”Kuhlo” fick en man enligt sitt eget påstående heta, därför att han alltid kallade sitt stora adamsäpple för "kuhlo" ("Katto, kuinka kuhlo liikkuu" = se, huru adamsäpplet rörs!) Enligt en annan version skulle det ha uppstått på grund av ett annat uttryck av namnets bärare, som han brukade fälla, då han i fem-kort-spel fick två spel: "Kuhlot kiinni" = kuulot kiinni = "hörarena" fast! Man brukar i vanliga fall säga: "Jo mie sain korvat"= Nu fick jag öronen! då man får två spel.
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Gammal benämning från innan/början av 1900-talet. Kuusipää var ett gammalt lappskatteland på platsen innan byn kom till.
Lähde
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana..
Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-06-08
Kärentöjärveltä meni poikansa kanssa Norjaan keituria paimentamahan. Päivät hän tunturia kiipesi ja keituria paimensi. Yöt hän makasi elävissä ryysyissä.
satu
nainen
musiikki
sananlasku
Ruotti
skillingtryck av okänd om Greta-Kaisa Roskaharku
Paikkoja
Malmfälten och övre Tornedalen
Kulttuuri taustaa sanasta
Om hon som ogift kvinna vandrade iväg med sitt barn.
Lähde
Ranta-Rönnlund, S. (1971). Nådevalpar: berättelser om nomader och nybyggare i norr. Stockholm: Askild & Kärnekull. Samt: Ranta-Rönnlund, S. (1978). Sist i rajden: berättelsen om ett uppbrott. Stockholm: Askild & Kärnekull..
Tallennin Järämä-Satter
Lammaslahti. Under 'iso tulva' 1937 hann tärendöborna inte få bort fåren från öarna i Saarisuanto. Många får drogs med och drunknade, några hamnade i viken nedanför Mestoslinkka där de snurrade runt i virveln och viken fick namnet Lammaslahti (Fårviken).
Lähde
Roland Jatko med studiegrupp.
Tallennin Birger Winsa
Lukkarin talo oli juuri Vanhaavaaran laijala. Koko 800 hektaaria mettää myythiin mettäpuulakile 800 kruunula. Ja pere joutui jättää talon. Yks tuli trengiks Uuvestalhoon, muut menit Amerikhaan kruuvatöihin Michiganissa. Helmer Järvenpää (1900-64) jäi naimattomaks koska hällä oli kyykkyselkä. Vitaamiinin puutheesta hän sai käyrän ja lyhyn selän. Sillä ruuhmiila oli vaikea kohata vaimoja. Ei saanu hyvvää ravintoa, se syy. D-vitamiinin puute. Helmer asui Uuventalon paikassa kymmeniä vuosia ja oli talon trenki. Vaikka vaikea ja monele olis ollu katkera tausta Helmer oli ystävälinen, taitava ja työläs mies.
Kulttuuri taustaa sanasta
Enligt muntlig historia köpte SCA (hade annat namn tidigare, Hummel & Bergman ) hemmanet Lukkari i Kainulasjärvi för 800 kronor. Lukkari hemmanets ägare hade skulder på 800 kr till olika privatpersoner och kanske även till fd SCA. Hemmanet var på ca 800 hektar, så 1 krona hektaren. Hyfsat pris, även då. SCA sa att de betalar skulden om de fick hemmanet. Lukkarifamiljen blev helt utblottad, men skuldfri. Flera utvandrade till USA och gruvorna i Michigan. En del av barnen fick puckelrygg för att de inte fått d-vitamin. En av dem var Helmer Järvenpää, 1900-1964. Han blev dräng och inneboende hos oss. Bodde i hallrummet hela sitt liv. Mycket kort eftersom ryggen var krokig. Vi barn trodde han förvarade snus i puckeln, eftersom han snusade mycket. Hade han fått allsidig kost hade han kunnat gifta sig och få barn. Svårt att träffa kvinnor med den kroppen. Helmer var alltid vänlig, händig och arbetsam.
Lähde
Birger Winsa hört av John A Winsa Kainulasjärvi..
Tallennin Birger Winsa
Herman sökte även en hustru via Haparandabladet. Han skrev annonsen: Pitkä roiska mies, paikka paikoin liianki pitkiä oikopaikkoja hakkee ystävälistä vaimoa. Lång ståtlig man med delvis även alltför långa raksträckor söker kontakt med en vänlig kvinna. Herman träffade en kvinna med den annonsen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Det var vanligt förr att man hånade och hade ett nedlåtande beteende mot folk med fysiska och psykiska handikapp. Herman Oja var poet med ett knä som inte kunde böjas. I Kursujokistugan arbetade han som skogsarbetare i en meter djup snö. Han kastade benet i snön. Karkean Jussa ritade nidbilder av Herman i kojväggen. Herman besvarade: Täälä se Jussa liettää, aikaa turhaansa viettää. Pilvilinnoja rakentaa, onneansa korkeale asettaa. Mutta luultu onni on pettävä, ja kaikki on jättävä, net ei ole kun utukuvia, toelisuuven rinnala. Den där Jussa ristar elakt om de lytta
slösar sin tid till ingen nytta.
Sitt molnslott han byggt
i lyckans land, högt och tryggt.
Men bedräglig är dess grund,
all glädje rämnar i den stund
drömbilden ses klar
och bara verkligheten blir kvar. Översättning barnbarnet Eva-Kaisa Jungfall. Jussa slutade rita nidbilder efter denna dikt.
Lähde
I. Tuovinen, Liljeblad, IB Uusitalo, Eva-Kaisa Jungfall.
Tallennin Birger Winsa
Narkauksen färipaikan alempana on Nykämä. Sanothaan ette ensi asukas asettui siihen. Nykämä voipi merkitä suunile sammaa kun niva, virtava paikka suanossa.
En skröna om en pojke som blev döpt till Slarkk under 30-40 talet. Vid folkräkning i en okänd by blev en familj tillfrågade varför deras son fått ett så pass egendomligt namn som Slarkk varvid de svarade på bruten svenska att; "Juu teet är jy Slarkk, efter Slarkk Kaapeli” (Clark Gable).
Lähde
Torbjörn Ömalm. Ursprungskällan är okänd..
Tallennin Birger Winsa
Huru efterhängset ett en enda gång uttalat namn kan bliva framgår av följande: En person, som gick under namnet Suomen-Kalla (Finlands-Kalle) vistades i trakten. Så kom en annan finne till byn. Denne kommer en dag på besök i en stuga. Gumman i gården säger, då hon ser honom nalkas: "Där kommer Suomen-Kalla". Antingen det nu var miss-sägning eller misstag på person, alltnog, denne finne fick från den dagen bära namnet Suomen-Kalla, fast Karl alls icke ingår i hans kyrkobokförda namn. Det ligger en för oss svårfattbar humor i detta. Jag frågade åsyftade person en gång, varför han gick under namnet Suomen-Kalla "Jo", svarade han, "emedan jag inte heter Kalla”.
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Uhtua ligger i södra delen av Tärendö. Udde vid Kalixälven. Göran Larsson: Jag har också grunnat på namnet Uhtua. Det påstås ha legat en gård där, förfäder till Perttus som sedermera bosatte sig i Pahtakorva/Saukkolahti. Det enda namn som inte är av gammal hävd är Kalaapakos, som jag myntade tidigt sjuttital, efter att jag sett en naturfilm om Galapagosöarna. En strandbit med två stora stenar som jag på något sätt förknippade med Galapagos. Användes inom vår släkt.
Sven Erik Knekta: Min koppling till Vettas är via min morfar och mor. Det sägs att den första som bosatte sig i Vettasjärvi var "Ullatinraukka", att han slog ihjäl sin vägvisare för att ingen annan skulle hitta hit. När en annan nybyggare bosatte sig på andra sidan sjön, lär han ha sagt: "Tänk, nu kan man inte ens gå ut och pissa utan att någon annan ser det!". Sedan dess känns redan Vettasjärvi nästan överbefolkat...
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa Ullatti, Nattavaara, Hakanen. Kainulasjärvis första invånare enligt folksagan var samen Paloraukka. Det var vanligt i sagan att man inte ville ha grannar närmare än ca 3 km. På yxhuggs avstånd. Om yxhugget hördes var det för nära. Även S Paulaharju berättar samma historia.
Öknamn på man som ofta använde detta ord när han var full och skrytsam. Han kommenderade barn genom att skrika ”yppö!”. Då lydde de som ett skott.
Lähde
Bergfors, Georg, 1921–22: ”Huutonimiä” och öknamn bland finnar och lappar i Norrbotten. I: Arkiv för norrländsk hembygdsforskning..
Tallennin Järämä-Satter
Lars Mäki: Första Maj-n aikana ! Jos aiko varemin istuttaa (panna). Maahan ei saanu panna ennenko talon (vanhaa ihminen) kävi avvojaloin polkasemassa, vähän niinku pyöhräyttämällä syvemäle valmisheen karhithuun multhaan! Sanoit että lämpimän maan istutus viikkoaki myöhempi sauttaa kylmän maan ja saapii ennenki syömäpotut !
”pyöreistä nyrkkikivistä ja isommistakin ladottumonisokkeloinen pyöreätarha, tavataan Pohjanlahden rantamilla ja Tornionlaaksossa metsissä ja vuorilla, jopa Ruijassakin aina Varankivuonon rannoilla. »Vanhat pakanalliset ihmiset siinä käyneet oikeutta, se oli heidän oikeuspaikkansa.»” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Tallennin Järämä-Satter
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Lähde
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening..
Tallennin Järämä-Satter
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Tallennin Järämä-Satter
osynlig skjuts/färd, osynlig kusk, spöke (exempelvis vid begravningståg)
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
”kulkenut näkymättömällä ajokkaalla t. itse näkymätönnä, milloin milläkin tavalla.” - S.P
Lähde
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Tallennin Järämä-Satter
Ei ole potlapenniä. Synonymer Gottnapenni, got no penny. Pottnapenniä.
Kulttuuri taustaa sanasta
Engelska lånord påstås vara av Lars Ylvin: Vi har fått några ord från engelska språket till vår Tornedalsfinska/meänkieli
av hemvändande utvandrare till USA.
Gottnapenniä= got no penny
Plenttamonia=plenty money.
Hobo=hobo=tokig eller hullu på finska.
Kaara, hulikaani, kämppä etc.
Bengt Rytiniemi: Vet inte om ordet ”pofoori” används i någon annan del i Tornedalen. Här i Jänkisjärvi används det. ”Pofoori” = kraft, kraftfull.
Kommer nog från engelska ordet ”power”. Möjligen Beaufor, vindstyrka. Svante Spolander: Min morbror Seth Francki for till Amerika på 30-talet och kom på besök i Kukkola på 60 talet. Han kallade "garage" för "caratalli". Ingemar Luttu: Horjop och viljoplis kunde min farmor efter fyra år som piga i USA. Hurry up & will you please
Lars Ylvin_ Och min farbror som var på besök i Kangos, sa åt Amalia, hans fru piain met renta cara? Hyr en bil!
Lähde
Tornedalens historia på Facebook, Minun sanat och Birger Winsa.
Tallennin Birger Winsa