Tulokset

koivu luonto puu kasvi
Ruotti
björk
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Koivuvaara
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
lietikka luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
blomma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Lietikkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
linnunpelto luonto kasvi
Ruotti
en slags björnmossa täkt av sporkolonier
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
"Linnunpelto" är bokstavligt översatt "fågelfält". Växten är lik ett fält med fågeldun.
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-04
luhtaheinikko luonto kasvi
Ruotti
mjuk gräsmark
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
“sama ku saraheinikko” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
muorje luonto ruoka jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
bär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Muorjevaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
mustaherukka ruoka kasvi
Ruotti
svartvinbär
Suomi
mustaherukka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornedalen/Malmfälten, mer vanligt i Finland
Esimerkki
Vertaa mustaviinimarja.
Kulttuuri taustaa sanasta
Sana tuntematon Kainulasjärvessä.
Lähde
Birger Winsa.
naaraskuusi luonto puu kasvi
Ruotti
en gran där grenarna sitter långt ner
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-04
naurhinsiemen kasvi
Ruotti
rovfrö
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Miettinen
oelma kasvi
Ruotti
särskild fin ax som växer i välgödslad åker
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Miettinen
petyynia lainasana kasvi
Ruotti
petunia
Suomi
petunia
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Lähde
Birger Winsa.
pieriäinen luonto kasvi
Ruotti
smörblomma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
pomeransinkuori kasvi
Ruotti
pomeransskal
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka
pounupuola ruoka kasvi
Ruotti
tranbär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
poussakankukka kasvi
Ruotti
växt, art?
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
punaherukka ruoka kasvi
Ruotti
rödvinbär
Suomi
punaviinimarja, punaherukka
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Allmänt i Tornedalen/Malmfälten, mer vanlig i Finland
Kulttuuri taustaa sanasta
Punaherukka on outo sana Kainulasjärvessä.
Lähde
Torbjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-02
päivänkukka kasvi
Ruotti
näckros
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi, Rovaniemi
Lähde
Tallennin Artimo, Kaarakka
raaket luonto jellivaaransuomi vesi kasvi
Ruotti
vattenklöver
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Raaketjärvi. Märk -t i singularis.
Kulttuuri taustaa sanasta
Märk -t i singularis på ord som slutar på "e". Även i ord som konet, huonet, venet, kalvet osv.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-06
rassi luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
gräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rassivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rauras luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
rörgräs, flera arter av styvt gräs och halvgräs
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rauraskumpu
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
rautahosio luonto kasvi
Ruotti
åkerfräken
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
rissa lainasana luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
ris, plats eller område med mycket ris
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Rissavinsa
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-07
routukka luonto ruoka kasvi
Ruotti
röda vinbär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
rukea kasvi
Ruotti
råg
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Purnu2, kylvettiin ohra ja rukea
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok
rukhinolki kasvi
Ruotti
råghalm
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka