Nyheter

Istumakivi plats saga
Svenska
namn på viloplats på gångvägen mellan Kainulasjärvi och Narken
Finska
Jättökivi, Merkkikivi
Ordklass
egennamn
Exempel
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker, på nordsidan av Vanhaavaara
Övrigt
På denna plats togs sista farväl av byns amerikaresenärer. Ca 30 gick denna stig mot Narken och USA som slutmål. Många hamnade i Calumet, Michigan och i Minnesota. Många av dem återvände aldrig och hörde aldrig av sig. En från Oja-släktet (Mäkis) försvann tidigt. Men ca 6 kom tillbaka. Detta var den enda vägen ut från byn, en liten stig.
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2021-01-04
klaani etnicitet lånord
Svenska
klan
Finska
klaani
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Klaanista nykysin puliisitki puhuvat. Klaaniverkostoja, ja rikolisia klaania.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-01-04
reila: olla reilassa
Svenska
skick, form: vara i form
Ordklass
verb
Platser
Kemi; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, tämä ei ole ennäir reilasa
Övrigt
etelästä tullu sana
Källa
Kaarakka, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-12-08
olla tärmässä gällivarefinska sjukdom
Svenska
vara i form
Finska
olla tärmässä
Ordklass
verb
Platser
Jellivaara Satter
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-12-08
värkätä lånord människa
Svenska
reta
Finska
askarrella (ei kovin tärkeitä, eli hieman vähättelevä sana), myös toimia häiritsevästi tai puhua leikillään, kiusotella
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
”Älä värkkää seku vain. Värkkää sitten ko ei ole muuta tekemistä” Anton Raukola
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-12-07
alkuperäkansa etnicitet
Svenska
urbefolkning
Finska
alkuperäkansa
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar, säger utredningen. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månadslön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer. Skötesrenar ägdes av "jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en 16 år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan i detta fora har diskuterat fakta. Man refererar till sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet och barnen fick leva. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Senare potatis. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande renskötare mot ersättning sköta om renarna. Både med lagens hjälp eller frivilligt. Skogssamerna fick således inte mjölka sina egna korenar, bestämde staten i en lag. Tänk er skånska bönder som tvingas anställa danskar för att mjölka deras kor! Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan kallas för samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller tornedalingar är egalt. Tornedalingar som äger eller har ägt renmärke är urfolk!
Källa
Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-25
talskia människa vatten
Svenska
plaska med fötter, trampa i vatten
Ordklass
verb
Platser
Aapua, Inga-Britt Uusitalo
Exempel
Lapsi talskii vesijärvessä.
Källa
Facebook, Minun sanat. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-25
pirrilakki fras etnicitet kläder
Svenska
konisk samemössa, konisk mössa
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen), Enontekiö, Vittanki, Simo, Jyykeä, Kemi, Sodankylä, Rovaniemi, pirrilakki piimää jauhaa
Övrigt
nn
Källa
Itkonen, Airila, Räsänen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-22
tiskihantuuki hushåll lånord
Svenska
diskhandduk
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-22
tiski hushåll lånord
Svenska
disk
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi Kemi; Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: sull ov vielä aamutiskitki tiskaamatta.
Källa
Jukka Korva, Hämäläinen, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-22
tiskipenkki lånord
Svenska
diskbänk
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-22
Vinsa plats
Svenska
bydel i Kainulasjärvi
Finska
Vinsa
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker; Kainulasjärvi
Exempel
Betyder skogsklädd kulle. Vinsa är en bydel i Kainulasjärvi. Ligger på en sluttning som sannolikt hade skog tidigare.
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2020-11-16
pyyristellä människa
Svenska
stirra
Finska
tuijottaa
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-15
skramufooni lånord gällivarefinska term
Svenska
grammofon
Finska
gramofoni
Ordklass
substantiv
Platser
Röyttiö, Skröven; Kainulasjärvi, Tärendö
Exempel
"Skoulussa piethiin skramufoonila swing-it." Källa: Elis Lampa, Kainulasjärvi, enligt Christer Eriksson, Tärendö.
Källa
Elis Lampa, Kainulasjärvi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-13
Ko oikeata silmää kutistaa se ennustaa miehistä kuolijaa, vasempi vaimosta. höger osynlig värld
Svenska
ordspråk, kategori : döden
Övrigt
Ko oikeata silmää kutistaa se ennustaa miehistä kuolijaa, vasempi vaimosta. Klåda i högra ögat förebådar en mans död, i det vänstra en kvinnas.
Källa
Tornedalica 1968:6. Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2020-11-13
kärppä man kvinna kropp öknamn/smeknamn slang
Svenska
kåthet, brunstighet
Finska
kiima
Ordklass
substantiv
Övrigt
stf. kiima
Källa
Matti Junes, född i finska Tornedalen. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
Redigerad
2020-11-12
hammastauti öknamn/smeknamn djur östfinska slang
Svenska
löpkatt
Finska
kiima kissa
Ordklass
substantiv
Övrigt
östfinska, hammastauti s \'katt som löper\' (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-12
silmätikku
Svenska
föremål för uppmärksamheten, vara nageln i ögat
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: Mie olin sielä kaikkiin silmätikkuna, kaikki vahtasi, se joutu sieläki jonkullaiseksi silmätikuksi [jota aina moitittiin ja paneteltiin].
Övrigt
tav. Vertaa ottaa okossiin.
Källa
Virpi Ala-Poikela: Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-12
okko: ottaa okkossiin fras människa
Svenska
vara en nagel i ögat på ngn
Ordklass
verb
Platser
Kolari
Exempel
Oiva Arvola, Yliperän kielen sanakirja Meänkieli
Övrigt
stf. ottaa silmätikuksi. Lån från svenska ockupera?
Källa
2009-09-02 Lars Lampinen, Unbyn Boden. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-12
kramma lånord öknamn/smeknamn slang
Svenska
grammofon
Finska
gramofoni
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi: gramufooni
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-11
lappi etnicitet
Svenska
same
Finska
saamelainen
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Lohijärvi, Enontekiö.
Övrigt
Idag är lappi inte formellt korrekt. Saamelainen.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-10
pallokantapää etnicitet öknamn/smeknamn
Svenska
lappjävel
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä (aika ylheinen)
Källa
Anthoni. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-10
mustalaispoika man etnicitet
Svenska
romskpojke
Finska
romanipoika
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
Mustalaispoika sa man förr. Idag romanipoika. Mustalainen är olämpligt.
Källa
Miettinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-11-10
mangi etnicitet språk
Svenska
pengar
Ordklass
interjektion
Platser
Leipojärvi
Exempel
mangi, mangi: romska barns rop till sina föräldrar om mat eller prylar. Sannolikt påhitt, myt.
Övrigt
romani chib
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2020-11-10