Tulokset

syreeni lainasana kasvi
Ruotsi
syrén
Suomi
syreeni
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Alkuperä
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-01-05
tilli kasvi
Ruotsi
dill
Sanaluokka
substantiivi
Alkuperä
Meänkielen sanakirja.. Pannu muistiin Lars Lampinen
tähkä kasvi
Ruotsi
ax
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi Kemi; Kittilä
Esimerkki
Kittilä, tähkässä on pelto
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Liljeblad, Kaarakka
paavopeli kasvi
Ruotsi
fjällmaskros
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara Kompelusvaara, tuo touhokukka se on kansa yksi peli, paavopeli, se varsi on onsi ja toinen puhalsi toisesta päästä
Kulttuuri taustaa sanasta
man blåste på fjällmaskros Latin Taraxacum
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
papu kasvi
Ruotsi
kaffeböna
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Kompelusvaara, Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
rautasammal kasvi
Ruotsi
järnmossa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Vesisaari
Alkuperä
Pannu muistiin Tuovinen
rössi kasvi
Ruotsi
växt?
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä
rööpeetta kasvi lainasana ruoka
Ruotsi
rödbeta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Juoksengi
Alkuperä
Pannu muistiin Lars Lampinen
syreeni kasvi
Ruotsi
syren
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
harv.
Alkuperä
Virpi Ala-Poikela. Pannu muistiin Kaarakka
tuhkapalli kasvi
Ruotsi
röksvamp?
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Enontekiö, tuulentunut maanmuna, (ylheinen)
tähkäpää kasvi
Ruotsi
ax
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Rovaniemi Kemi, ohoran, rukhin tähkäpää
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Kaarakka
viholainen kasvi
Ruotsi
brännässla
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kuolajärvi, (ylheinen)
Alkuperä
Pannu muistiin Sipola
Könsö nimi kasvi lempinimi/haukkumanimi
Ruotsi
öknamn på person med hår likt en höskrinda
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Kulttuuri taustaa sanasta
Öknamn på en person, förmodligen på grund av sitt rika och lockiga hår, som ortsbefolkningen liknar vid en "höskrinda"; så vackert är det. Könsö fi. betyder även "tölpig, ovig", jfr. kömpilö, äijä-könnys.
Alkuperä
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-19
heinärunsu työ kasvi
Ruotsi
hösudd, höhög, höboll
Suomi
heinänippu
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää:.
hepro kasvi lainasana-saame
Ruotsi
fjällsyra
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Hebronkursu
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
juopmu ruoka jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
fjällängsyra
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Juopmuvaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
jäkela jellivaaransuomi kasvi vokaalisointu
Ruotsi
lav
Suomi
jäkälä
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Muntliga informatörer från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm.
kaali lainasana ruoka jellivaaransuomi kasvi
Ruotsi
kål, blad, blast
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kaalijänkkä
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
karra puu ruoka kasvi jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
bark, skal
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Karravaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Muokattu
2024-04-24
kassuu jellivaaransuomi luonto kasvi
Ruotsi
växa
Suomi
kasvaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
koilu luonto puu kasvi
Ruotsi
lång, smal och rak fura
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
koivu luonto puu kasvi
Ruotsi
björk
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Koivuvaara
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
lietikka luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
blomma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Lietikkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
mustaherukka ruoka kasvi
Ruotsi
svartvinbär
Suomi
mustaherukka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornedalen/Malmfälten, mer vanligt i Finland
Esimerkki
Vertaa mustaviinimarja.
Kulttuuri taustaa sanasta
Sana tuntematon Kainulasjärvessä.
Alkuperä
Birger Winsa.