Tulokset

viela jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
ännu, än, fortfarande
Suomi
vielä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Jellivaaransuomi ellaa viela.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-22
vierra luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
långsträckt, jämnlång sandås
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vierrajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vietto luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotsi
slänt, sluttning
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
viilte työ jellivaaransuomi puu
Ruotsi
skär, snitt
Suomi
viilto
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
villaknyyty jellivaaransuomi vaate lainasana
Ruotsi
garnnystan
Suomi
lankakerä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-28
vinttaat jellivaaransuomi lainasana vesi
Ruotsi
vinda (vatten från brunn)
Suomi
kelata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Konsonant i slutet på verbets grundform. Fortfarande relativt vanligt i vissa Gällivarebyar.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
viru, viro luonto jellivaaransuomi sää
Ruotsi
storm, orkan
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Virolahti
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
voitelukivi jellivaaransuomi uskonto näkymätön maailma
Ruotsi
offersten (smordes med djurfett eller fiskblod)
Suomi
uhrinkivi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Voitelukivijä fanns lite här och var i Gällivareområdet förr, bland annat i Ullatti. Källa: Axelsson, T. (2002). Nattavaaras historia. Nattavaaraby.
Muokattu
2024-06-27
vookata jellivaaransuomi lainasana
Ruotsi
våga, tordas
Suomi
tohtia
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
En mie vookaa hyppää väylhän.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
vuohta jellivaaransuomi
Ruotsi
år
Suomi
vuosi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Alkuperä
Torbjörn Ömalm.
vuonkilo poronhoito jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
2-årig vaja, renko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vuongilojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vuoskku, vuosku, vuosko kala jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotsi
abborre
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Vuoskujärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
vuovata jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
försöka?
Suomi
yrittää?
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
”ja välhin se vuovasi laula…”
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
väha jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
lite
Sanaluokka
adjektiivi atverbi
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
välisa jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
mellan
Suomi
välissä
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Talu on siina joven ja mettan välisa.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
värrenä, värrena jellivaaransuomi lainasana vokaalisointu
Ruotsi
värre
Suomi
huonompi
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Oklart huruvida "värrenä" fortfarande används.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-08-04
yhessa jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
tillsammans, i ett
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
yhtaika jellivaaransuomi
Ruotsi
samtidigt
Suomi
yhtä aikaa
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
ymmartaa jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
förstå
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara
Alkuperä
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
äfterböördi jellivaaransuomi keho lainasana slangi
Ruotsi
efterbörd, konsekvens
Suomi
seuraus, jälkimykset
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä
Esimerkki
Tästä tulle äfterböördin.
Alkuperä
Järämälaiset. Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-05-07
äija jellivaaransuomi mies vokaalisointu
Ruotsi
gubbe, gammal man
Suomi
äijä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Vanha äija huusi meile.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30
äla jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotsi
sluta, gör inte (uppmaning)
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
ämma jellivaaransuomi nainen vokaalisointu
Ruotsi
gumma, gammal kvinna
Suomi
ämmä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Ämma ja äija.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-28