Bergfors, G. (1968). Finska ordspråk, säregna uttryck och talesätt från Vittangibyarna på tornedalsdialekt. Luleå: Tornedalica..
Tallennin Järämä-Satter
Just denna hade namnet "Sippa". Dessa tre kor var de enda som hade svenska namn eftersom de var köpta från "Sverige", som min far brukade säga. De övriga korna kom från egna uppfödda kalvar och bar namn som "Punakorva, Kruunu, Nätti, och det vackraste namnet tyckte jag var Onnenkukka". Henning Johansson från Soppero.
En skröna om en pojke som blev döpt till Slarkk under 30-40 talet. Vid folkräkning i en okänd by blev en familj tillfrågade varför deras son fått ett så pass egendomligt namn som Slarkk varvid de svarade på bruten svenska att; "Juu teet är jy Slarkk, efter Slarkk Kaapeli” (Clark Gable).
Lähde
Torbjörn Ömalm. Ursprungskällan är okänd..
Tallennin Birger Winsa
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Huru efterhängset ett en enda gång uttalat namn kan bliva framgår av följande: En person, som gick under namnet Suomen-Kalla (Finlands-Kalle) vistades i trakten. Så kom en annan finne till byn. Denne kommer en dag på besök i en stuga. Gumman i gården säger, då hon ser honom nalkas: "Där kommer Suomen-Kalla". Antingen det nu var miss-sägning eller misstag på person, alltnog, denne finne fick från den dagen bära namnet Suomen-Kalla, fast Karl alls icke ingår i hans kyrkobokförda namn. Det ligger en för oss svårfattbar humor i detta. Jag frågade åsyftade person en gång, varför han gick under namnet Suomen-Kalla "Jo", svarade han, "emedan jag inte heter Kalla”.
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Öknamn på någon med ett huvud som är kalt och vitt som talg (”tali” är förfinskning av talg).
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Steeffani Kainulasjärvessä. Torde varit allmänt i Tornedalen/Malmfälten förr.
Kulttuuri taustaa sanasta
Det finns en fors just innan Linkka (Linafallet, där Linkkajoki möter Vettäsenjoki) som heter Tapanikoski. I byn Vettainen (Ängesån) fanns en släkt med många Stefan i både för och efternamn.
Källa: Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää.
Öknamn på person som ofta använde detta ord för att beteckna tung börda.
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter