Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Tallennin Järämä-Satter
Förvarades i en lada och ingen fick röra eller flytta på den.
Lähde
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.]..
Tallennin Järämä-Satter
Pekka Sammallahti: Saamen skuŋka 'mörkö; umpimielinen henkilö'
Kulttuuri taustaa sanasta
Min farmor pratade om Skonki. Vet inte om det egentligen skulle stavas så, men det var så det lät. Hon föddes 1910 i Nattavaaraby och bodde där i hela sitt liv. Min pappa är också född där och bor där igen sedan ett antal år. När jag var liten pratades mycket finska, särskilt bland de äldre som en del inte gärna pratade svenska, men även flera släktingar i min pappas generation pratade hellre finska än svenska (han är född på 40-talet).
Skonki var en figur som kunde komma från berget eller kanske från skogen om man som barn var olydig eller allmänt uppspelt och busig, eller om man skulle akta sig för något som kunde vara farligt. Min farmor använde det ungefär som man på svenska skrämt barn med att trollet kommer.
Lotta Simonsson, Nattavaara: Jag har undrat om Skonki är en mytisk figur, eller om det allmänt kan betyda troll. Eller om hon själv hittat på honom. Egentligen vet jag inte om Skonki är EN figur, kanske är det flera.
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Tallennin Järämä-Satter
Talvetjalmet på Lulesamiska. En man reste från Jokkmokk över fjällen till Kaalasluspa och stannade över natten i en nybyggarstuga. Mannen kunde finska ganska bra men talade inte om det. På kvällen sade den ene av männen som bodde i stugan till den andre på finska: 'Hur ska vi göra med den här?' Då sade den andre, att han på natten skulle ge honom vinterögat. Mannen från Jokkmokk, som hade pengar på sig, gick då ut och flydde sin väg, ty han förstod
att 'vinterögat' betydde en 'bösskula' (Sirkas lappby.)
Lähde
Svenska landsmål och Svenskt folkliv 1943-44.
Tallennin Tuurikarhu
Parakka, jos hammakori lähtee se on likheisen kuolema? kuohkiminen sairhautta? syöminen tautia? leipominen huono uni, jolleki on tulipaloki? jos unissa täitä näkkee se oo hyäksi? kuolemaksi tuulta? kaunis ilma tullee jos kirkham päiväm näkkee? om man tar upp potatis med nåon så innebär det att denna person dör (om betydelsen av drömmar, kansan usko), Kompelusvaara
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
Svappavaara, Vittanki, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Alatornio, Tornedalen, sillon ku karhuu purree kuusen juurta se sannoo kettu että voi henei (hänen) jalkaa puret, Rovaniemi, Simo, Kittilä, Kemi. Pauki, voi parantaa näköa ja markariini huonontaa
Kulttuuri taustaa sanasta
smör gjordes även av renmjölk, blev talgigt och var inte bra, men i brist på bättre,
Lähde
Johan Andersson, f 1900, Pauki.
Tallennin Hämäläinen, Räsänen, Syrjänen, Paloheimo