Svappavaara: pesthai ja panhan singat koijusta, risuista. katoila palkoissa, niskaim peela orret, sitte palkat ja korvakkaim peela niskat. Ei niita suolata (kaloja). Kavat net on, pyrstosta net on lepi.se on luova. silmareijista pienet kalat varthassen ja. Vittanki: sitte luovassa kuivathan.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame. Torkställning för kött, ost, renblod och fisk på höga störar med tak, ibland som förvaringsplats för mat, oftast på tak, samer har på sina sommarställen mark på höga störar, ofta täckt med torv och näver som ett rum? i Tärendö som förvaringsplats av kött vintertid, störar på tak i koja el vid hus för torkning av fisk el kött, även med tak och för torkning av olika matämnen. Torkställning på tak bla för renkött och renost
Lähde
I. Tuovinen, Airila, Tiesmaa.
Tallennin Birger Winsa
Möjligen bör det vara Pahapathaanlinkka. Knappast dock. Paha är sannolikt samiska och betyder liten. På finska betyder paha svår. Och många förväxlar dessa två. Alla biflöden i ett fall är svåra. Pahajoki finns t ex som namn på å, vilket betyder den lilla ån, men inte som man spontant tänker om man kan finska, den svåra ån. Ett exempel på hur det finska språkets narrativ styr förståelsen av naturen. Man förvanskar verkligheten. Ta av dig glasögonen så ser du skarpare säger man i Kainulasjärvi. Koordinater: 7450127 833282
Lähde
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985 Meänkieli Exempel Kainulasjärvi Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker, Peter Oja, Kainulasjärvi och Veikko Pahajoki.. Samt R Jatko studiegrupp..
Tallennin Birger Winsa
Skogsberg nära Joikam (Sjungberget) i Gällivare kommun. Ordet Raha är från vildrensjägaren Rahak.. Vildrensjägaren Rahaks sten vid Slanka, Rahavaara, Gällivare. Säg- nerna förtälja, att i denna sten tog Rahak fast med den ena handen under det han med den andra höll kasttömmen, tillverkad av rensenor, med vilken han kastat fast en stor skogsvildrenstjur. Sedan virade han kasttömmen runt stenen och fick på så sätt bättre grepp om vildrenstjuren, som han sedan avlivade. Som tack för lyckad fångst offrade han sedan vildrenstjurens horn och ben till offerguden under Saggaguoika, några km S därom vid Lina älv. Under brunsten i slutet av september kommo ofta vildrenstjurar till Rahaks lilla tamrenhjord.
Lähde
Gustav Adolfs akademienInstitutet för språk och folkminnenDialekt- och folkminnesarkivet i UppsalaSkånska landsmålsföreningenSvenska landsmålsföreningen i Helsingfors (1904-). Svenska landsmål ock svenskt folkliv: tidskrift. Uppsala: J.A. Lundell..
Kommando till hund. Samiska. Kanske allmänt över hela Tornedalen: Tjöh! Pekka Sammallahti: Saameksi ce! ( = tse), tai penikalle gucco-gucco! Naamkirjasta.
Tse i östra Tornedalen.
Jos hyvä vuopio väylässä niin siittä ei mene jäät. Net laskevat pohjaan ja sulavat. Kevväilä panthiin lanat jään pääle ja tietysti kieliverkko maahan kiini. Ja siuloitten päät läpi jään ja tolphaan kiini. Jäänlähön aikana jää pikku hiljaa suli ja laskeutui pohjaan koska jää oli useasti pohjaan asti. Lana meni mukana pohjaa vasten. Ja sitten kutomahauet tulit vuopihoon kutomhaan ja menit suurissa määrissä lanhoin koska siulaverkot ja kieliverkko ohjasit heitä. Mätihaukia saithiin saoittain ja keithetiin kalakakkoja niiistä. Ja jaethiin haukia ilmhaisesti ympäri kyllää. Met saima läjän mätihaukia joka kevä meän krannilta Karkean Albiinilta, joka ei jaksanu syä 100 haukia yksin. Tämä tapahtui Kainhuunväylän vuopiossa. Tässä kehno filmit siltä aijalta. Onko kalastusmenetelmä tunnettu muuala?
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame. Långsmal vik likt en å. Film om fiske i Vuopio. https://www.youtube.com/watch?v=BO9IxtHcVBg