Resultat

ahma djur fras ordspråk
Svenska
järv
Finska
ahma
Ordklass
substantiv
Platser
Markitta Gällivare kommun
Exempel
Linnea Nylund: Kyllä sillä oon ahman ajatukset. Se meinaa hävittää sinun eli jonku muun vaikka se ei näytä sitä.
Källa
John Josefsson, Linnea Nylund. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-30
kiitos ordspråk
Svenska
tack
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, sillon ei kiitoksia tehä (hautajaisissa), Kemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, oman suun kiitos maistuu paskale
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hämäläinen, Paloheimo
Redigerad
2016-08-26
Joka pölkää ei näe ordspråk osynlig värld saga
Svenska
den som fruktar ser inte
Finska
Joka pelkää ei näe
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Hela, Gällivare, Pajala
Exempel
Allmänt förekommande över hela Nordkalotten. Ca 20-30 belägg från Gällivare och Pajala 1985-1987. Används även allmänt i taoismen, buddismen, kristendomen och av en rad konstnärer. Den som befriar sig från fruktan ser en annan värld. Fruktan förblindar, säger tidlös konst, religioner och bönders ordspråk. Byvisdom kallas detta och därför kallade Aristoteles nous = bondförnuftet som den högsta tankeformen. Där lågt är högt och högst är lågt finns den upphöjda visdomen. Men lågutbildade kan förstås inte analysera den egna visdomen eftersom de inte äger utbildning för detta. Men om man får utbildning så förlorar man nous, eller bondförnuftet. Bokstaven/bokstäver dödar anden sa Paulus, aposteln. Och då visar det sig att inte heller i den livsformen kan man analysera varför fruktan förblindar. Akademiker skrattar förstås nedlåtande åt bondförnuftet och är övertygade om att de också äger sunt förnuft. Detta är grunden för konflikten stadens katederlärda mot landsbygdens lågutbildade. Dagens althöger mot etablissemanget. Visst är det listigt?
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
helppo on vaikea ordspråk
Svenska
det enkla är det svåra
Finska
helppo on vaikea
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Övrigt
Över hela världen används detta ordspråk i konsten, taoismen, buddismen, kristendomen, t ex Goethe, Newton, Montaigne och Cervantes. Så även i Tornedalen. Mestos Aake från Kainulasjärvi använde detta tänkesätt. Hans utbildning var nästan obefintlig. Han läste bara dagstidningen. Nästan alla ordspråk och metaforer i Bibeln används/användes av bönder och fiskare. Inget nytt under solen. Därför är Bibeln populär bland olärda, men allt mindre bland högutbildade. De förstår samma ordspråk, men utifrån ett felaktigt narrativ. Ordspråken föregick religionen, konsten, vetenskapen och ideologierna. Samma grundförståelse som ses utifrån olika narrativ eller berättelser.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2020-05-01
levätä begravning skriftspåk ordspråk
Svenska
vila (i frid), ligga i jord, vara begraven
Finska
hauta: olla haudattu
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: autuaille ei ole lauta kova, eikä hauta ahas, se leppää sielä rauhassa.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-29
Matista aamu pihti pirtin pääle ordspråk
Svenska
Från Mattias kan morgonlampan ställas på vinden.
Finska
Matista aamu pihti pirtin päälle
Platser
Kaihnuunkylä
Källa
Isaksson.
Redigerad
2015-04-15
lehenpuistama-aika osynlig värld ordspråk natur mått väder
Svenska
lövfällningstid, höst
Finska
ruska-aika, sysksy
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Exempel
Kittilä: jos jääpi lehteä kun lehempuistama-aika on, niin sillon tullee pakkastalvi ja kylmä ja kovat kirret.
Källa
Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-02-19
Ei se ole laukunu päätä mänthyyn. gällivarefinska ordspråk fras
Svenska
ordspråk
Finska
Ei se ole laukunu päätä mänthyyn.
Ordklass
adverb
Platser
Jellivaara Satter
Hyvin meni, melaa vilahti människa ordspråk
Svenska
ordspråk: Det gick bra, och sket sig.
Platser
Järämä, Jellivaara
Övrigt
Ordspråk som menas att något har antingen gått dåligt eller bra. Ofta när någonting "sket sig".
Källa
Torbjörn Ömalm.
ähky människa ordspråk
Svenska
stön, stånk, pustning
Finska
voihke, ähinä
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: ähky se puolen työtä tekkee.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-06-28
oman suun kiitos maistuu paskale. ordspråk
Svenska
ordspråk
Finska
sanaparsi
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi, sillon ei kiitoksia tehä (hautajaisissa), Kemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, oman suun kiitos maistuu paskale.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hämäläinen, Paloheimo
Redigerad
2020-01-06
Aamu ruska, miehen tuska! ordspråk
Svenska
ordspråk
Platser
Aamu ruska, miehen tuska!
Källa
Nedtecknat av A. Alanampa
Redigerad
2014-10-05
mustilaispojan munat on oven raossa gällivarefinska fras etnicitet ordspråk öknamn/smeknamn
Svenska
fras, ordspråk
Finska
mustilaispojan munat on oven raossa
Platser
Jellivaara
Äijä mennee ja parta on haarala. ordspråk
Svenska
ordspråk
Finska
sanaparsi
Exempel
Äijä mennee ja parta on haarala.
Källa
V. Nuotio. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2014-06-29
kenkätä lånord ordspråk hushåll
Svenska
skänka; sälja billigt
Finska
myydä halvalla; antaa ilmaiseksi, lahjoittaa
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Kemi, Rovaniemi.; Kainulasjärvi
Exempel
Älä kenkkää sitä! Kenkkäävät aivan ilman. Joka kenkätyn kenkkää, se onnensa menettää. Kainulasjärvi: Kyllä se resähtin kenkkää.
Övrigt
Kenkätä on luultavasti laina r. skänka. Merkitys ei ole suorhaan lahjoittaa, vain antaa eli myyä liian halvala, muitten mielestä. Välistä merkitys lahjottaaki kuuluu.
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Paloheimo, Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
utu snö gällivarefinska ordspråk
Svenska
pudersnö
Finska
siide
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Utu kehrää kun on hyvä huilu.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-02
kuute kyyd ko sankarista pääsi gällivarefinska ordspråk
Svenska
gode gud när man slapp hjälten
Finska
Hyvä jumala kun sankarista pääsi
Platser
Jellivaara Satter
Övrigt
Något obegripligt ordspråk. Käsittämätöntä.
Källa
Nedtecknat av Torbjörn Ömalm?
Redigerad
2013-09-07
Älä lue liikaa, saatat tulla hulluksi ordspråk
Svenska
Boklig lärdom orsakar psykiska välfärdssjukdomar
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Se, että massiiviset kirjoitukset luovat usein mielenterveyden ongelmia, on yleisesti tunnettu tosiasia koko Tornionlaaksossa. Sanotaan: ”Älä lue liikaa, sillä on vaara, että sairastut tai tulet jopa hulluksi.” On tunnettua, että mielenterveys horjuu, kun pakotetaan siirtymään kirkkaasta maalaisjärjestä kirjaviisauteen. Apostoli Paavali sanoi, että kirjoitukset tuhoavat selkeän lukemattoman mielen, että muste panee sielun tervatynnyriin tai lempeämmin vuoriston usvaan. Tutkimus ei ole vielä tajunnut sitä, minkä maanviljelijät ovat tienneet vähintään 2500 vuotta. Hyvinvointisairaudet perustuvat kirjaviisauksiin. Tämä on tunnettu Ruottissa, Suomessa ja kaikki alla, esimerkiks Albaniassa ja Turkietissä.
Övrigt
Att stora mängder trycksvärta ofta skapar mentala problem är helt allmänt bekant över hela Norrbotten. Talesättet: Läs inte för mycket, ty då riskerar du bli sjuk och galen. Välbekant bland LO-folk att den mentala harmonin rubbas när man tvingas gå från sinnesintryckens bondförnuft till att tänka med bokhyllor. Aposteln Paulus sa att textbelätet dödar bondförståndet, att trycksvärtan knuffar själen i en tjärtunna, eller i mildare fall en Lützen-dimma. Forskningen har än så länge inte upptäckt det som bönder vetat i minst 2500 år. Grunden för en rad snabbt växande antal lyxsjukdomar i trycksvärtakulturer. Detta är välbekant i folkkulturens Sverige, Finland och över hela Europa, t ex i Turkiet och Albanien. Redan Rousseau notera under 1700-talet att naturfolk, olärda och lågutbildade hade avgjort mindre mentala problem. Idag är det landsbygden som äter mindre antidepressiva. Staden vräker i sig piller för att dämpa ångesten. I synenrhet välutbildade kvinnor. Sjäva skriftkulturen skapar dessa problem. Välkänt sedan äldsta tid. Vi skall ju inte äta böcker ur Kunskapens träd. Läsa går bra, men inte äta dem.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-13
Mistä se Sakara on minnuun niin suuttuna kun en etes vesilusikkata oo häntä vasthaan. ordspråk
Svenska
ordspråk
Finska
sanaparsi
Övrigt
Mistä se Sakara on minnuun niin suuttuna kun en etes vesilusikkata oo häntä vasthaan. Vad är detta?
Källa
Nedtecknat av Skogås
Redigerad
2020-01-06
Jolla on isäpuoli, sillä on äitipuoli ja jolla on äitipuoli, sillä on isäpuoli ordspråk
Svenska
ordspråk
Finska
Jolla on isäpuoli, sillä on äitipuoli ja jolla on äitipuoli, sillä on isäpuoli
Platser
Ullatti med omnejd Jellivaara
kiire ordspråk
Svenska
brådska
Finska
kiire
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: kiireestä kantapäähän asti (vain tunnettu raamatusta)., Kemi, Lohijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Kompelusvaara, ei hoppu hyväksi, eikä kiirek kunniaksi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Aejmelaeus, Paloheimo, J. Josefsson
Redigerad
2013-08-18
pottu lånord mat östfinska saga växt ordspråk
Svenska
potatis
Finska
peruna
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, Alatornio, Alatornio, Ylitornio, Sieppijärvi, Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Vesisaari, Kittilä, Sodankylä, Sodankylä, Simo, Alatornio, Rovaniemi, Kuolajärvi, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Kemi
Exempel
Potut panthiin maahan joskus 10 kesäkuuta, kuna maa oli lämmin. Lars Mäki: Vanhaa varma perintheinen aika oli meilä Mia mummun määrätty aika! Avvojalkasin seisothiin vastakarhitun maan päälä, jos tunsi että maa "palelutti" jalkapohjaa sillon joutui siirtämhään istuttamista ! Vanhaa sanaparsi oli : Lämpimän maan istutus sauttaa kylmän maan. Jopa ohittaaki kylhmään kylvetyt!
Övrigt
< ruotti. Östfinska, pottu s. potatis; västfi peruna, perna, pärinä, m fl id (k 3773, 3775, SMSA). Pottuja: Ymmyräisiä, (punasia) taalalaisia ja mandelia. Mendelit kypsyit viimiseks mutta olit parhaimat. Sikurit annethiin lehmile.
Källa
Nirvi, Syrjänen, Hannula. Tapainen, Rapola, Liljeblad, Räsänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-06-02
Roikkuu ko hantuuki naulasa. ordspråk
Svenska
ordspråk
Källa
Nedtecknat av A. Hanni, S. Rasila
Redigerad
2014-03-02
pelata jälistä päin etnicitet fras ordspråk
Svenska
vara ur tiden, ett steg efter i utvecklingen
Finska
olla askelen jälissä kehityksessä
Ordklass
verb
Platser
Ylheinen paikkakunnan oma kulttuuritieto.; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Met haluama pelata jälistä päin.
Övrigt
Vanhaa paikkakuntalainen sanonta kertoo ette tornionlaaksolainen haluaa pelata jälistä päin. Jos se sattuu pääsemhään pellaamhaan eestä päin, moni moittii ja taistelee lujasti ette päästä pellaamhaan takkaa päin. Se on paikkakunnan ommaa kulttuuritietoa. Saman on väitetty monesta vähemistökulttuurista. Koska net on kärsinheet alentavaa kielipulitiikkaa net alkavat viihtymhään sellaisessa kulttuurissa missä hävethään ommaa vähemistökieltä ja sitä alenethaan. Jos ei tehhä sitä kulttuuri on vierasta ja tuntuu ettei sitä ole kotona. Entinen opettaja ja professoori Nils-Erik Hansegård väitti jo 1950-luvula ette meänkielisillä on omaviha. Se taitaa olla samassa kulttuurikehässä. Vertaa pelata takkaa päin, rajarasimi, porstuasuomalainen, vonnu.
Källa
Ylheinen.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2013-09-18