Tulokset

kaktasta poronhoito jellivaaransuomi astevaihtelu
Ruotti
att skilja renflockar, bryta
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-08
kalla lainasana luonto jellivaaransuomi lumi vesi lainasana-saame
Ruotti
isflak som dröjer sig kvar efter issmältningen på våren
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kallansalmijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kantaat jellivaaransuomi
Ruotti
bära
Suomi
kantaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Ette kantaat vettä.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kaperi, kaaperi vaate jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
samisk mössa eller huvudbonad
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kaperijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Från det samiska ordet "gahper". Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Muokattu
2024-04-24
kapnjas jellivaaransuomi ilmaus lainasana-saame termi
Ruotti
Ord/uttryck för när hästen/renen springer okontrollerat hemåt utan att stanna.
Paikkoja
Skaulo, Puoltikasvaara
Esimerkki
”Ei net sanohnee laukhoon, muuta ko kapnjas.”
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Matti Kenttä
Muokattu
2024-06-15
karra puu ruoka kasvi jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
bark, skal
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Karravaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Muokattu
2024-04-24
kaska jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
mellan
Sanaluokka
prepositio
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kaskavaara
Muokattu
2024-04-24
kassuu jellivaaransuomi luonto kasvi
Ruotti
växa
Suomi
kasvaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kattu rakennus jellivaaransuomi
Ruotti
tak
Suomi
katto
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kauhpa jellivaaransuomi työ
Ruotti
affär, butik
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-08
kauku jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
avlägsen, fjärr
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kaukujärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kautu jellivaaransuomi vaate suksi lainasana-saame
Ruotti
ovanläder i sko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kautuvaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kentta luonto jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
fält
Suomi
kenttä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Muntliga informatörer från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-08
kesa vokaalisointu luonto jellivaaransuomi
Ruotti
sommar
Suomi
kesä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kesahauta jellivaaransuomi uskonto vokaalisointu
Ruotti
sommargrav
Suomi
kesähauta
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Sommargravar var vanligt förekommande i de områden som var långt ifrån närmsta kyrka. Gravarna grävdes upp och flyttades när vinterföret kom.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kesatie vokaalisointu luonto jellivaaransuomi
Ruotti
sommarväg
Suomi
kesätie
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Oplogade vägar under vintertiden.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
keva, kevva jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
vår
Suomi
kevä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kiela, kielas luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
hed
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Mässokielas. Även Mässokielinen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kietti luonto poronhoito jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
bovall, naturäng, renmjölkningsvall
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kiettijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kieva luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
gyttja, liten tjärn, gyttjepöl, sumphål
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kievavuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kiitus jellivaaransuomi
Ruotti
tack
Suomi
kiitos
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Muntliga informatörer från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-09-29
kilasilli kala kalastus jellivaaransuomi
Ruotti
tvåårig sik
Suomi
kahden vuoden siika
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärviområdet
Lähde
Jukkasjärvilaiset. Torbjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-24
kilti poronhoito jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotti
löptid, brunst
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kiltijoki
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
kilu jellivaaransuomi lainasana mitta
Ruotti
kilo
Suomi
kilo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03