Kulttuuri taustaa sanasta
Det var vanligt förr att man hånade och hade ett nedlåtande beteende mot folk med fysiska och psykiska handikapp. Herman Oja var poet med ett knä som inte kunde böjas. I Kursujokistugan arbetade han som skogsarbetare i en meter djp snö. Han kastade benet i snön. Karkean Jussa ritade nidbilder av Herman i kojväggen. Herman besvarade: Täälä se Jussa liettää, aikaa turhaansa viettää. Pilvilinnoja rakentaa, onneansa korkeale asettaa. Mutta luultu onni on pettävä, ja kaikki on jättävä, net ei ole kun utukuvia, toelisuuven rinnala. Den där Jussa ristar elakt om de lytta
slösar sin tid till ingen nytta
Sitt molnslott han byggt
i lyckans land, högt och tryggt
Men bedräglig är dess grund
all glädje rämnar i den stund
drömbilden ses klar
och bara verkligheten blir kvar. Översättning barnbarnet Eva-Kaisa Jungfall. Jussa slutade rita nidbilder efter denna dikt.
Alkuperä
I. Tuovinen, Liljeblad, IB Uusitalo, Eva-Kaisa Jungfall.
Pannu muistiin Birger Winsa