Tulokset

Kuoratsvaara näkymätön maailma nainen etnisyys paikannimi
Ruotti
naturnamn i Skaulo
Suomi
Kuoratsvaara
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Kuoratsvaara var boplats för rengudens kvinna. Var även gränsberg för vattengudens kvinna i Akkavaara. Detta var en gräns för kvinnan som hon ej fick överskrida. Fick vara ifred ända tills Souto Olli kom med en ny religion och slog sönder guden i Haltiosaari, kasta den i sjön.
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-02-23
haltia satu näkymätön maailma etnisyys
Ruotti
naturväktare, röda väsen med samekläder, kort
Suomi
luonnonvartija, pieni kummitus punaisessa saamepuvussa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara, Nattavaara.
Esimerkki
Meän kieltä 1986: niin siihen jäävät haltiat. Niin sano entinen Sumppu Saara mulle.
Kulttuuri taustaa sanasta
3 dm lång, en gammal man i ansiktet, bar tofsmössa, var i samekläder, hade kall hand. Underjordiska små män, ca 1 m, fanns t ex i skogen. Röda kläder. Kan bo under ladugårdar och kan bli mycket arga om kon råkar urinera på deras köksbord. Renskötaren Sannan Jussa från Narken var född i en lavvo, sametält mitt i skogen under 1800-talet. Han var nästan ett med naturen. Han hade sett dem på midsommarnatten. Vackra ungdomar. Han pratade med dem och frågade om renar. De berättade var renarna fanns och frågade vart stigen bär. Jussa gav råd. Och fann dagen därpå renarna där som lovats. De är mycket snälla, vackra och trevliga, sa Jussa. Om man uppför sig väl med naturen. Naturens väktare. Man skall följa naturlagarna som väktarna bestämmer, t ex att aldrig sova på en stig, eller göra en eld. Inte göra sina behov där väktarna har sin bostad under t ex en gran. Ursprunget till Jenny Lindströms vykort av tomten. Haltia är originalet tomte. Min dotter hävdar som barn att äkta tomtar har ingen navel. Haltia motsvaras i svensk kultur av: Småfolk är små, ofta människoliknande väsen i sagor och folktro. Exempel är tomtar, dvärgar, di sma undar jordi (Astrid Lindgren), leprechauner, vättar, pysslingar och annat oknytt. Källa Wikipedia.
Lähde
B. Winsa: ordbok, Pekka Nikupeteri. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2023-04-12
kvääni, kveeni etnisyys
Ruotti
finsktalande norrman bosatt i Nordnorge, kvän
Suomi
kveeni
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
Kvänerna i Nordnorge är bördiga från Tornedalen under 1700-talet och kanske tidigare. Se mer i wikipedia, kvän. En del menar att kvänernas självbeteckning är kainulainen.
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-05-23
lantalainen lainasana etnisyys kieli
Ruotti
bonde, hemmansägare, jordbrukare; gruvarbetare
Suomi
maanviljelijä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara, Soutujärvi-Skaulo.; Nilivaara, Moskojärvi
Esimerkki
Nilivaara: Lappalaiset kuttuva meitä lantalaiseksi. Moskojärvi: Lappalaisekki on tulheet lantalaiseksi.
Kulttuuri taustaa sanasta
Bd 1429. Lantalainen var/är en beteckning på sysselsättningen som skapar etnicitet. Icke-renskötare, bonde, gruvarbetare. Lanta betyder gödsel. Folk som sprider gödsel på åker är jordbrukare. Lantalainen är gödselfolk. Täräntö är parallellfall. Dess närmaste ord på samiska är dearga som betyder gödsel. Täräntölainen är således jordbrukare. Täräntö är följaktligen jordbrukarbyn, eller mer konkret gödselstack. Motsats lapp/same. Lantalainen betecknar kulturformen jordbrukare och bofast. En yrkestitel, som det påstås att även ordet lapp betyder, en renskötare och nomad, icke-bofast. Samerna själva ansåg för 100 år sedan att bara nomadiserande renskötare var samer. De som av olika orsaker blev jordbrukande samer med renskötsel som bisyssla var inte längre samer. Det var grunden för koncessionsrenskötseln. Kvinnor och äldre ville bli bofasta. De upptäckte att jordbruk gav med bröd och mjölk på ett lättare sätt än att vara nomadiserande renskötare. Se renskötsel. Wikipedia skriver om Lannavaara: Byn kallades i slutet av 1800-talet för Lantavaara (svenska: Gödselberget) då invånarna i Nedre Soppero hade åkrar i Lannavaara och förde hit gödsel.
Lähde
J. Johansson, Moskojärvi. B Winsa egna källor, Wikipedia. Tallennin B. Winsa: ordbok
Muokattu
2021-02-24
suomensuomi kirjakieli etnisyys kieli
Ruotti
finlandsfinska, riksfinska, alla talade finska dialekter i Finland
Suomi
suomen kirjakieli; Suomen murteet
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa oikea suomi. Suomensuomi on kaikki suomen murtheet ja kirjakieli, koska meänkieliset ei tiä erottaa murretta kirjakielestä. Om man inte kan läsa eller skriva kan man inte heller mer än fragmentariskt skilja mellan finska dialekter och standardfinska. Instrument saknas. Därför finns finlandsfinska.
Lähde
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-01-15
lantalaiset etnisyys
Ruotti
jordbrukare, bondebefolkning
Suomi
maanviljelijät
Sanaluokka
substantiivi monikko
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2024-01-08
laukkuryssä ihminen etnisyys työ
Ruotti
köpmansryss, affärsman från ryska Karelen med varor i ryggsäck
Suomi
laukkuryssä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio, ylheinen, Kemi.
Esimerkki
Laukkuryssäläiset tulit Ryssän karjalasta, Uhtuasta useasti. Tulit jälkhiinko jäät olit paksut ja lähit ennen jäänlähtöä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Laukku på karelska betyder affär. På finska är laukku ryggsäck.
Lähde
Häll, Kaarakka. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-05-17
lapinpaini leikki etnisyys
Ruotti
brottningsmetod
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara: lapimpainila joka osas toisen heittää.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-14
luovikkokoija etnisyys rakennus
Ruotti
samekåta
Suomi
saamekota
Paikkoja
Markitta1,
Kulttuuri taustaa sanasta
informanten/-erna känner ej till ordet, Nattavaara2, Ullatti1
Lähde
Elias Viippola. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2018-01-06
tseeru lainasana-saame etnisyys
Ruotti
samebys mark
Suomi
lapinkylä, -alue
Paikkoja
Vittanki
Esimerkki
Vittanki: piethään vaarin etteivät porot pääse toissiin tseeruihin.
Kulttuuri taustaa sanasta
< saame.
Lähde
Elias Viippola. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2018-01-05
poro ruoka etnisyys poronhoito
Ruotti
ren
Suomi
poro
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Lohijärvi, Kätkäsuanto, Täräntö, Arpela, Svappavaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Rautas, Sieppijärvi, Turtola, Ylitornio, Kolari, Karunki, Muonio, Parakka, poron kynsiäki olema syönhet, hiililä paistenhet valkealla (nälkäruokana)
Esimerkki
Rautas: Poro, poatso semmonej joka ihminen hallitti.
Kulttuuri taustaa sanasta
Poron ikään ja sukupuoleen liittyviä nimityksiä Ajokas – opetettu ajoporo. Hirvas – yli 3-vuotias urosporo. Härkä, ajohärkä – kuohittu urosporo. Kermikkä – poro toisena kesänään. Takkahärkä – kantoporo. Valtahirvas – kookas urosporo. Vasa – poro ensimmäisellä ikävuodellaan. Voidesutti – poron takajalan sorkanvälirauhanen. Poro voitelee voidesuttilla kasvavien sarvien kärkiä ja jättää hajumerkkejä. Poron väriin, käyttäytymiseen ja kuntoon liittyviä nimityksiä Korppi, korpinmusta – musta, tumma poro. Kisura – pieni ja raihnainen poro. Maitonokka, kalppinokka – valkeaturpainen poro. Peurakka – pitkäkoipinen, arka tai vauhko poro. Suivakka, suivakko – valkeaturpainen poro. Valkko – valkea poro. https://paliskunnat.fi/poro/poro/porosanastoa/?fbclid=IwAR1pfEToiocLgtvvoplpPk-RvXGR8pakfIucWe4VJ1TkeId6Uoho_e80M7A
Lähde
Tiesmaa, Tuovinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-09-29
Akkavaara näkymätön maailma etnisyys paikannimi
Ruotti
naturnamn i Skaulo
Suomi
Akkavaara
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Se Kuoratsvaara. Samma person menar att vattengudens kvinna bor i Akkavaara.
Lähde
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432, 1910. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-07-02
Puoltikasvaara paikannimi näkymätön maailma etnisyys satu
Ruotti
by i Gällivare, norra delen av kommunen
Suomi
Puoltikasvaara
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
I Puoltikasvaara fanns den största härskaren, en björn. Man kunde dock ej säga detta direkt. Björnen har haltians kraft och fick stöd av de andra gudarna.
Lähde
Edvin Johansson, Skaulo 1969. Bd 1432 1910. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-18
lannankieli jellivaaransuomi etnisyys
Ruotti
jukkasjärvifinska, kvänska
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
Termen används av en del politiskt medvetna aktivister i Kiruna.
Lähde
Tallennin Birger Winsa 2010-06-01
Muokattu
2013-04-13
lapinpeski vaate etnisyys lainasana-saame
Ruotti
samekolt
Suomi
peski
Paikkoja
Inari
Lähde
Elias Viippola. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2018-01-06
Lihmäjärvi satu paikannimi näkymätön maailma etnisyys
Ruotti
naturnamn i Moskojärvi
Suomi
Lihmäjärvi
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Samerna hade en offersten i Lihmäjärvi.
Lähde
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-18
hilkka etnisyys
Ruotti
samekvinnas huvudduk, huckle
Suomi
lapinnaisen päähine
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Meän kieltä 1986: mikkä oon punasen sini kellokukkasen hilkan alta karahneet Net putoava kuitenki 256
Lähde
Muonionsanoja. Muoniolainen mies 2006.. Tallennin Lars Lampinen, Nikupeteri
venni lempinimi/haukkumanimi lainasana etnisyys slangi
Ruotti
svenne, svensk (nedl)
Suomi
hurri
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Haparanda
Esimerkki
Haparanda: Tämä venni niinkö haukkkumasanana, tulee varmaan sven tai svennestä, nykyään svedu aika pehmeä muoto, svedupelle pahempi.
Kulttuuri taustaa sanasta
Motsvarar mer allmänna hurri. Se vonnu. Kan vara grunden för ordet vonnu. Sanoin väärin, vunukka(venäjäksi vnuk) on lapsenlapsi.
Lähde
Tapio Salo, Haparanda. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2014-04-30
Karkumasaari paikannimi näkymätön maailma etnisyys satu
Ruotti
naturnamn i Moskojärvi
Suomi
Karkumasaari
Sanaluokka
erisnimi
Kulttuuri taustaa sanasta
Två samer bodde i Moskojärvi på varsin sida av sjön. Blev avundsjuka av fisket i sjön. Den ena mördades. Huvudskelettet hittades i Pikkusaari. Mördaren flydde till Heikkamaanvuoma, Karkumasaari. Nivan maija blev kvar och Moskojärvi som by uppkom. Alla var samer ända till vägen kom.
Lähde
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-02-18
kotasiljo kotitalous etnisyys luonto
Ruotti
kåtaområde, kåtagårdsplan, kåtavall
Suomi
lavvoalue, kotapiha, kotapelto
Sanaluokka
substantiivi
Kulttuuri taustaa sanasta
stf. kotakenttä, kodan piha. Siljo 'nertrampad plats'
Lähde
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola, Lars Lampinen, Unbyn Boden. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2017-03-05
verikirves lempinimi/haukkumanimi ilmaus etnisyys loru
Ruotti
ryssen med en blodig yxa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornedalen
Esimerkki
Tornedalen: kainulainen karppisääri, venäläinen verikirves, tappoi isän tappoi äitin.
Kulttuuri taustaa sanasta
i ramsa,
Lähde
I Tuovinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-04-05
jojata hautajaiset näkymätön maailma etnisyys musiikki
Ruotti
jojka
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Parakka
Esimerkki
Parakka: jos lapset jojkavat ja ovat liikutuksissa siitäki kuolemaa tullee.
Kulttuuri taustaa sanasta
Joikkaus oli kielettyä pakanan laulua, kirkon mukhaan.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-07-18
mustilaispojan munat on oven raossa jellivaaransuomi ilmaus etnisyys sananlasku lempinimi/haukkumanimi
Ruotti
fras, ordspråk
Suomi
mustilaispojan munat on oven raossa
Paikkoja
Jellivaara
puukstaavi lainasana etnisyys kirjakieli
Ruotti
bokstav
Suomi
kirjain
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Puukstaavit eli buukstaavit on ruottin kielessä. Moni meänkielinen ei omista puukstaavia.
Kulttuuri taustaa sanasta
Barnens och meänkielitalarnas språk är ett med verkligheten. Vi vet i ett otal tester att för barn är orden samma som verkligheten. Om du frågar barn om kossan kan kallas för mossa säger de: - Nej. Ty då är det inte längre en kossa. Samma, men i mindre grad gäller för meänkieli. Finska ord är nästan som orden på meänkieli, men inte exakt och därmed förloras den intuitiva förståelsen. När man formar ett grammatiskt filter med bokstäver börjar orden vara avbilder av naturen. Avbilden kallas för kultur och narrativ, beroende på synvinkeln. Varje språkgemenskap strukturerar egna narrativ. Dekonstruktivisten Jacques Derrida har förklaringen till varför pajalaborna inte kan läsa på meänkieli, trots att de är litterata på svenska. Meänkieli bär inget samhälle som förmedlar sammanhang. Alla mentala påhitt är inte separata processer utan tillhör den struktur som utvecklas i en specifik kunskapsrationell kollektiv struktur! Svenska språkets bokstäver är därför inte samma som på meänkieli. Trots att de är samma bokstäver. Därför kan pajalaborna inte läsa på sitt modersmål, trots att de äger instrumentet på svenska. Svenska språkets bokstäver formar ett gestaltseende och självmedvetande som inte enkelt kan överföras till ett annat språk. 1800-talet finns i min meänkieli. 2020 i min svenska. Svenskans bokstäver formar ett narrativ. Finska språkets bokstäver ett andra narrativ. Meänkielis bokstäver strukturerar ett tredje narrativ. Tre olika diskurser som förstår, trots att de är samma bokstäver. Ett materialiserat och ett spirituellt andligt medvetande hos en pajalabo. Det svenska jaget söker vara herre i sitt eget hus i en offentlig miljö. Meänkielijaget är en tjänare i den enkla vardagen. Mer i Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism. Skogås.
Lähde
Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-10-11