Tyvärr finns det få äkta filmer av bönemöten/rukoukset som man hade i byarna ännu under 1970-talet. Här ett par minuter från 1 januari 1972 i Kainulasjärvi. Man gick varje söndag från hus till hus. De flesta var kristna eller laestadianskt kristna. Jag tror att flera gick på bönemöten för att det var socialt och trevligt umgänge. Inte djupt troende alla gånger. En säker träffpunkt. Predikanten var nästan alltid en man från byn. Det fanns flera lokala lekmannapredikanter. Helt oavlönade förstås. Är man i Herrens tjänst kan man inte begära betalt. Mestos Hermanni ofta, Herman Lampa. Hans son Lasse Kevnell blev präst i bl a Övertorneå. Herman hade även sångröst. Var därför lukkari, försångare. Sonen Lasse ärvde pappans sångröst. Man skall sjunga med vidöppna spjäll hade Lasse hört av sin pappa. Kaikki pellit pitävät olla auki. Man lånade bänkar som vandrade runt i byn. Hemma hann man med 1-2 ggr/år. Ibland sjöng man med kvävd strupsång. Man böjde nacken, titta mot bordet och sjöng med vad vi anser vara helt felaktig ton. Kvinnan mitt på bild Göta Gramner sjöng med en traditionell tonart under min mors begravning. Jag trodde hon hade fått en stroke och kunde inte längre sjunga. Hon hade annars bra sångröst. Kaffe med massor av dopp efteråt. Paakelsit (kolme-hokkanen i slang) och längti var självklara på bordet. Smörbakelser och vetelängd. Alla bekanta för mig. Alla kvinnor har övergått från huckle till hatt. En har t om en helvit pälshatt. Man skall skyla sitt huvud inför Gud. Kvinnorna kom på att det går ju lika bra med hatt. Det är inte formen, utan innehållet som är det viktiga. 10 år senare kastade man även hatten. Man sjunger, talar och predikar förstås på finska.. 8 mm smalfilm av sämre kvalité. För amatörer fanns inget bättre. Film av Nils Gramner, Adolfin Nisse. I hans hemgård. https://www.youtube.com/watch?v=BdqVlYXqOT8
Lähde
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen.
Tallennin Birger Winsa
tarina seitsemästä unikeosta: ne seittemän unikekoa, jokka menit kirkoo aikana maata, niit oli seittemän nuorta tyärtä? ne menivät nukkumaan, jotta ei tarvitseisi mennä kirkkoon, mutta rangaistukseksi he upposivat maahan ja saavat siellä aina nukkua; kun niitä yritetään herättää, eivät ne pääse ylös muuta kuin: polvesta sakka nousevah; ei saa ylös, vaikka hyvin tiethän se paikka, vaikka noitia ja lääkäreitä käyty sielä; se tapahtui Etelä-Suomessa; tästä johtuu, että sinä päivänä: lappalainen ei halua nukkua, sep pölökää sitä, että jos hääi joutuu nukkumhan niinku ne seittemän unikekoa; seittemän ukikekompäivä kesälä, joka sillon nukkuu sitä unettaa koko kesän; sääennustus: seittemäv viikoa semmosta säätä ku unikekom päivänä
Käärmeenpuola förekommer i gamla texter av Laestadius predikningar, synonymt med hevosenpuola, dvs odon http://www.laestadiustexter.se/CP%20016B.htm sannolikt odon
Jyykeä Jyykeä, Raisinvuono, Jyykeä, Kittilä, Kemijärvi, Arpela, Sieppiärvi, Erkheikki, Jukkasjärvi: Kun kissa peniköitti navethan. Kompelusvaara: Käypi vain navetalla ei se vielä lypsämässä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Oli tavalista ette talon emäntä joka kerta kun jätti lehmät ja pani oven kiini teki käsilä symboolisen ristin oven seinäle ja sanoi: Jesus siunatkhoon, ja varjelkhoon! Berta Winsa Kainulasjärvessä teki sen joka ilta jälkhiin lypsyn. Met lapset piimä sen kummalisena.
Lähde
I. Tuovinen, Syrjänen, Miettinen, Rapola, Mattila.
Tallennin Birger Winsa