Tulokset

lappi etnisyys
Ruotti
Lappland
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Lohijärvi
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
latinalainen etnisyys
Ruotti
latinare
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio, ylheinen.
Lähde
Tallennin Häll
Muokattu
2013-04-18
lopsaperse etnisyys keho
Ruotti
hängbak
Esimerkki
Masunti, no se Vittankin lopsaperse, knakkaa koko ovea (leik)
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
molli etnisyys jellivaaransuomi eläin
Ruotti
nöttjur
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Meänkieli; Vittanki, Kompelusvaara, Sarvisavaara, Isovaara, Storberget, Nilivaara, Ullatti, Nattavaara
Esimerkki
Vittanki Vittanki, Kompelusvaara, mollivasìkka, molli ja mollihärkä, sitä puhetta naurethaan vanhaana lännenpuhheena lapim perintönä, Sarvisavaara1, Isovaara-Storberget1, Nilivaara5, Ullatti1, Nattavaara2, ei härkä, Nattavaara1, harvuin härkä se on renhärk
Lähde
Kompelusvaara, taivas on ku mollim perse. Tallennin I. Tuovinen
suomalainen etnisyys
Ruotti
finne, finnländare
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi, Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka, Artimo, Lampinen
trookinnuolija etnisyys lempinimi/haukkumanimi
Ruotti
överkalix-, kalixbo (nedl, skämtsamt)
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Kainulasjärvi ku net nuolit kaaran, vertaa kainulainen kaitanaama
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
ummikko etnisyys kieli ihminen itäsuomi
Ruotti
enspråkig el person som talar ett främmande språk
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
Finska dialektarkivet, östfinskt ord
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok
komsio etnisyys lapsi
Ruotti
upphängd barnvagga
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
stf. kätkyt, kodan katosta riippuva lapsen vuode i kåta
Lähde
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Tallennin Lars Lampinen, Unbyn Boden
malmikenttälainen, -läinen etnisyys
Ruotti
malmfältsbo
Sanaluokka
substantiivi
Lähde
Meänkielen sanakirja. Tallennin Lars Lampinen
moukka etnisyys ihminen
Ruotti
bybo (enligt stadsbo), självbenämning på bybo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Kulttuuri taustaa sanasta
nedlåtande, lekfullt
Lähde
Tallennin Miettinen
puhasverinen etnisyys
Ruotti
ljusblodig, vacker
Sanaluokka
adjektiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka
vaskuuvvata termi etnisyys lainasana
Ruotti
säga var så god
Suomi
sanoa: Ole hyvä.
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Inari
Esimerkki
Inari: miepä käyn sille vaskuu`vaamassa että ehti lähethän.
Kulttuuri taustaa sanasta
< ruotti
Lähde
Tallennin Itkonen
Muokattu
2013-04-22
ikimuistonen nautinta etnisyys
Ruotti
urminnes hävd, urminnes nyttjanderätt vid fiske och jakt
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
stf.käyttöoikeus kalastus- ja metsätysmaihin ja vesiin
Lähde
Yliperän kielen sanakirja. Oiva Arvola. Tallennin Lars Lampinen, Unbyn Boden
kahpira nainen etnisyys vaate
Ruotti
samekvinnas mössa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Enontekiö, Parakka
Lähde
Tallennin Tiesmaa, Tuovinen
lapinkoira poronhoito eläin etnisyys
Ruotti
lapphund
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-14
lähtö etnisyys
Ruotti
avfärd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara, aarastaa vähän tuo Ullathiin lähtö, Kemi, Kompelusvaara, annon kiposet lähöt (mustalaisille)
Lähde
Tallennin I. Tuovinen, Kaarakka, Artimo
tykö, työ, työt etnisyys länsisuomi
Ruotti
till ngn
Esimerkki
Aivan ylheinen, Kompelusvaara, ei sitä tohtinu ruottalaisen herran työ mennäkhää,
Kulttuuri taustaa sanasta
västfinska, (S Puolakka k 3167, SMSA). vertaa luo id. västfi, tykö pp \'gå till\'; östfi luo id (S Puolakka k 3167, SMSA).
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
tötinki etnisyys reki
Ruotti
kälke av spec slag
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Kainulasjärvi, ole ku narkauhlaisila omat tötinkinsä
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
vaaramies etnisyys
Ruotti
gruvarbetare i Malmfälten
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
ylipuolilainen etnisyys
Ruotti
nordlig bosättare, invånare
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Lähde
Tallennin Hämäläinen
lapinvyölinä etnisyys vaate
Ruotti
färggrannt förkläde
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-14
penttalappalainen etnisyys
Ruotti
äkta lapp, verklig same
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä
Lähde
Tallennin Liljeblad
sorittaa etnisyys
Ruotti
benämna slarvigt
Sanaluokka
verbi
Esimerkki
Kittilä, yhtä se sille millä nimellä lappalainen niitä paikkoja sorittaa
Lähde
Tallennin Anthoni
alkuperäkansa etnisyys
Ruotti
urbefolkning
Suomi
alkuperäkansa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14. Bara samer äger renar, säger utredningen. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månadslön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer. Skötesrenar ägdes av "jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare. Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en 16 år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan i detta fora har diskuterat fakta. Man refererar till sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet och barnen fick leva. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Senare potatis. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande renskötare mot ersättning sköta om renarna. Både med lagens hjälp eller frivilligt. Skogssamerna fick således inte mjölka sina egna korenar, bestämde staten i en lag. Tänk er skånska bönder som tvingas anställa danskar för att mjölka deras kor! Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan kallas för samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller tornedalingar är egalt. Tornedalingar som äger eller har ägt renmärke är urfolk!
Lähde
Källa: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2006/02/sou-200614/?fbclid=IwAR1eZd0iVUwxIgbC_5SO8o9mv1vaj_ACmBR51w3MDke4VWd1H68S40pcO0s. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-11-25