Tulokset

mettat jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
skog
Suomi
metsä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Obs! Singularis -t. Det finns även venet och andra ord.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
mettäpuulaaki jellivaaransuomi työ
Ruotti
skogsbolag
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Söderström. Sirén, K. (1985). Sanningen om Liikavaara-Frans. Malmberget.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-19
mista jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
varifrån
Suomi
mistä
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Mista kylasta olet?
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
mita, mitas jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
vad
Suomi
mitä
Sanaluokka
interjektio pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Mita tehet?
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
mithan jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
inte något, ej något, ingenting
Suomi
mitään
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Nattavaara-området
Esimerkki
Ei juuri mithan.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
mortukka luonto jellivaaransuomi puu lainasana-saame
Ruotti
ställe med vindfälld skog, hygge
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Iso Mortukka
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
muhta jellivaaransuomi
Ruotti
men
Sanaluokka
konjunktiio
Paikkoja
Nattavaara
Lähde
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
mulkkupaali lainasana jellivaaransuomi slangi metsästys
Ruotti
jaktfest, knytkalas för jaktgubbar
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä-Satter, Jellivaara
Lähde
Muntliga källor. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-22
muorje luonto ruoka jellivaaransuomi kasvi lainasana-saame
Ruotti
bär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Muorjevaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
muret ihminen jellivaaransuomi hautajaiset
Ruotti
sorg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
museros työ jellivaaransuomi
Ruotti
krossning
Suomi
murskaus
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Esimerkki
Meni museroksi.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa muserus.
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-01-04
myyta työ jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
sälja
Suomi
myydä
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
märkäpieru ihminen jellivaaransuomi keho
Ruotti
en blöt fis (där det kommer mer än fjärt i byxorna)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä-Satter, Jellivaara
Lähde
Muntliga källor. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-23
naalo lainasana jellivaaransuomi vaate lainasana-saame työ
Ruotti
nål
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naalojärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-30
nallata lainasana ihminen jellivaaransuomi slangi
Ruotti
nalla, ta, norpa, få
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Muntliga källor. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-22
naskahtaa ihminen jellivaaransuomi sairaus keho
Ruotti
knaka (om nacke eller led)
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Järämä-Satter, Jellivaara
Lähde
Muntliga källor. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-23
nasku jellivaaransuomi sairaus keho
Ruotti
knakning, sprakning (om nacke)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Järämä-Satter, Jellivaara
Lähde
Muntliga källor. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-23
nautiintua jellivaaransuomi eläin
Ruotti
byta päls (om ekorre)
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Esimerkki
”Orava on nautiintunut, kun se on saanut täyden talvikarvan” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-04
nein jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
så, sådär
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
ä>e
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
nekkuu jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
att se, titta
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
ä>e, y>u
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
neku ihminen jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
syn
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Kulttuuri taustaa sanasta
ä>e, y>u
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-10
nephain ihminen jellivaaransuomi
Ruotti
kusin
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-04
nepukka jellivaaransuomi
Ruotti
kusin
Suomi
serkku
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Kyllä sen tiejan, haan on mun nepukka.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa nepokka.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06
niittu työ jellivaaransuomi kotitalous
Ruotti
slåtter
Suomi
niitty
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-06