Tulokset

harju luonto
Ruotti
ås, långsträckt lägre bergsrygg
Suomi
harju
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jukkasjärvi
Esimerkki
Polku meni päälä ja pitkin harjua = Stigen gick uppe på och längs åsen.
Lähde
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Tallennin user3423158
Muokattu
2024-07-14
heina jellivaaransuomi luonto vokaalisointu
Ruotti
Suomi
heinä
Paikkoja
Nattavaara-området
Lähde
Muntliga informatörer från Nattavaara och Sarvisvaara. Torbjörn Ömalm.
hevosenpuola luonto ruoka lääke kasvi
Ruotti
mjölon
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Kulttuuri taustaa sanasta
Samma som "sianmarja".
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-03
hietanen luonto
Ruotti
sandig plats, sandmark
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Hietanen
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
horsa luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
stenhölster med vassa stenar i vattendrag
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun, Järämä-Satter
Esimerkki
Horsamaniemi, Horsamamukka
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
hukti luonto jellivaaransuomi astevaihtelu lainasana-saame työ
Ruotti
sved, svedjeplats
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Haakuhuktijänkkä
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
jauri luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
sjö
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Killinki, Kaitum
Kulttuuri taustaa sanasta
"Järvi, lännen sana" - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-03
jenkka luonto jellivaaransuomi vokaalisointu
Ruotti
myr, träsk
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-08
jertta luonto jellivaaransuomi lainasana-saame
Ruotti
ett berg som är rund uppifrån
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Jerttahuornanen
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
joentaus luonto
Ruotti
baksidan av en bäck, bakom en bäck
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Naturnamnet Joentaus
Kulttuuri taustaa sanasta
Kan även användas som preposition.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
jokijärämä luonto vesi
Ruotti
lugnt sel i en å mellan två forspartier
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”syvä tyven jokilaajentuma kosken alla.” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
jormi luonto jellivaaransuomi vesi lainasana-saame
Ruotti
djupt ställe i ett vattendrag
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Jormijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
jutamaalue luonto poronhoito
Ruotti
flyttvägsområde för renar
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”maa-ala, jota lappalainen (t. lappalaiset) porotokkineen vuodet ympäriinsä kiertää, jutaa.” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
jänkkäpuola luonto ruoka kasvi
Ruotti
tranbär
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-03
jänkänniitty työ luonto
Ruotti
myrslåtter
Suomi
suoniitty
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara
Lähde
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-04-03
jänkäpounu luonto lainasana-saame
Ruotti
stor tuva eller myrstack på en myr
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”lap. pouno = iso jänkämätäs.” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
järama luonto jellivaaransuomi vokaalisointu vesi
Ruotti
lugnt sel mellan två forsar
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara med omnejd
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-08
kaamostaa sää jellivaaransuomi luonto
Ruotti
midvintra, mörkna
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa kaamos. Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-26
kaamostaivas luonto sää jellivaaransuomi
Ruotti
klar himmel under midvintermånaden
Suomi
pilvetön talvenajan taivas
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Kulttuuri taustaa sanasta
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Muokattu
2024-06-26
kaislikko kotitalous luonto
Ruotti
vassbestånd; säv
Suomi
kaisla
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Holger Palo: Kotona niitimä kortetta ja luhtaa kun puhuima järvinnityistä. Mutta kuinka suuri se ero oli ko menimä sinne rytikhöön ja kaislikhoon? Olen unohtanut näitten erot? ja aamukävelyllä tänään järven vieressä niin juolahti miehleen mikä tuo rytikkö j kaislikko oli kun olin nuori ja niitin heinää - mitä sielä silloin kasvoi? Oliko se korte vai luhta vai joku muu? Ja käytitkö sie sitä nokko- ja könnösannaa?
Lähde
Birger Winsa.
kaissa luonto jellivaaransuomi lumi lainasana-saame
Ruotti
ett högt berg som är snötäckt även på sommaren
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”Korkea, kesälläkin lumiharjainen tunturi” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1961). Kiveliöitten kansaa: Pohjois-Ruotsin suomalaisseuduilta. 2. Paino. Porvoo: ”Ord från ordlistan i slutet av boken (Outoja sanoja)”. Ord från främst Malmfälten/övre Tornedalsregionen.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-03
kalla lainasana luonto jellivaaransuomi lumi vesi lainasana-saame
Ruotti
isflak som dröjer sig kvar efter issmältningen på våren
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Gällivare kommun
Esimerkki
Kallansalmijärvi
Kulttuuri taustaa sanasta
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-04-24
karalatva luonto puu
Ruotti
torr topp på ett träd
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”sama ku kuivalatva” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-12
karhjuula luonto termi eläin
Ruotti
när björnen är aktiv på hösten reder den endast en enkel bädd av mossa. Den säges då ligga ”karhjuula”
Sanaluokka
prepositio
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Lähde
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-29