Tulokset

pölkkylautta työ puu
Ruotsi
timmerflotte
Suomi
tukkilautta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso
Esimerkki
Pölkkylautan osat: airo (2), souturinkka, soutukanto, pohja, runkka, välikaski. Yks lasku = kolme pohjaa, siis 3 kerrosta pölkkyä. Neljä laskua = teli. Pohja = 25-30 pölkkyä levittäin. Tornionväylän viiminen lauttakulutus oli 1971. Kainhuunväylässä se oli loppunu ja kymmeniä vuosia ennen.
Alkuperä
Savotta. Facebook.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-12-03
rasi puu työ
Ruotsi
nerhuggen sved (?)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Alkuperä
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-30
rauaskoiju puu
Ruotsi
hängbjärk
Sanaluokka
substantiivi
Alkuperä
Pannu muistiin E. Wande
riippa, rippa rakennus lainasana puu
Ruotsi
ribba
Suomi
rima
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Riippa eli rippa on seinälauvoitten välissä ohu kaitanen lauta joka peittää lauvoitten skarvit.
Alkuperä
Birger Winsa.
risulautta puu kotitalous työ
Ruotsi
särskild hemmagjord harv
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara, Vittanki
Kulttuuri taustaa sanasta
Bestod av en ett par meter lång tvärbjälke, på vilken man bundit eller spikat fast tiotalet björkar.
Alkuperä
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-17
sahhaa työ jellivaaransuomi puu
Ruotsi
såga
Suomi
sahata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-09
sarka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
stor rak fura
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sarkarova
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sivakkakoiju suksi puu
Ruotsi
skidbjörk
Suomi
suksikoivu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nilivaara med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
I Järämä gjordes alltid skidor av björk och båtar av furu.
Alkuperä
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-13
sooka(s) luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
björkbuskage, björkbestånd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sookasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sorva puu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi Kittilä
Kulttuuri taustaa sanasta
hongistunut pikku mänty, ( jollaisia tapaa etenkin soilla)
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Liljeblad
sorvanen luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
område rikt på torrfuror
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Sorvanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
sova(s) luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
liten asp
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Sovasvuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
spatnu luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
snårskog, snår av buskar och träd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Spatnukielinen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
suoptikka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotsi
rotvälta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
svierkku jellivaaransuomi puu lainasana-saame työ
Ruotsi
lekare, svirvel, trälj eller knut av vidjor
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Iso Svierkkujärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Alkuperä
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-08
tarsimänty puu
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Ylitornio (växt, träd)
telottaa työ termi puu
Ruotsi
lägga timmer som underlag (flottningsterm)
Suomi
teloittaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Jos oli rantapatoja piti telottaa ette saa pois puut. Panthiin borria paosta pitkittäin väylää kohti. Net olit telat. Ja niitten päälä veethiin, rullathiin pölkyt väylhään.
Alkuperä
Birger Winsa.
tervasranka työ metsästys puu
Ruotsi
tjärved, tjärstock
Suomi
tervastukki, -puu
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Alkuperä
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
tervasvalkea metsästys puu työ
Ruotsi
tjäreld, tjärlåga
Suomi
tervastuli
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-27
tiykkiäinen luonto puu kotitalous kasvi
Ruotsi
klar och rinnande kåda
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
toukheet puu
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Rovaniemi Rovaniemi, pittää olla toukheja pakatukshiin
Kulttuuri taustaa sanasta
poronkoipiset t.m.s. pehmikkeet Cannatuspuiden alla
Alkuperä
Jukka Korva. Pannu muistiin Tiesmaa
tulenviemä puu
Ruotsi
tändnäver, tunn näver
Suomi
ohut tuohi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Narken
Esimerkki
Elof Nordmark: Den tunna nävern kallades för tulenviemä mycket fin och tända med. Ytskiktet i björknäver.
Alkuperä
Elof Nordmark, Narken.
tuohitylly puu kotitalous työ
Ruotsi
näverrulle
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Alkuperä
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Pannu muistiin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
tuulenviemä kotitalous metsästys puu
Ruotsi
näver som fladdrar i björkstam, torrnäver
Suomi
tuohi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Narken
Esimerkki
Tuulenviemä betyder vindddraget.
Kulttuuri taustaa sanasta
Elof Nordmark: Den där nävern som gungar i björken kallades tuulenviemä var alltid torr oavsett hur mycket det regnat. Lätt att tända eld med.
Alkuperä
Elof Nordmark, Narken.. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-05-15