Tulokset

loihtaämmä shamaani nainen näkymätön maailma
Ruotti
trollkvinna
Suomi
noita, manaaja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kompelusvaara
Esimerkki
Kompelusvaara: ilkeä loihtaämmä toisessa talossa. se ilkeä ämmä oli kironus sen, että sullek kantaa para.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-05-07
loihtusanat näkymätön maailma shamaani
Ruotti
besvärjelser
Suomi
manauksia
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka
Muokattu
2013-05-06
staalo shamaani näkymätön maailma etnisyys satu lainasana-saame
Ruotti
jätte, troll
Suomi
jättiläinen, taruhahmo
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso
Esimerkki
I grannskapet av Stalo bodde en same, som hade många barn, vilka Stalo fångade på det sättet, att han gillrade slakar, under vilka han hade en fettbit till agn. När samen sålunda förlorat flera barn, blir han omsider betänkt på utväg att hämnas. För detta ändamål doppar han sig i en källa, och låter sina ludna skinnkläder tillfrysa och stelna till is omkring sig. Därpå går han till Stalos gillrade slaka och lägger sig därunder, låtsande vara död. När Stalo kommer för att vittja, och finner samen under gillret, utbryter han: "Ha! Förstod jag icke att fettbiten skulle narra den gamle även!" Tager så den i hans tanke stenfrusna samen under armen och bär honom till sin kåta, där han lägger honom på ett bräde att upptina. Emellertid går han ut med sina bägge söner för att göra ett tråg, vari köttet skulle läggas när han sönderlemmade samen, vilken under tiden noga lyssnar till jättens samtal med sina barn, och förser sig med en av Stalos yxor. En stund därefter skickar Stalo den yngre sonen after en käckel (mindre skarv-yxa) varmed han ville urhålka tråget. När gossen inträder och kastar ögonen på samen, ropar han i dörren: "Pappa, pappa! De små ögonen välva i huvudet på honom!" Varpå Stalo svarar: "Åh! De har visst länge sedan stelnat." När gossen, som samen dödat med yxan, icke återkommer, sänder Stalo den äldre sonen, vilken samen, som nu ställt sig vid dörren, hugger till döds vid inträdet, härmar därpå gossen röst, och säger sig ej hitta käckeln. Stalo går då själv att söka den, men får sin bane vid det han träder huvudet inom dörren. Därefter spolierar samen honom, tar hans kläder på sig, sätter jättens stora kittel på elden och kokar det sönderlemmmade köttet av Stalo och barnen. Mot aftonen, då köttet var kokat, kommer Ruotakis (Stalos hustru) hem. Samen låtsar vara hennes man, sitter med ryggen vänd åt Ruotakis, äter något renkött, men bjuder henne att äta av det han upptagit ur kitteln och lagt på ett träfat. Ruotakis äter, men säger: "Det smakar som mitt eget kött", vartill samen, härmande Stalos röst, svarar: "Jag skar mig i fingret då jag. sönderlemmade samen, och som det blödde tämligen, så är väl smaken därav." Men när Ruotakis märker att bland köttet finns ett finger som av en gammal skada var okänd, vill hon gripa till sina glasögon för att bättre undersöka förhållandet. Men då hon uppstiger för att ta dem från gömstället, störtar samen henne huvudstupa i den på elden kvarvarande kitteln, med sitt heta köttspad, varigenom även hon fick sin bane, och sålunda utrotades hela detta Stalos hus. Från Linder (1849), s. 213-214 (se bilder). Renskrivet med moderniserad stavning från originalet med svenskt alfabet.
Kulttuuri taustaa sanasta
Harriet Pekkaris berättelse: · En trefaldig anfader till mig, som var bl a min ff mf ff fm far, hette Joseph Olofsson Juuso och var tillsammans med Simon Henriksson Simu de två första bebyggarna i byn Kangos på 1600-talets mitt. Denna min förfader Juuso besegrade den Stalo, som huserade i Kangos, när han kom dit. · En ättling av släkten Kangoinen, hemmansägaren Albin Mäkitalo i Kangos (1891-1964), har upptecknat en sägen om Simon och Juuso och deras förhållande till Stalo. När Simon kom till Kangos upptäckte han, att det i Lumivaara öster om Lainio älv bodde en Stalo och hans hustru. Albin Mäkitalo kallar Stalo för DALO, för så heter han på meänkieli. Så här lyder denna sägen: · "Innan de första bofasta nybyggarna kom till Kangos, beboddes trakten av lappar och ett jättefolk som kallades ’dalo’. Dessa dalor var ett riktigt rövarpack. Sin utkomst fick de genom att stjäla lapparnas renar. Med anledning härav var det en ständig strid och fiendskap mellan lappar och dalor. · Bland lapparna fanns det skickliga nojder eller trollkarlar. Dessa hade med sin trolldom och andra konster utrotat dalorna så att det bara fanns några kvar, då den första nybyggaren kom till Kangos. Han var finne och hette Simu. Han slog upp sina bopålar vid en vik av älven. De få dalor, som ännu var kvar, bodde i en grotta i Lumivaara (snöberget) som ligger i obygden öster om Lainioälven. Från Lumivaara gjorde dalorna sina rövarfärder ut till bygden. · När nu Simu hade fått pörtet färdigt, gick han en dag ut för att söka efter naturliga ängar och i övrigt inspekterade trakten. Under tiden skulle hustrun koka laxsoppa. Just som hon hade fått soppan färdig steg en storväxt man in i stugan. Han hade långt ovårdat skägg. Han begärde att få smaka av soppan. Hustrun tordes inte neka, men sade. Det här är en nygrundad gård, så att det finns varken slev eller skopa så du får dricka ur gryten. Dalon drack allt ur grytan. När dalon hade gått kom Simu hem. Han var hungrig och frågade om hustrun hade kokat soppa. Ja men dalon drack upp allt, svarade hustrun. Varför gav du soppan åt dalon, sade Simu. Jag vågade inte neka ty han var så stor att han knappt kunde rymmas i vår stuga, svarade hustrun. Nog skall jag lära honom, tänkte Simu, · Följande dag gick Simu ut för att lägga snaror för vildrenar. Hustrun kokade nu fågelsoppa. När hon fått soppan färdig kom dalon åter. Även nu drack han upp soppan för henne. När dalon hade fått soppan i sig skulle han gå, men just som han steg ut ur stugan kom Simu hem. Han hade ännu några rensnaror kvar under armen. Simu såg genast i vilket ärende jätten var ty han hade kvar rester av fådelsoppan [sic!] i skägget. Har du åter ätit upp soppan för mig, sade Simu i det han tog upp en rensnara och kastade den omkring dalons hals och började draga honom ned utför backen till älven. Men just som han skulle draga dalon i älven brast snaran och dalon slapp lös. Han grep genast Simu och skulle kasta honom i älven, men Simu bad att han skulle spara hans liv. Hur kan du begära det när du nyss skulle ta mitt liv, frågade dalon. Jag hade ju skäl, det när du två gånger har ätit upp soppan för mig och jag var förtretad över detta, svarade Simu. Om jag skonar ditt liv så är det på det villkoret att du går i förbund med mig mot lapparna, vilka har utrotat hela min släkt. Vi ska tillsammans döda lapparnas renar och du skall uppsöka lapparnas stora gud Juno, föreslog dalon. · Simu ingick förbundet med honom. Från den stunden stulo de lapparnas renar och höllo goda måltider av det feta renköttet. När lapparna upptäckte detta förtrollade och förbannade de Simus gård så att så länge gården var på samma ställe skulle lyckan vika därifrån, och gården skulle aldrig gå i arv från far till son. Simu sökte efter lapparnas avgud, vilken han slutligen fann vid stranden av Torneälv. Simu slog sönder guden och brände bitarna. Härav blev lapparna alltmera förtretade trollade så att en björn dödade all Simus boskap. · Ungefär vid den tiden kom den andra nybyggaren till Kangos. Även han var från Finland. Han hette Juuso. Han bosatte sig ca 1 kilometer längre ner från Simus gård. · När Juuso hade fått stugan färdig gick även han ut för att inspektera trakten och söka efter ängar. Hustrun skulle koka laxsoppa. Dalon kunde inte låta bli att passa på tillfället för att få en portion soppa, och just som hon hade fått soppan färdig infann sig dalon och begärda att få smaka på soppan. Hustrun tordes inte neka men svarade att det fanns varken slev eller skopa. Dalon böjde sig då ned över grytan och drack upp allt varefter han gick sin väg. · Efter en stund kom Juuso hem. Han var hungrig och ville ha soppa. Då berättade hustrun att dalon druckit upp allt. Jag tror inte den där dalo-hunden får göra med mig som med Simu. Inte börjar jag röva av lapparna tillsammans med dem, tänkte Juuso. Han var en slug man. Han funderade över hur han skulle bli av med dalon som var i förbund med Simu, ty denna dalo var den värsta av dem alla. Slutligen tyckte Juuso att han funnit metoden. Av två stockar gjorde han en skruvanordning framför eldstaden. Sedan gick han ut för att jaga. Hustrun kokade köttsoppa. När dalon såg att Juuso gick bort infann han sig åter när soppan var färdig. När han böjde sig över grytan så hängde det långa skägget ner mellan stockarna. Dalon fick nu sitta där tills Juuso kom hem. När Juuso kom tog han en stor klubba. Slog ihjäl dalon och grävde ner honom. Några dalor fanns ännu kvar i Lumivaaras grotta."stf, taruhahmo ,jättiläinen, noituudella nostatettava oikeean ihmisen vastustaja, joskus myös ihmissyöjä. Saamen staalo.
Lähde
Yliperän kielen sanakirja, Oiva Arvola, Lars Lampinen, Unbyn Boden, Harriet Pekkari. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2024-12-22
loihtia itäsuomi shamaani näkymätön maailma loru
Ruotti
utföra nåjdkonster, besvärja
Suomi
manata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Parakka, Kompelusvaara
Esimerkki
Parakka: sielä se on loihtimassa. Kompelusvaara: jos se maataki kattoo se loihtii ni se mullala painaa ja sitte sannoo jotaki siihen.
Kulttuuri taustaa sanasta
Östfinska, loihtia v. läsa ramsor, sagor; praktisera spådom och folkkonst (S Vihonen k 2281, SMSA).
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-05-07
poovariämmä shamaani nainen
Ruotti
spågumma
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kemi
Lähde
Tallennin Kaarakka
kaottaa shamaani jellivaaransuomi
Ruotti
tappa, förlora, mista
Suomi
kadottaa
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Jellivaara, Svappavaara
Esimerkki
Jellivaara, se (saivo) saattoi kalansak kaottaa Svappavaara (taikalaulu), ja sen jos kaotat sie et ole ennaa ittesti naham pitaja, Kittilä, Kemi, Kompelusvaara, kaotti sen ja kuoli sinne
Kulttuuri taustaa sanasta
Kans kaottaat Jellivaarassa
Lähde
I. Tuovinen, Paloheimo, Liljeblad. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2016-04-14
lettää poronhoito shamaani metsästys
Ruotti
förtrolla ren
Suomi
lumuta (poro)
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Täräntö
Esimerkki
Täräntö: letethään se poro vain tällä kautilla.
Kulttuuri taustaa sanasta
Harvinainen. Utföra trollkonst på ren, skjuta så att den blir orörlig.
Lähde
Tallennin Tiesmaa
Muokattu
2013-05-02
kattoa näkymätön maailma shamaani
Ruotti
spå framtiden genom att betrakta
Sanaluokka
verbi
Esimerkki
Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, juhanesvyönnä se miestä kattothiin, jokku kannot vettä huohneen loukhoon kolmek kertaa piti kaataa tyttäret ja pojat, alasti jos kanto se tuli vaatep päälä se joka sitte tuli mieheksi eli vaimoksi. Yksin se tietenki piti tehhä
Kulttuuri taustaa sanasta
noita, se värderande på olika föremål, t ex sprit, fisk, väder
Lähde
Tallennin I. Tuovinen, Artimo, Liljeblad
loihtija näkymätön maailma shamaani satu
Ruotti
nåjd, blodstämmare, botare
Suomi
noita, manaaja, parantaja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kittilä,; Masunti
Esimerkki
Masunti: Ja maampalokki net on sammuttanhet, ku net on ympäri käynheet ulompaa, nin se sammu justhins siihen jälkheen josta se oli käyny. Masunti: Kyllä niit on ollu niitä noitia ja loihtijoita.
Lähde
I. Tuovinen, Paavola. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-06-13
hammastauti itäsuomi näkymätön maailma shamaani keho sairaus
Ruotti
tandvärk
Suomi
hammastauti
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Juokengi
Kulttuuri taustaa sanasta
östfinska, hammastauti s \'tandvärk\'; främst östfinsk (SMS). Nåjden brukade med enkla metoder bota tandvärk, berättar Tore Aspebo Skaulo: Oskars magiska kula Många tandvärkar har Pikku Oskari trollat bort med hjälp av sin magiska mässingskula. Jag hade ofta tandvärk och då var goda råd dyra. Oskar som hade gåvan att bota, såg att kompisen led svårt av tandvärken. Då tog han fram smålandspungen, öppnade den och tog fram mässingskulan, som var ungefär 10-15 mm i diameter, tog en kaffekopp från skåpet, hällde i ungefär halva koppen med kallt vatten med skopan från vattenhinken. Därefter satte han sig ner intill mig, lade kulan i koppen och tog morakniven ur slidan. Med kniven rörde han om i koppen, mumlade några besvärjelser och lade kulan mot min kind på det ömma stället och förde den runt. Jag kände hur värken släppte och jag somnade. Oskar Strand dog hos Ages och är begravd på Soutujärvi kyrkogård. Varje vår planterar jag en vit blomma på hans grav för att hedra och minnas en gammal kamrat.
Lähde
https://toreaspebo.wordpress.com/category/a-tore-aspebo-minns/. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-09-12
lausuta näkymätön maailma shamaani uskonto
Ruotti
tala, yttra, säga några ord
Suomi
puhua, lausua
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Vettasjärvi
Esimerkki
Vettasjärvi: haltianniemi se or Raahmuussa ja pikkusaari se on Lompolossa, kurtakkokivi jokkaisessa, joita palvelthiin. Poijakassa sitte ollu oja ja siinä kurtakkokivi ja siinä reikiä, ja siihem panheet tupakkapullia uhriksi. Ei viskutellakhan saanu, eikä. Vettasjärvi: ei Matti malttanu olla lausuamatta vaikkei Raahmuula saa lausuta.
Kulttuuri taustaa sanasta
Katto pakananusko, uhrinkivi, noita.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-27
knäppare shamaani
Ruotti
åderlåtares verktyg
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Nattavaara5
Lähde
Tallennin B. Winsa: ordbok
laulu näkymätön maailma shamaani
Ruotti
nåjdramsa, trollformel
Suomi
loru
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Täräntö
Esimerkki
Täräntö: ja ku s oli sen käärhmeen laulun laulanus s oli alkanukki jalka laskehtumhan.
Kulttuuri taustaa sanasta
Harvinainen merkitys.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-04-26
kortheisa metsästys näkymätön maailma shamaani
Ruotti
besvuren, förtrollad
Sanaluokka
atverbi
Paikkoja
Rovaniemi, kortheisa se on
Lähde
Tallennin Artimo
noijuta shamaani
Ruotti
besvärja
Suomi
noitua
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Svappavaara Svappavaara, Parakka.; Parakka
Esimerkki
Parakka: jos se itteänsä sielä noitua.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-07-10
vaklana shamaani
Ruotti
ond varelse, djävul (liknar lom)
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Rovaniemi Kuolajärvi, vaklana on kuikan mallinen,?julma ääni,?valkija, se on semmonem piru, saa verkko ollak kolmen syylen syvässä, se vetää verkot maalle
Lähde
Jukka Korva. Tallennin Liljeblad
korttauttaa shamaani näkymätön maailma
Ruotti
låta besvärja
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Parakka
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
loihtari shamaani näkymätön maailma
Ruotti
lillnåjd
Suomi
noita, manaaja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: oli se vähäsen loihtari ittekki.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-05-07
loihtija ihminen satu näkymätön maailma shamaani
Ruotti
botare, helare
Suomi
parantaja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Parakka, Kompelusvaara
Esimerkki
Parakka: se se on loihtija joka maan saattaa parantaa, puhaltellee, loihtii ja painelee. se se on se sama kattoja. Kompelusvaara: ei maksoa (saa) kysyä loihtijalta, mutta antaa vain.
Kulttuuri taustaa sanasta
Katto kattoja.
Lähde
I Tuovinen. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2021-06-13
loihtari shamaani näkymätön maailma
Ruotti
besvärjare, nåjd
Suomi
noita, manaaja
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: se pani Vinshaan takasi. ja varsin alko lehmiltä ku saksila menemhän jalkoja poikki, se armahti. s ei pannuh hengen pääle. äijäfaari se muisteli, ja oli se vähänen loihtari ittekki.
Kulttuuri taustaa sanasta
Lampan-noita tappeli Vinsan-noijan kans. Lampan-noita valitettavasti voitti. Minun isoisän isä.
Lähde
Tallennin I. Tuovinen
Muokattu
2013-05-07
noitua länsisuomi shamaani
Ruotti
besvärja
Suomi
manata
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Rovaniemi, Rovaniemi, Kittilä.; Rovaniemi
Esimerkki
Rovaniemi, toinen on noitunu toisen karjhan karhun
Kulttuuri taustaa sanasta
Västfi, noitua v. få till stånd ondskefulla händelser genom spådom; främst västfi (S Vihonen k 2278, SMSA).
Lähde
Tallennin Paavola, Artimo
Muokattu
2013-05-08
pys/s/a/u/htua keho jellivaaransuomi shamaani
Ruotti
stoppa, stannna
Suomi
pysähtää
Sanaluokka
verbi
Paikkoja
Soutujärvi-Skaulo5, i Nattavaara2, Nattavaara1, veri pyssantyy
Kulttuuri taustaa sanasta
vertaa typheyttää, pysähtää id
Lähde
Birger Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2020-05-02
kuppisauna shamaani lääke sauna
Ruotti
bastubad efter åderlåtning
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Rovaniemi
Lähde
Tallennin Artimo
mannaaja shamaani ihminen
Ruotti
besvärjare, den som besvärjer
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Alatornio
Lähde
Tallennin Häll