Just denna hade namnet "Sippa". Dessa tre kor var de enda som hade svenska namn eftersom de var köpta från "Sverige", som min far brukade säga. De övriga korna kom från egna uppfödda kalvar och bar namn som "Punakorva, Kruunu, Nätti, och det vackraste namnet tyckte jag var Onnenkukka". Henning Johansson från Soppero.
Öknamn på någon med ett huvud som är kalt och vitt som talg (”tali” är förfinskning av talg).
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
öknamn på någon som spottar ofta då hen röker pipa
Sanaluokka
erisnimi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Aikikielinen. Stavningen och uttalet "Aihki" eller "Haihki" är vanligare. Lån från norska ek, troligen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter och i enstaka fall svenska i samband naturnamn. Ord likt denna användes eller används fortfarande, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Några exempel är ”vuosku” (abborre), "kaira" (kil) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Nedtecknat Torbjörn Ömalm..
Tallennin Birger Winsa
Institution där man behandlade personer med exempelvis spanska sjukan, polio, tbc etc. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.