Finns ursprungligen bara 2 vinsasläkten. En i Kompelusvaara och en i Kainulasjärvi. Dessa har spritt sig till ett antal orter. I USA fanns det en Winsa som arbetade på Nasa, Edward A Winsa. En Kelly Vinsa finns på Hawai. Hennes pappa och syster finns i Toronto, Kanada. Pappan Arnold Vinsa har rötter i Kainulasjärvi. Hennes mamma hade en Vinsas Grocery i Timmins, Kanada. Arnold Vinsa med dotter besökte Kainulasjärvi 2015. I Kiruna påstås det finnas en tredje Vinsa-släkt. Men det är något tveksamt. Arnold Vinsa har rötter i Vittangi. Pappan emigrerade och lämnade två döttrar i Kiruna kommun. Dessa kan vara grunden för den "tredje" grenen vinsasläkten.
Enligt Bror Wennström betyder ruosni den som har häftigt humör. Ett samiskt ord.
Kulttuuri taustaa sanasta
Ruosni kallades även en nybyggare som var same i Selkäjärvi-Petäjävaara. Se mer i Manneraukanpalo. Nutida/dåtida smeknamn för en nybyggare i Järämä-Satter vid namn Esias Thomasson från Narkaus (Narken). 1700-talet
Lähde
Einar Ömalm 1924.
Tallennin Torbjörn Ömalm, Birger Winsa
Kainulasjärvi: Laiska trenki Juutta, hiljain ylös kämpiipi, istualta näkkee unta, kaiken puhteen kenkiipi, hakkee sukkaa saapastansa, löytää yhen paikastansa, illala viskanu, penkin alle paiskanu, märkänä sieltä löytää ne. Mutta ku on trenki uskolinen, isäntä kuttuu kammariin, ottaa napsin oivallisen, ittelensä ensinkin, sitte kaataa yhtä haavaa, kaksi ryyppöä rengin naamaan, joutukas, toimikas, vilpas ja valpas, renki on vahva ja toimelias.
Ordförrådet i en mångspråkig by. Flakabergs by - Gällivare sockens södra del. Uppsats i Nordiska språk (från 1970) av Hilmer Joel Skoglund..
Tallennin Torbjörn Ömalm, Birger Winsa
Veikko Pahajoki: Ennen kuttuthiin Piteåta "pikku Koutokeinoksi". Sielä kävi ilmesesti paljon koutokeinolaisia kesälomala ja rakensivat tupiaki sinne. Piteåssa on lämpimät veet ja uimarannat niin ei ole kummakhaan ette meillä pohjosen ihmisillä on veto sinne.