Stor sten, klippa nedanför Mestoskoski där ett lik hittades. En drunknad person hittades vid klippan som var bomfäste under flottningen. Betyder Liksten.
Sommarbegravningsplats, sydväst om Kainulasjärvi. En sandkulle där man begravde när man inte kunde föra liket till kyrkogården och kunde begrava i vigd jord. Man grävde upp kistan när man kunde färdas med häst eller båt till Tärendö kyrkogård. Sommarbegravningsplatser anses vara kusliga platser, enligt mängder med uppgifter i Nattavaara. Osaliga andar var precis dem som inte fått ro. Vila i frid säger man fortfarande så att själen får ro.
Lähde
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985.
Tallennin B. Winsa
Kainulasjärvi, neh noutajat, manalaiset, on painanheet yhtä vaikk on ollu kristittyki, ku sillä on olheet väkevät haltijat?kirfheelä tai suittemperilä lyöty pois painamasta
Kulttuuri taustaa sanasta
Västfi, noutaja s. liemannen; främst i nordfi och Sydsöterbotten (I Katvela k 4014, SMSA).
Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, juhanesvyönnä se miestä kattothiin, jokku kannot vettä huohneen loukhoon kolmek kertaa piti kaataa tyttäret ja pojat, alasti jos kanto se tuli vaatep päälä se joka sitte tuli mieheksi eli vaimoksi. Yksin se tietenki piti tehhä
Kulttuuri taustaa sanasta
noita, se värderande på olika föremål, t ex sprit, fisk, väder
Masunti: Ja maampalokki net on sammuttanhet, ku net on ympäri käynheet ulompaa, nin se sammu justhins siihen jälkheen josta se oli käyny. Masunti: Kyllä niit on ollu niitä noitia ja loihtijoita.
Pirun palkheet sanothiin lapsista jokka möyrästit. Mie uskon urut ja haitari olit pirun palkheet. Lestaatius kielsi vanhaassa perintheessä kaikki mysiikin instrymentit. Piti laulaa virsiä ilman muuta apua kun lukkari. Se oli perine ahistetusta kurkkulaulusta. Amish kansa ja musliimit laulavat vieläki ilman instrymenttiä ja pirun palkheita, Sama on laajalti kristinuskossa. Vaikka Luther piti hyvinkin paljon urkumusiikista.
Kulttuuri taustaa sanasta
Orgelns bälgar avser dessa djävulens redskap. Musik med instrument ansågs ledas av djävulen. Varför denna idé uppstod tycks vara ett mysterium? Luther gillade musik.
östfinska, hammastauti s \'tandvärk\'; främst östfinsk (SMS). Nåjden brukade med enkla metoder bota tandvärk, berättar Tore Aspebo Skaulo: Oskars magiska kula
Många tandvärkar har Pikku Oskari trollat bort med hjälp av sin magiska mässingskula. Jag hade ofta tandvärk och då var goda råd dyra. Oskar som hade gåvan att bota, såg att kompisen led svårt av tandvärken. Då tog han fram smålandspungen, öppnade den och tog fram mässingskulan, som var ungefär 10-15 mm i diameter, tog en kaffekopp från skåpet, hällde i ungefär halva koppen med kallt vatten med skopan från vattenhinken.
Därefter satte han sig ner intill mig, lade kulan i koppen och tog morakniven ur slidan. Med kniven rörde han om i koppen, mumlade några besvärjelser och lade kulan mot min kind på det ömma stället och förde den runt. Jag kände hur värken släppte och jag somnade.
Oskar Strand dog hos Ages och är begravd på Soutujärvi kyrkogård. Varje vår planterar jag en vit blomma på hans grav för att hedra och minnas en gammal kamrat.
Vettasjärvi: haltianniemi se or Raahmuussa ja pikkusaari se on Lompolossa, kurtakkokivi jokkaisessa, joita palvelthiin. Poijakassa sitte ollu oja ja siinä kurtakkokivi ja siinä reikiä, ja siihem panheet tupakkapullia uhriksi. Ei viskutellakhan saanu, eikä. Vettasjärvi: ei Matti malttanu olla lausuamatta vaikkei Raahmuula saa lausuta.
joulu, spec julväsen som besökte rian och om man lyssna på dessa under julnatten genom att stå på utsidan och lyssna mot väggen kunde man utifrån deras buller, dvs de tröskade säd, i rian avgöra hurdan nästa års skörd blir
plötslig tvär kurva i vattendrag, väg, tvär böjning i ngt föremål
Suomi
äkkimutka, jyrkkämutka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi, Kittilä, Arpela, Kompelusvaara
Esimerkki
Rovaniemi, Kittilä, Arpela, (ylheinen), Kompelusvaara: kiukka painimpuu. Kompelusvaara: jos uusikuu makkaa selälensä ninkul lapsen kehto ja kiukat nokat, nin sen kuun ajala tullee kovia pakkasia, jos se om pystössä nin tullee lauha kuu enimpäin, jos pystössä ja näkkyy vanhaata pohjaa nin tullee lauhat ilmat koko kuuksi.
Lähde
I. Tuovinen, Airila, Isoniemi, Artimo.
Tallennin Birger Winsa
Vettasjärvi: launi se panthiin alkukuusta ku kuu syntyy.
Kulttuuri taustaa sanasta
Talvikalastusvehe. Katto launimae. Med träkrok, fiskas på grusbotten främst av pojkar, från det att isen lägger fram till jul, träkrokshulling som fälls ut, fisk som bete (endast för lakfiske vintertid).
Om någon kröp under en likbräda skulle man bli synsk som äldre. Liktvättare var ofta synska. T ex Selma Keskitalo/Uusitalo i Kainulasjärvi. Hon var helt orädd och såg sånt som ingen annan såg. Även mitt på sommardagen.
Kittilä, (emäntä autto synnyttää maahiaislapsen ja sano lapsele): älä koskhaan kiusaa mithän matelevaa tai muuta luontokappaletta. Mie olin se sammakko.
Kulttuuri taustaa sanasta
tarkempia tietoja CD:ssä, , lever i underjorden och har ett liknande liv som människor: har bröllop, kor, föder barn etc