Kuoratsvaara var boplats för rengudens kvinna. Var även gränsberg för vattengudens kvinna i Akkavaara. Detta var en gräns för kvinnan som hon ej fick överskrida. Fick vara ifred ända tills Souto Olli kom med en ny religion och slog sönder guden i Haltiosaari, kasta den i sjön.
luonnonvartija, pieni kummitus punaisessa saamepuvussa
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara, Nattavaara.
Esimerkki
Meän kieltä 1986: niin siihen jäävät haltiat. Niin sano entinen Sumppu Saara mulle.
Kulttuuri taustaa sanasta
3 dm lång, en gammal man i ansiktet, bar tofsmössa, var i samekläder, hade kall hand. Underjordiska små män, ca 1 m, fanns t ex i skogen. Röda kläder. Kan bo under ladugårdar och kan bli mycket arga om kon råkar urinera på deras köksbord. Renskötaren Sannan Jussa från Narken var född i en lavvo, sametält mitt i skogen under 1800-talet. Han var nästan ett med naturen. Han hade sett dem på midsommarnatten. Vackra ungdomar. Han pratade med dem och frågade om renar. De berättade var renarna fanns och frågade vart stigen bär. Jussa gav råd. Och fann dagen därpå renarna där som lovats. De är mycket snälla, vackra och trevliga, sa Jussa. Om man uppför sig väl med naturen. Naturens väktare. Man skall följa naturlagarna som väktarna bestämmer, t ex att aldrig sova på en stig, eller göra en eld. Inte göra sina behov där väktarna har sin bostad under t ex en gran. Ursprunget till Jenny Lindströms vykort av tomten. Haltia är originalet tomte. Min dotter hävdar som barn att äkta tomtar har ingen navel. Haltia motsvaras i svensk kultur av: Småfolk är små, ofta människoliknande väsen i sagor och folktro. Exempel är tomtar, dvärgar, di sma undar jordi (Astrid Lindgren), leprechauner, vättar, pysslingar och annat oknytt. Källa Wikipedia.
Lähde
B. Winsa: ordbok, Pekka Nikupeteri.
Tallennin Birger Winsa
Kvänerna i Nordnorge är bördiga från Tornedalen under 1700-talet och kanske tidigare. Se mer i wikipedia, kvän. En del menar att kvänernas självbeteckning är kainulainen.
Nilivaara: Lappalaiset kuttuva meitä lantalaiseksi. Moskojärvi: Lappalaisekki on tulheet lantalaiseksi.
Kulttuuri taustaa sanasta
Bd 1429. Lantalainen var/är en beteckning på sysselsättningen som skapar etnicitet. Icke-renskötare, bonde, gruvarbetare. Lanta betyder gödsel. Folk som sprider gödsel på åker är jordbrukare. Lantalainen är gödselfolk. Täräntö är parallellfall. Dess närmaste ord på samiska är dearga som betyder gödsel. Täräntölainen är således jordbrukare. Täräntö är följaktligen jordbrukarbyn, eller mer konkret gödselstack.
Motsats lapp/same. Lantalainen betecknar kulturformen jordbrukare och bofast. En yrkestitel, som det påstås att även ordet lapp betyder, en renskötare och nomad, icke-bofast. Samerna själva ansåg för 100 år sedan att bara nomadiserande renskötare var samer. De som av olika orsaker blev jordbrukande samer med renskötsel som bisyssla var inte längre samer. Det var grunden för koncessionsrenskötseln. Kvinnor och äldre ville bli bofasta. De upptäckte att jordbruk gav med bröd och mjölk på ett lättare sätt än att vara nomadiserande renskötare. Se renskötsel.
Wikipedia skriver om Lannavaara: Byn kallades i slutet av 1800-talet för Lantavaara (svenska: Gödselberget) då invånarna i Nedre Soppero hade åkrar i Lannavaara och förde hit gödsel.
Lähde
J. Johansson, Moskojärvi. B Winsa egna källor, Wikipedia.
Tallennin B. Winsa: ordbok
finlandsfinska, riksfinska, alla talade finska dialekter i Finland
Suomi
suomen kirjakieli; Suomen murteet
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso, Malmikentät
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa oikea suomi. Suomensuomi on kaikki suomen murtheet ja kirjakieli, koska meänkieliset ei tiä erottaa murretta kirjakielestä. Om man inte kan läsa eller skriva kan man inte heller mer än fragmentariskt skilja mellan finska dialekter och standardfinska. Instrument saknas. Därför finns finlandsfinska.
Lähde
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Tallennin Birger Winsa
I Puoltikasvaara fanns den största härskaren, en björn. Man kunde dock ej säga detta direkt. Björnen har haltians kraft och fick stöd av de andra gudarna.
Två samer bodde i Moskojärvi på varsin sida av sjön. Blev avundsjuka av fisket i sjön. Den ena mördades. Huvudskelettet hittades i Pikkusaari. Mördaren flydde till Heikkamaanvuoma, Karkumasaari. Nivan maija blev kvar och Moskojärvi som by uppkom. Alla var samer ända till vägen kom.
Lähde
J. Johansson, Moskojärvi. Bd 1435 1891.
Tallennin Birger Winsa
Puukstaavit eli buukstaavit on ruottin kielessä. Moni meänkielinen ei omista puukstaavia.
Kulttuuri taustaa sanasta
Barnens och meänkielitalarnas språk är ett med verkligheten. Vi vet i ett otal tester att för barn är orden samma som verkligheten. Om du frågar barn om kossan kan kallas för mossa säger de: - Nej. Ty då är det inte längre en kossa. Samma, men i mindre grad gäller för meänkieli. Finska ord är nästan som orden på meänkieli, men inte exakt och därmed förloras den intuitiva förståelsen. När man formar ett grammatiskt filter med bokstäver börjar orden vara avbilder av naturen. Avbilden kallas för kultur och narrativ, beroende på synvinkeln.
Varje språkgemenskap strukturerar egna narrativ. Dekonstruktivisten Jacques Derrida har förklaringen till varför pajalaborna inte kan läsa på meänkieli, trots att de är litterata på svenska. Meänkieli bär inget samhälle som förmedlar sammanhang. Alla mentala påhitt är inte separata processer utan tillhör den struktur som utvecklas i en specifik kunskapsrationell kollektiv struktur!
Svenska språkets bokstäver är därför inte samma som på meänkieli. Trots att de är samma bokstäver. Därför kan pajalaborna inte läsa på sitt modersmål, trots att de äger instrumentet på svenska. Svenska språkets bokstäver formar ett gestaltseende och självmedvetande som inte enkelt kan överföras till ett annat språk.
1800-talet finns i min meänkieli. 2020 i min svenska.
Svenskans bokstäver formar ett narrativ. Finska språkets bokstäver ett andra narrativ. Meänkielis bokstäver strukturerar ett tredje narrativ. Tre olika diskurser som förstår, trots att de är samma bokstäver. Ett materialiserat och ett spirituellt andligt medvetande hos en pajalabo.
Det svenska jaget söker vara herre i sitt eget hus i en offentlig miljö. Meänkielijaget är en tjänare i den enkla vardagen.
Mer i Winsa, Birger 2020. Liberal kulturrasism. Skogås.