Tulokset

Nuortikon Mari ihminen jellivaaransuomi satu näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
Maria från Nuortikon
Suomi
Nuortikon Mari
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Gällivare; Nattavaara
Esimerkki
Nuortikon Mari ansågs ha tillsammans med sin piga Lotta tagit ihjäl ett stort antal människor i Nuortikon som råkade passera. Lotta lockade förbifarande till skogen, slog ihjäl dem med yxa och rånade dem. Även inköpta äldre och barn som köptes på auktion till lägsta pris avlivades efter att man fått betalt. De äldre avlivades genom att man stack en strumpsticka via armhålan till hjärtat, och la fett på ingångshålet så att det inte skulle synas. Därefter köpte man in nya seniorer och föräldralösa barn. Så talas i många byar runt Nattavaara, men med tillägget att hon aldrig tog ihjäl någon från Nattavaara. Tvärtom, en del fick ekonomiskt/materiellt stöd av henne. Tornedalens svar på Robin Hood. Detta lär ha pågått under senare delen av 1800-talet. Lotta berättade allt på sin dödsbädd. Lottas sista ord: Finns det långfil? Lotta hävdas var begravd under den första stenen utanför kyrkogårdsgrinden. Dvs utanför helig mark, vigd jord. Självmördare lades också i vissa församlingar utanför kyrkstaketet. Därför säger man vila i frid, om dem som fått vigd jord. Medan de övriga far omkring som osaliga andar och stör de levande.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vanlig kommentar i Nattavaara med omnejd: Du är säkert släkt med Nuortikon Marja! Speciellt när någon beter sig på ett störigt sätt, enligt Torbjörn Ömalm i Satter. Nuortikon-Marja, eller Maria Andersdotter Labba som var hennes riktiga namn, finns omnämnd i otaliga muntliga historier. Anledningen till att vi ännu idag kan höra om henne i historierna är dock kanske inte så smickrande för hennes egen del. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Tillsammans fick paret tolv barn varav nio uppnådde vuxen ålder så man kan med god grund säga att det finns många levande ättlingar till henne idag. Maria blev änka 1859 och lämnades ensam med tre döttrar och en son som sedan dog 1862, 21 år gammal. De övriga barnen var redan så pass vuxna att de lämnat hemmet. Maria hade således ensam både en gård med djur att ta hand om, samt därtill en stor renhjord. Eftersom hon saknade manlig arbetskraft så brukade hon leja arbetsfolk från bland annat Nattavaara. Det sägs att hon var väldigt frikostig med sina arbetskarlar som varken saknade mat, dryck eller brännvin. Hon ska en gång ha anlitat Olli Öhman från Nattavaara som arbetskarl och som han visste om hennes frikostighet låtsades han då vara lite sjuk. Det tog inte många sekunder innan en sup stod till bjuds som medicin. På den tiden då det ännu inte fanns åldringsvård så auktionerades dessa stackars själar ut genom en kommunal auktion. Den som begärde den minsta summan per år för att ta hand om åldringarna vann så auktionen. De fick därefter vackert följa med sin nya vårdare till sitt nya hem. Enligt den muntliga traditionen skall Marja genom åren ha ropat in otaliga gamlingar på detta sätt men de blev oftast inte långlivade i hennes händer. Historierna säger att hon tillsammans med sin piga vid namn Lotta efter en tid höll fast de gamla och därefter stack en strumpsticka genom armhålan och in till hjärtat. Eftersom summan betalades ut per år så blev det hela en ekonomisk vinst. Huruvida detta verkligen har skett finns inga som helst bevis på, och det kan naturligtvis vara så att allt bara var elakt prat. Enligt historien hade Marja trots att hon var änka det väldigt gott ställt med både en stor renhjord och nötkreatur hemma på gården. Att en ensam kvinna klarade sig bra kunde nog naturligtvis sticka ordentligt i ögonen på vissa under en tid då de flesta hade svårt att få mat på bordet och fullt med svältande barn hemma i stugan. Trots det elaka pratet om henne så säger historien att Maria var mycket gästvänlig. Hennes gård låg på vägen mot Gällivare och alla som skulle dit från Nattavaara och övriga platser omkring hade vägen förbi Marjas pörte i Nuortikon. Till fots, skidor, bakom ren eller häst så stannade man till hos Marja och blev då bjuden på de förfriskningar som gården kunde erbjuda. Maria Andersdotter Labba föddes 1801-01-29 som dotter till skogssamen och nybyggaren i Purnu, Anders Andersson Labba och hans hustru Ingrid Jakobsdotter. Maria gifte sig 1828, då hon var 27 år gammal, med skogssamen och sedemera nybyggaren Nils Olsson Ruokok, född 1806-05-07 i Sjokksjokksbyn. Paret blev tillsammans nybyggare i Nuortikon och enligt uppgift var pörtet, som då var Nuortikons enda, stort och med väldiga golvtiljor. Det fanns tre rutade små fönster samt i ena hörnet en låg, öppen spis. I ett annat hörn stod en skåpsäng i två våningar samt en del andra möbler. Allt möblemang var gjort hemma på gården och målat i vackra färger. Huruvida historierna om henne är sanna eller inte kommer vi nog aldrig få reda på men hon verkar ha varit en udda kvinna som nog hade en hel del skinn på näsan. I en notis i tidningen Norrbottens Kuriren från år 1870 kan vi läsa följande om henne; ”Berygtadt mål afdömt. Lappnybyggare enkan Maria Andersdotter från Nuortikon i Gellivare socken, en 68 årsqwinna hwilken under en längre tid, så som det icke utan skäl förmodas, biträdd af mer eller mindre syndige rådgifware, emot Landskanslisten Dahl, använd alla intrigens wapen för att tillegna sig en honom (Dahl) tillhörig renhjord dömdes fredagen den 11 dennes till straffarbete under 1,5 års tid samt till förslust medborgeligt förtroende under en tid af 6 år. Denna process jemte många andra likartade tycktes wittna omen oförklarlig karaktlöshet lindrigast sagdt okunnighet, hwad beträffar edens betydelse.Den åldriga förbryterskan, om hwilkens hjelpsamhet motsägande rykten för öfrigt ha mycket godt att berätta, har intagits för undergående af ådömda straff. För att wara af lappbörd, ter hon särdeles intelligent ut, men f-n är ju också intelligent.” Därtill skriver Samuli Paulaharju i sin bok ”Kiveliöitten Kansaa” eller dess svenska namn ”Ödebygdsfolk” om en händelse som Marja var inblandad i. Hon verkar också ha varit väl förtrogen med trollkonster eller snarare hur man skyddar sig mot dem; ”En annan stark nåjd var Halsus i Ripats, men hans underjordiska fick i alla fall inte bukt med Marja i Nuortikontu, som var en karsk lappgumma. Marja var på väg hemåt till Nuortikontu i sin släde när hon hörde dunder och dån bakom sig. Hon körde av vägen åt vänster och röt: ”Vägen är fri!” Någonting brusade förbi, men det var ingenting som syntes. Gumman fortsatte sin väg – och nu mötte hon något som kom marken att darra. Marja kör igen av vägen till vänster och ryter: ”Vägen är fri!” I en väldig väril kör det osynliga folket åter förbi. Nu får gumman brått hem, slänger släden omkull i farten, rusar in i pörtet bak lyckta dörrar och får fatt i sin stora bibel. Och strax dundrar det igen som om en väldig renhjord var i rörelse, någonting kör runt gården – det dönar i hela Nuortikontu. Och nu är det någon bak dörren, nu krafsar det någon på fönstret…Då ställer gumman bibeln framför sig, slår näven i bordet och ryter: ”Inte en tum närmare!” Det brummar till, och så far dundret sin väg – snart hörs bara ett avlägset sus från Ripatshållet. Därborta får Halsus en besvärlig natt. De underjordiska ger sig nu på honom, och gubben får sitta i eldskydd hela långa natten.” Marja avslutade sitt liv 1888-03-07 på gården hemma i Nuortikon och uppnådde en ålder av 87 år. En långt liv vid denna tid och historierna om hennes liv lever ännu kvar idag, vilket pekar på att denna kvinna var något utöver det vanliga. Hennes piga Lotta ska enligt den muntliga traditionen ha erkänt alla mord för prästen på sin dödsbädd och bett om förlåtelse för det hemska hon gjort. Huruvida det är sant eller ej vet vi inte. Enligt Paulaharjus sagesmän ska Marja ligga begravd under kyrkogolvet i Gällivare, förmultnad i sin renskinns-pesk och Marjas gamla rengärden ligger numera förmultnade i Nuortikonto ödebygder. Den ökände "Ruosni" var Johan Erik Anundsson-Ruosne f. 1846. Han var son till Anund Andersson-Ruosne som i sin tur var son till ovannämnde A.A-Ruosne-Labba,Nuortikon Marias äldre bror. Tilläggsefternamnet Ruosne lär vara samiska och betyda "den som har häftigt humör"och ska ha getts av någon präst. Rune B.Samuelsson nämner i sin bok "Nybyggare i Sameland"att ovannämnda Anund dödades i ett knivslagsmål så det hände ruskiga saker om allt detta är sant. Bror Wennström, är källan, Se mer under ordet Manneraukanpalo Om henne kan ni läsa i Manalaisitten kirja - Andarnas bok. www.meankielenforlaaki.se. Stora delar av denna text är ett rent citat från Tommy Rapps jättefina sida om Gällivares historia. Mer i https://lappmarken.wordpress.com
Alkuperä
Nattavaarabor och folk i byarna runt omkring. Samt Tommy Rapp och Torbjörn Ömalm.. Pannu muistiin 2009-12-29 Birger Winsa
Muokattu
2021-07-27
kuppari lääke shamaani
Ruotsi
koppare, åderlåtare
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, Kainulasjärvi, immee veren ninku kuppari
Kulttuuri taustaa sanasta
noita
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen, Artimo, Paloheimo
manalainen: olla manalaissa shamaani
Ruotsi
vara besatt av ngt, tala konstigt, verka vara ur sina sinnens fulla bruk
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Vittanki, Kainulasjärvi
Alkuperä
Birger Winsa. Pannu muistiin Airila
ilminoita näkymätön maailma shamaani satu lääke
Ruotsi
nåjd som kan frammana väsen
Suomi
shamaani
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: Täälä on ollu ilminoitiaki, nuot jokka olit juuri villinoitia. Lampala ja Vinsassa. Vinsa se pani Lampale pirut, vyölä ku olit nukkumassa. Se (piru) tuli. Lampa heräs? huusi: Tulep perkele sinä ku olet, äläkä muuttele! Ku se tuli karhun haamussa, se näki sen sauvupirtin ikkunasta. No se loihti väkeensä (suohjaan) ja meni porthaile ja tuli takasi. Vaimo kysy minkäs se meni? Navethaan meni. Aamula vaimo meni navethaan. Sielä oli härkä kuolemassa. Se meni sitte ja Lampa kävi mukhaan mettässä. Se oli jotaki luonolista ottanu puun parkkia ja niistä keitti veen. sSen ku anto häräle se varsin rapasti ku pillistä poikki navetan. Ja niin oli terve. Mutta sitte se pani Vinshaan takasi. Ja varsin alko lehmiltä ku saksila menemhän jalkoja poikki. Se armahti. Se ei pannuh hengen pääle. (Iiskon) äijäfaari se muisteli, ja oli se vähänen loihtari ittekki
Kulttuuri taustaa sanasta
Birger Winsa: Nåjden Vinsa bör ha varit min farfarsfar. Han var omnämnd även i Nattavaara under 1980-talet.
Alkuperä
I. Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2021-07-17
kortto näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
elakt, illvilligt väsen, ande
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä
Alkuperä
Pannu muistiin Paavola
loihtu shamaani näkymätön maailma
Ruotsi
trollformel
Suomi
manaus
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Kaarakka
Muokattu
2013-05-06
kortata metsästys shamaani näkymätön maailma
Ruotsi
besvärja
Sanaluokka
verbi
Esimerkki
Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Parakka, Jellivaara, äijäfaari se uskoi...joka kaehti toisen saalista saattoi kortata sen toisem pyssyn että se meni korthoon?.ohrajauhoja piti panna pyssyn piiphuun suusta, ja jos oli laajaamassa se panna laajinkhiin tuohon hylshään. Jos ei jauhoja ollu se piti panna ohraleipää... (eli) viimisen eläväv verelä pestä sen pyssyn sisusta...sei saanu kirota eikä kaehtia, muuten se tuli vielä pahemaksi
Kulttuuri taustaa sanasta
tarkempia tietoja CD:ssä oftast jaktredskap
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen, Liljeblad, Artimo
laskurauta shamaani lääke
Ruotsi
blodavtappningsjärn
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Parakka
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-17
lovi: mennä lovhen loru näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
gå i trans, dvala
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kuolajärvi, Kittilä, Kittilä, Kemi.; Enontekiö, Kittilä
Esimerkki
Enontekiö, aika ylheinen: mennä lovheen. Kittilä: herätä kolmen vuorokauvem perästä (sanoi äijä tyttärelleen), ukko lankes lovhen, tyär unohti (herättää) isä nouse ylös hauvvin suolen soukerista kolmannesta koukelosta, noitunhet ittens lovvhen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Tarkempia tietoja CD:ssä. Kans mennä louhen. Dvala bland nåjder: gå i dvala som frigör själen från kroppen.
Alkuperä
Pannu muistiin Itkonen, Isoniemi, Kaarakka, Paavola, Lepistö
Muokattu
2013-08-06
myrrysmies, myrysmies, myrnysmies näkymätön maailma shamaani mies
Ruotsi
nåjd
Suomi
shamaani
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä, Rovaniemi
Kulttuuri taustaa sanasta
noita, mies
Alkuperä
Paavola, Artimo. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2018-08-31
laskusuoni keho lääke shamaani
Ruotsi
blodåder i armveck
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Kulttuuri taustaa sanasta
För blodavtappning.
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-17
lehmäonni näkymätön maailma shamaani loru
Ruotsi
kos inneboende lycka
Suomi
onni, lehmän-
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Sieppijärvi
Esimerkki
Sieppijärvi: lehmäonni pilathin sanomalla: karhu lehmät syökh`ö, isännältä pää kynsikh`ö, ni tuli karhu ja söiki, siltä lehmältä pershè ikkunasta kaik repi.
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-29
kaskuri lääke keho shamaani
Ruotsi
blodtappare
Suomi
verenlaskija
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara: Kaskuri kaskaa jalkoja.
Alkuperä
I Tuovinen. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-02-23
kiivasverinen näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
stark tillit, tillitsfull
Sanaluokka
adjektiivi
Esimerkki
Kainulasjärvi, se pittää ollak kiivahverinen siinä, jos vain eppäilee ei se pyssäiny (veri)
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
kirota shamaani
Ruotsi
svära? uttala en besvärjelse, besvärja
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Parakka
Esimerkki
Parakka, noitua ja kiroa toista, Simo, Sodankylä, Kittilä, Kemi, Svappavaara, Alatornio, Vittanki, ja kolmantheen ja neljäntheen polfheen s-oli kironu (noita) että se pittää kynnet lahota käsistä ja jalvoista
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen, Paloheimo, Paavola, Räsänen
loihtuluku näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
läsning av trollformel, besvärjelse
Suomi
manausluku
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Alkuperä
Pannu muistiin Kaarakka
Muokattu
2013-05-06
lovisanat näkymätön maailma kieli shamaani loru
Ruotsi
besvärjelseord
Suomi
manaussanat
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Kittilä
Esimerkki
Kittilä: lovheen mennessään noita sanoi lovisanat.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa mennä lovheen. Ord som sas till nåjd som försjunkit i tillstånd och skulle väckas, om man inte sade dessa givna ord då kunde nåjden dö.
Alkuperä
Pannu muistiin Paavola
Muokattu
2013-05-07
laskinrauta shamaani lääke
Ruotsi
blodtappningsjärn
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Masunti
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-17
loihtupussi näkymätön maailma shamaani lainasana
Ruotsi
besvärjelsepåse
Suomi
manauspussi
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
Påse med ämnen för att skapa besvärjelser.
Alkuperä
Pannu muistiin Kaarakka
Muokattu
2013-05-06
jatulintaras lainasana shamaani satu
Ruotsi
spiralformad stenhög, labyrint
Suomi
jatulitarha
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi, Simo; Meänkieli
Esimerkki
Luultavasti sama sana kun jatooni. I Jötunheim bodde jättarna. Jatoonilainen kommer från ordet jätte. Jötunheim låg i de snöklädda bergen i norr. Detta är således på meänkieli den Nordiska mytologin som det kallas. En vetenskapsjournalist skrev 2010 i DN att kanske de korta haltia och de stora jättarna var folkminnen från tiden när neanderthalalarna och de kortväxta människorna levde häruppe. Man har 2010 funnit rester av en 1 meter lång kvinna i Sibirien. Haltia kanske betecknade en kortare människoras, och jättarna var neandertalare? Mytologin var reell i början och blev mytologi när jättarna och de småväxta dog ut.
Alkuperä
Räsänen. Nedtecknat av Jukka Korva. Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2022-07-03
kortossa näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
besvuret, förstört, skadat, skämt
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Parakka, Kompelusvaara, Vittanki
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen, Airila
korttaa, kortata shamaani jellivaaransuomi näkymätön maailma
Ruotsi
besvärja (t ex ett gevär)
Suomi
loitsua
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Soutujärvi, Skaulo, Nattavaara, Ullatti
Esimerkki
Soutujärvi-Skaulo1, Soutujärvi-Skaulo: he saattavat korttaa. Okänt i Nattavaara1, Ullatti1.
Kulttuuri taustaa sanasta
Verbformen I infinitiv korttaa är gällivare finska. Imperfekt korttai.
Alkuperä
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2017-02-19
lovinoita näkymätön maailma shamaani
Ruotsi
transnåjd
Suomi
noita
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä.; Kittilä, Enontekiö
Esimerkki
Kittilä: lovinoijat menit lovhen ja henki meni. Enontekiö: (joka saattaa mennä) lovheen:
Kulttuuri taustaa sanasta
Nåjd som i särskild dvala kan skilja själen från kroppen och färdas till underjorden och andra sfärer.
Alkuperä
Pannu muistiin Itkonen, Liljeblad, Paavola
Muokattu
2013-05-07
kirot shamaani
Ruotsi
besvärjelse
Sanaluokka
substantiivi monikko
Esimerkki
Täräntö, kirok kivuksesti omiksi, vaivoiksesti yhteänä ulos
Kulttuuri taustaa sanasta
uttalad av en besvuren returnerad till besvärjaren
Alkuperä
Pannu muistiin I. Tuovinen