Tulokset

ruono jellivaaransuomi lainasana-saame poronhoito
Ruotsi
en honren som ej fått eller mist sin kalv under ett särskilt år
Suomi
runo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Alkuperä
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
rutna ihminen jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
tal, prat
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rutnavuoma. Finns även en by i kommunen som heter Rudna.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rutu luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
snårskog, blandskog i fuktig terräng
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rutuoja
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
ruuhminveisaja jellivaaransuomi hautajaiset näkymätön maailma musiikki työ
Ruotsi
liksångare, sjunger den döde till den andra sidan
Suomi
ruumiinveisaaja
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Kun lukkari kirkonmenoissa.
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
ryymä jellivaaransuomi ihminen slangi
Ruotsi
kortvuxen person (nedl)
Suomi
lyhy henkilö
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Likt ordet "kääpiö".
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-20
räiskyä, räiskyy jellivaaransuomi
Ruotsi
smälla, slå emot ngt
Suomi
lyödä, iskeä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Elis Aidanpää
Muokattu
2024-06-15
rämälaukut jellivaaransuomi lapsi
Ruotsi
lipsillar
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Järämä-Satter, Jellivaara
Alkuperä
Muntliga källor. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-21
rästi lainasana jellivaaransuomi
Ruotsi
möjligen betydelsen rest, något kvarlämnat
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Rästiläs
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sahhaa työ jellivaaransuomi puu
Ruotsi
såga
Suomi
sahata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
saiti jellivaaransuomi metsästys lainasana-saame
Ruotsi
spjut
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Saitijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
saka ihminen jellivaaransuomi paikannimi lainasana-saame
Ruotsi
tal, prat, meddelande, samlingsplats
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sakajärvi var en gammal samlingsplats för områdets same-sitor. Numera är byn demolerad av gruvbolaget Boliden-Aitik.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
samvu jellivaaransuomi astevaihtelu sauna
Ruotsi
rök
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Flakaberg, Pålkem
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Hilmer Joel Skoglund
Muokattu
2024-06-15
samvusauna rakennus astevaihtelu sauna jellivaaransuomi
Ruotsi
rökbastu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Flakaberg, Pålkem
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Hilmer Joel Skoglund
Muokattu
2024-06-15
sanot jellivaaransuomi
Ruotsi
säga
Suomi
sanoa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Ette sanot.
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt Matti Kenttä återfinns denna variant i västliga Meänkieli-dialekter. "Sanoa" i de östliga och "sanot" med konsonant - t på slutet i vissa västliga. Vanligast är dock substantiv singularis med -t på slutet, exempelvis konet, huonet, mettät etc.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sanua, sannuu jellivaaransuomi kieli vokaalisointu
Ruotsi
säga
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
sanua, sannuu jellivaaransuomi
Ruotsi
säga
Suomi
sanoa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sappalo jellivaaransuomi eläin keho lainasana-saame
Ruotsi
galla
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sappalojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sarka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
stor rak fura
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sarkarova
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
satet luonto jellivaaransuomi sää vesi
Ruotsi
regn
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
satta luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
sand, sandig, område med sand
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sattajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
saukku kalastus jellivaaransuomi
Ruotsi
utter, utterbräda
Suomi
saukko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sauvvupiippu rakennus jellivaaransuomi
Ruotsi
skorsten, rökrör
Suomi
savupiippu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa korsteeni. Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-15
seihteman jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
sju
Sanaluokka
substantiivi adjektiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Alkuperä
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-11
sekki jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
säck
Suomi
säkki
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13