Tulokset

kurra luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
skåra, sänka i fjällrygg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare- och Kiruna kommun
Esimerkki
Kurravaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Likt ordet "kuru". Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
kuttoot jellivaaransuomi kieli näkymätön maailma
Ruotti
att kalla, kalla på något
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-08
kuumakoira ruoka jellivaaransuomi slangi lempinimi/haukkumanimi
Ruotti
varmkorv, hotdog
Suomi
nakkisämpylä, hotdog
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Direktöversättning av det engelska ordet för varmkorv.
Lähde
Torbjörn Ömalm.
kyla jellivaaransuomi paikannimi vokaalisointu
Ruotti
by
Suomi
kylä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kylla jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
nog, så
Suomi
kyllä
Sanaluokka
interjektio
Paikkoja
Killinki
Kulttuuri taustaa sanasta
Vokalharmoni saknas i Nattavaara med omnejd och i Killinge med omnejd.
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
kylma jellivaaransuomi sää vokaalisointu
Ruotti
kyla, kall, köld
Suomi
kylmä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Oikhen kylmaa ulkona tänapäivana.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa kylmaa.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
kylmän kuolemassa ilmaus jellivaaransuomi keho
Ruotti
i köldens dödsgrepp
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-01
kärsii jellivaaransuomi sairaus
Ruotti
lida
Suomi
kärsiä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-01
lahpalainen etnisyys jellivaaransuomi
Ruotti
same, lapp
Suomi
saamelainen
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Idag nedlåtande term för officiellt bruk av ordet.
Lähde
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-01
lahpi jellivaaransuomi paikannimi etnisyys
Ruotti
lapp, Lappland
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-08
lahukkaa jellivaaransuomi
Ruotti
springa, löpa
Suomi
juosta
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Laukkoa Kainulasjärvessä. Lahukkaa?
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-11-07
lannanpaula etnisyys jellivaaransuomi vaate
Ruotti
helsvart skoband, lantalainen/jordbrukares skoband, snöskyddsband
Suomi
paula, kengännauha, lumensuoja nauha
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
"...lannanpauloila lantalaisila on aina mustat paulat."
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
lappea luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
flat, platt, bred
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Lappeasuanto, Lappeaskoski
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
laskeet jellivaaransuomi
Ruotti
lägga ut, ställa, lämna
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
latni luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
en späd björk
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Latnivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
latu rakennus jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
lada
Suomi
lato
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm.
lehteet jellivaaransuomi
Ruotti
att fara
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
ä>e
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
lehtisirpe jellivaaransuomi kotitalous työ
Ruotti
lövskära
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara
Lähde
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-17
leijti jellivaaransuomi nainen
Ruotti
lady; käresta; dam
Suomi
rouva
Paikkoja
Jellivaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som sporadiskt eller ofta förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare.
Lähde
Torbjörn Ömalm.
leipo luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
al (trädslag)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Leipojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
leja jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
hög, samling
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
lessu luonto jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotti
rävlya
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Lessuvaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
lieko luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
vindfällt träd, kan även betyda låga
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Liekojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25
lietikka luonto jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
blomma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Lietikkajärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-25