Tulokset

sorvanen luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
område rikt på torrfuror
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Sorvanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sova(s) luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
liten asp
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sovasvuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
spatnu luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
snårskog, snår av buskar och träd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Spatnukielinen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
suoptikka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
rotvälta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
svierkku jellivaaransuomi puu lainasana-saame työ
Ruotsi
lekare, svirvel, trälj eller knut av vidjor
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Iso Svierkkujärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
tarsimänty puu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Ylitornio (växt, träd)
telottaa työ termi puu
Ruotsi
lägga timmer som underlag (flottningsterm)
Suomi
teloittaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Jos oli rantapatoja piti telottaa ette saa pois puut. Panthiin borria paosta pitkittäin väylää kohti. Net olit telat. Ja niitten päälä veethiin, rullathiin pölkyt väylhään.
Alkuperä
Birger Winsa.
tervasranka työ metsästys puu
Ruotsi
tjärved, tjärstock
Suomi
tervastukki, -puu
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tervasvalkea työ metsästys puu
Ruotsi
tjäreld, tjärlåga
Suomi
tervastuli
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
toukheet puu
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Rovaniemi Rovaniemi, pittää olla toukheja pakatukshiin
Kulttuuri taustaa sanasta
poronkoipiset t.m.s. pehmikkeet Cannatuspuiden alla
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Tiesmaa
tulenviemä puu
Ruotsi
tändnäver, tunn näver
Suomi
ohut tuohi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Narken
Esimerkki
Elof Nordmark: Den tunna nävern kallades för tulenviemä mycket fin och tända med. Ytskiktet i björknäver.
Alkuperä
Elof Nordmark, Narken.
tuulenviemä kotitalous metsästys puu
Ruotsi
näver som fladdrar i björkstam, torrnäver
Suomi
tuohi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Narken
Esimerkki
Tuulenviemä betyder vindddraget.
Kulttuuri taustaa sanasta
Elof Nordmark: Den där nävern som gungar i björken kallades tuulenviemä var alltid torr oavsett hur mycket det regnat. Lätt att tända eld med.
Alkuperä
Elof Nordmark, Narken.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-05-15
viilte työ jellivaaransuomi puu
Ruotsi
skär, snitt
Suomi
viilto
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-30