Enligt bysägnen betyder Koinujoki Knullån. Koinia knulla. Koinujoki flyter till Narkausjoki som också påstods betyda Knullån. Men mer sannolikt ett lån från samiska Njarkka, udde. Narkån slutar i en udde mot Kalixälven.
Kattån låg vid språkgränsen mot överkalixmålet. Några få hus. Man talade finska i ett hus och det påstås att man talade överkalixmål i det andra huset. Det fanns byar i gränstrakterna mot Överkalix där en del kunde finska, svenska, överkalixmål och samiska.
Nattavaara, Ullatti, Sarvisvaara: Sitolkat ja kulkuset, aisakimput ja helut.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa luokka västfi, setolkka s 'del i hästsele' ; östfi sitolkka (Pirkko Joenpello k 6224, SMSA). sitolkka (tavastl dial, Ka, Öb, Nf, Nb) 'det i sele', setolkka (öf). Christer Kuttainen: Sitolkkan finns bara i rankdon, som främst användes för lättare körning, inte timmerkörning.
Alkuperä
Christer Kuttainen.
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Nattavaara Nattavaara: Sitä sannaa ei käytettu tääla. Henning Johansson: Min farfar Johan Isaksson i Övre Soppero var en känd båtbyggare och tillverkade sin sista båt 1928 som han sålde till Levi Björnström i byn. Han tillverkade även två bordingar. En sådan var oftast mycket längre än 3 och 4 bordningar. Tvåbordingar stakade man oftast ensam stående i aktern. De smalnade av mycket snabbt bakåt och var bredast ungefär vid "Hankavittat" (årtullarna). Man fick upp en mycket bra fart vid stakningen. Den gamla båt som jag i min barndom fick överta var en tvåbording som var 9 meter lång! Den hade farfar tillverkat någon gång 1893-94! Det berättades att han hade tillverkat den efter att ha blivit änkeman och skulle så småningom uppvakta en kvinna som var piga i grannbyn Nedre Soppero. En nytillverkad två bordning var väl den tidens häftigaste "Tesla"!
Alkuperä
Henning Johansson..
Pannu muistiin B. Winsa: ordbok
Kainulasjärvi: Kakslaitavenheitä (käytettiin) kalàmpyyvössä järvilä ja väylissäki.
Kulttuuri taustaa sanasta
Den äldsta båttypen, en långsmal kanot. Sägs ha varit upp till nio meter långa enligt Henning Johansson som stakat med en sådan i Soppero. Henning Johansson: Min farfar Johan Isaksson i Övre Soppero var en känd båtbyggare och tillverkade sin sista båt 1928 som han sålde till Levi Björnström i byn. Han tillverkade även två bordningar. En sådan var oftast mycket längre än 3 och 4 bordningar. Tvåbordingar stakade man oftast ensam stående i aktern. De smalnade av mycket snabbt bakåt och var bredast ungefär vid "Hankavittat" (årtullarna). Man fick upp en mycket bra fart vid stakningen. Den gamla båt som jag i min barndom fick överta var en tvåbording som var 9 meter lång! Den hade farfar tillverkat någon gång 1893-94! Det berättades att han hade tillverkat den efter att ha blivit änkeman och skulle så småningom uppvakta en kvinna som var piga i grannbyn Nedre Soppero. En nytillverkad två bordning var väl den tidens häftigaste "Tesla"! Borg Mesch skall ha ett foto i Kiruna sannolikt. Texten är från 1958 så Henning Johansson kan ha varit den siste som stakat med en tvåbording: "Tvåbordingar d. v. s. båtar med två bord i
var sida har enligt muntliga uppgifter förekommit i övre Norrland in på 1900-talet. Den sista tvåbordingen i Svartbyn, Överkalix sn, förstördes enligt uppgift för några år sedan. Borg Mesch i Kiruna fotograferade omkring 1900 en tvåbording
under byggnad..". https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1958.pdf
Alkuperä
I Tuovinen ca 1932. Henning Johansson 2022.
Pannu muistiin Birger Winsa
Soutujärvi-Skaulo, Ullatti, Juoksengi: Kyllä nuot traput näyttävä olla niin säserät........ Säserä, Säperä, vene se kohta ryyppää vettä jos vähäänki liikahtaa". Källa: http://www.suonttavaara.se/
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa kikkerä, jorppa. Västfinska, SMSA vfi, säserä s rank (om båt) (Paunonen 1987:219). oftast båt.
Alkuperä
Birger Winsa, Henning Johansson, Lars Lampinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2023-02-19
ärryttää
Ruotsi
reta, irritera
Suomi
kiusata, ärsyttää
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Kainulasjärvi; Vittanki
Esimerkki
Vittanki: Muutamat ihmiset jokka ärryttäväk koiran.
Kulttuuri taustaa sanasta
vertaa härnäilä
Alkuperä
I Tuovinen.
Pannu muistiin Birger Winsa
Muokattu
2023-02-19
Lillin lillin lieruja. Ämmä se päästeli pieruja. Keskelä kirkon mäkeä. Tuli siittä suuri häpeä.
loru
Hannele Raatiniemi-Mört: Leppäkerttu on punanen ja leppäpirkko ruskea. (mustilla pisteillä)
Raisa Jaako Os Haarala: Leppäpirkko ja keltanokka olen kuulu sanottavan,ei varhmaankhaan "viralisia" kuttumanimiä.