Birger Winsa: Onkohän muita sanoja kun syrjätä. Aijaa laithaanko? Ennen mailmassa biililä piti syrjätä. Ja kun sanottu oli syrjäyspaikkoja. Valtiola oli paljon rahhaa ja sen takia rakenethiin hyvinki mukkasia ja törmäsiä teitä. Seurasit luontoa joka harjussa ja tievassa. Mutta kaitaset kun hevosten kuja. Vieläki jos talvenaikana tullee pluuvibiili vasthaan sillon on paras syrjätä ja laskea vauhtia.
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Tallennin Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Tallennin Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Tallennin Järämä-Satter
Ett särskilt sätt att skriva med kniv på exempelvis timmerväggar. Kolon markerade ordbyten. Latinska bokstäver användes och man skrev som man talade. Exempelvis: ”En:halva:olla:täälä:”
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen..
Tallennin Järämä-Satter
Det finns viss evidens för att de äldsta masugnarna i Tornedalen där man redan under järnåldern smälte myrmalm och sjömalm kallades för pätsi. Men vi har ju förstås inte ordet pätsi som bevis. https://www.ltu.se/research/subjects/Historia/Nyheter-och-aktuellt/Slaggfynd-omkullkastar-historien-1.160288?fbclid=IwAR07pWh3loZBPD2rb7uC-0_FxThXwwxmeA7JgURjGFC9xdUsF3tKsRt_l3E Se även https://fi.m.wikipedia.org/wiki/P%C3%A4tsi?fbclid=IwAR1yfJ4_TSt-xAQYbtgqnOrHyVyakXt8p9b-ipMq5lUD_yw7WkmrNXO8in4
Pölkkylautan osat: airo (2), souturinkka, soutukanto, pohja, runkka, välikaski. Yks lasku = kolme pohjaa, siis 3 kerrosta pölkkyä. Neljä laskua = teli. Pohja = 25-30 pölkkyä levittäin. Tornionväylän viiminen lauttakulutus oli 1971. Kainhuunväylässä se oli loppunu ja kymmeniä vuosia ennen.
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Tallennin Järämä-Satter
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Tallennin Järämä-Satter