Tulokset

tauta uskonto jellivaaransuomi sairaus näkymätön maailma lainasana-saame
Ruotti
mörkt väsen i lokal skogssamisk mytologi, sjukdomen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Pålkem, Flakaberg, Vuottas
Lähde
Muntliga källor. Även Olle Kejonen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-23
tavikka jellivaaransuomi lintu eläin lainasana-saame
Ruotti
storlom
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tavikanjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tekeva ihminen jellivaaransuomi vokaalisointu työ
Ruotti
flitig, händig
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-05
tema jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
denna
Suomi
tämä
Sanaluokka
pronomini
Paikkoja
Killinki, Nattavaara
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
tenne jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
hit
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-11
terava jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
vass; kvick
Suomi
terävä
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Muntliga källor från Nattavaara-området. Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-10-09
teukka luonto jellivaaransuomi sää lainasana-saame
Ruotti
dimma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tieja jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
veta
Suomi
tietää
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Killinki
Kulttuuri taustaa sanasta
Tietää muuala.
Lähde
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-03-01
tierä jellivaaransuomi
Ruotti
veta
Suomi
tietää
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Piian kans en tierä. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-27
tietaa jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
att veta
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara
Lähde
Bergfors, G. (1930). Norrbotten: läsebok för skola och hem. 2. Uppsala: Lindblad. Uppgifter från folkskollärarna Axel Forsman i Nattavaara och J. FR. Halldén i Lainio.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-20
tietaat ihminen jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
veta, ha vetskapen
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-11
tiikaa työ jellivaaransuomi lainasana
Ruotti
dika
Suomi
ojittaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Täytyy tiikaa jos liian paljon vettä maassa.
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-23
tiure jellivaaransuomi eläin lainasana-saame
Ruotti
rovdjur, vilt djur
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tiurevuoma
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tiva luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
kulle
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tivaoihki
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tjeijkata, tjeijkaa lainasana musiikki jellivaaransuomi
Ruotti
shake, skaka, skaka på något, dansa
Suomi
huiskua, huiskuttaa, tanssia
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara
Esimerkki
Lähemä tiskule tjeijkamhan.
Kulttuuri taustaa sanasta
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare. Kainulasjärvessä sjeikathaan.
Muokattu
2024-06-26
tjeikari luonto poronhoito jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
område som renar trampat ner och betat färdigt
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tjeikastunturi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tjiffa ihminen jellivaaransuomi kieli lainasana-saame
Ruotti
inhysning, del av svordom/skällsord
Sanaluokka
substantiivi interjektio
Paikkoja
Järämä-Satter, Jellivaara
Esimerkki
Saatanan tjiffa!
Kulttuuri taustaa sanasta
Tjiffa kommer mest troligt från det lulesamiska ordet "Stiffa" som betyder inhysning.
Lähde
Muntliga källor. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-22
tjila jellivaaransuomi kotitalous vesi lainasana-saame
Ruotti
kallkälla
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tjilarova
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tjohti etnisyys satu jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
ryskt rövarband som plundrade hushåll i norra lappmarkerna förr
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Killinki, Kaitum
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Labba, A. (1971). Anta och Mari. Stockholm: Bonnier.
Muokattu
2024-06-05
tjorpi jellivaaransuomi ihminen lainasana-saame
Ruotti
vulgär, oanständig
Suomi
vulgaari, sivistymätön
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Ungefär samma som "ruokoton". Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-27
tolkki jellivaaransuomi lintu eläin lainasana-saame
Ruotti
fjäder
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tolkkikielinen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tonka ruoka jellivaaransuomi eläin keho lainasana-saame
Ruotti
den fettfria delen av en skinka
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Tonkahuornanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
tora jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
tvär, som på tvären
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Toravaara
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14
torri luonto jellivaaransuomi lumi lainasana-saame
Ruotti
ngt som medför att man far ned i snösörja, sumphål. Alternativt något framskjutande el. utstående ställning.
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Torrivaara, berg och by i kommunen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-14