Tulokset

lietikka luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
blomma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Lietikkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
linnunpelto luonto kasvi
Ruotsi
en slags björnmossa täkt av sporkolonier
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
"Linnunpelto" är bokstavligt översatt "fågelfält". Växten är lik ett fält med fågeldun.
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-04
luhtaheinikko luonto kasvi
Ruotsi
mjuk gräsmark
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
“sama ku saraheinikko” - S.P
Alkuperä
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
muorje luonto ruoka jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
bär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Muorjevaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
mustaherukka ruoka kasvi
Ruotsi
svartvinbär
Suomi
mustaherukka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornedalen/Malmfälten, mer vanligt i Finland
Esimerkki
Vertaa mustaviinimarja.
Kulttuuri taustaa sanasta
Sana tuntematon Kainulasjärvessä.
Alkuperä
Birger Winsa.
naaraskuusi luonto puu kasvi
Ruotsi
en gran där grenarna sitter långt ner
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-04
naurhinsiemen kasvi
Ruotsi
rovfrö
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Miettinen
oelma kasvi
Ruotsi
särskild fin ax som växer i välgödslad åker
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Miettinen
petyynia lainasana kasvi
Ruotsi
petunia
Suomi
petunia
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Alkuperä
Birger Winsa.
pieriäinen luonto kasvi
Ruotsi
smörblomma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
pomeransinkuori kasvi
Ruotsi
pomeransskal
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Kaarakka
pounupuola ruoka kasvi
Ruotsi
tranbär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
poussakankukka kasvi
Ruotsi
växt, art?
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
punaherukka ruoka kasvi
Ruotsi
rödvinbär
Suomi
punaviinimarja, punaherukka
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Allmänt i Tornedalen/Malmfälten, mer vanlig i Finland
Kulttuuri taustaa sanasta
Punaherukka on outo sana Kainulasjärvessä.
Alkuperä
Torbjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-02
päivänkukka kasvi
Ruotsi
näckros
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Rovaniemi
Alkuperä
Pannu muistiin Artimo, Kaarakka
raaket luonto jellivaaransuomi vesi kasvi
Ruotsi
vattenklöver
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raaketjärvi. Märk -t i singularis.
Kulttuuri taustaa sanasta
Märk -t i singularis på ord som slutar på "e". Även i ord som konet, huonet, venet, kalvet osv.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rassi luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
gräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rassivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rauras luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
rörgräs, flera arter av styvt gräs och halvgräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rauraskumpu
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rautahosio luonto kasvi
Ruotsi
åkerfräken
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
rissa lainasana luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotsi
ris, plats eller område med mycket ris
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rissavinsa
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
routukka luonto ruoka kasvi
Ruotsi
röda vinbär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
rukea kasvi
Ruotsi
råg
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Purnu2, kylvettiin ohra ja rukea
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
rukhinolki kasvi
Ruotsi
råghalm
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Kaarakka
rukhintähkä kasvi
Ruotsi
rågax
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Kaarakka