii ennenki syömäpotut !
Ei ole potlapenniä. Synonymer Gottnapenni, got no penny. Pottnapenniä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Engelska lånord påstås vara av Lars Ylvin: Vi har fått några ord från engelska språket till vår Tornedalsfinska/meänkieli
av hemvändande utvandrare till USA.
Gottnapenniä= got no penny
Plenttamonia=plenty money.
Hobo=hobo=tokig eller hullu på finska.
Kaara, hulikaani, kämppä etc.
Bengt Rytiniemi: Vet inte om ordet ”pofoori” används i någon annan del i Tornedalen. Här i Jänkisjärvi används det. ”Pofoori” = kraft, kraftfull.
Kommer nog från engelska ordet ”power”. Möjligen Beaufor, vindstyrka. Svante Spolander: Min morbror Seth Francki for till Amerika på 30-talet och kom på besök i Kukkola på 60 talet. Han kallade "garage" för "caratalli". Ingemar Luttu: Horjop och viljoplis kunde min farmor efter fyra år som piga i USA. Hurry up & will you please
Lars Ylvin_ Och min farbror som var på besök i Kangos, sa åt Amalia, hans fru piain met renta cara? Hyr en bil!
Alkuperä
Tornedalens historia på Facebook, Minun sanat och Birger Winsa.
Pannu muistiin Birger Winsa
Täälä se Jussa liettää, aikaa turhaansa viettää, pilvilinnoja rakentaa, onneansa korkeale asettaa. Mutta luultu onni on pettävä ja kaikki on jättävä. Net on vain utukuvia toelisuuen rinnala.
Kulttuuri taustaa sanasta
Mäen Hermanni kirjotti tämän mettäkämpän seinäle koska Jussa piirsi samale seinäle ilkeitä pilkkaavia kuvia hänestä kuinka hän kulki lumessa kummalisesti viskomalla toista jalkaa laithaan. Hermannila oli yks suora jalka mitä ei menny suijuttaa ja silti mettätöissä meeterin lumessa. Jussa lopetti kiusaukset lukemalla Hermannin kertomusta.
Hermanni haki vaimoa Haaparannan avisin kautta: Ystävälinen pitkä roiska mies paikka paikoin liianki pitkiä oikopaikkoja hakkee ystävälistä vaimoa. Hermanni sai vaimon mutta se ei ollu ystävälinen. Ordet runo finns inte i meänkieli. Man sa att Herman Oja skrev detta, utan precisering. Idag säger man dikti.
Alkuperä
Birger Winsa hört av John A Winsa Kainulasjärvi..
Pannu muistiin Birger Winsa
Joka kesä tuli telttabiiu Kainulasjärvheen. Met lapset karkasima välistä teltan alta ja pääsimä sisäle ilman maksoa. Istuthiin puupenkilä ja kattothiin Åsa-Nisseä. Oli aika suuri hälinä kylässä kun kuultiin ette telttabiiu on tulossa. Teltta panthiin pysthöön Vanhaan koulun ulkopuolele, missä maipraasut nykyaikana palavat ja missä on simbasänki. Katosi kätevästi kun teevee otti yli 1960-luvun alussa.
Vertaa pysähtää, Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Ylheinen sanonta oli ettei saanu kehua voimitten kans ja typheyttäjällä piti olla hyvät hamphaat. Ja kun siirethiin taiot seuraavalle sukupolvele hamphaitten kunto ja henkilön muraali oli tärkeät ominaisuuet. Siksi ei typheyttäjä halua praamia hänen lahjoista julkisuuesta. Yks typheyttäjä meni ja selitti omale vaimole lahjoisthaan ja ei menny pitkhään mies menetti taitonsa. Valitti ette oli kehunu omale vaimole syyksi. Vaikeinta oli ette typheyttää tuttavia ja sukulaisia jokka eppäilit. Tavalista on ette typheyttäjä saattaa typheyttää verenvuotoa telefoonin kautta. Mutta typheyttäjä ei saa maksoa vaatia keltä se typheyttää verenvuoon. Mutta saattaa antaa vain kysymättä. Saapi ottaa vasthaan mutta ei vaatia.