Tulokset

valkoherukka ruoka kasvi
Ruotti
vitvinbär
Suomi
valkoherukka
Sanaluokka
substantiivi
Esimerkki
Sporadiskt i Tornedalen/Malmfälten. Mer vanligt i Finland.
Lähde
Torbjörn Ömalm.
vaulut ruoka eläin kotitalous
Ruotti
blodkorv av kotarmar
Sanaluokka
substantiivi monikko
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Lähde
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-30
vellikaara ruoka puu kotitalous lapsi
Ruotti
vällingskål av trä
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara, Vittanki
Lähde
Tolonen, G. (1954). Svappavaara: med glimtar från kringliggande byar i Vittangi församling : hembygdsbok. [Kiruna]: [Wallerströms bokh.].. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-17
veriklimppi lainasana ruoka
Ruotti
blodpalt
Suomi
verikakko
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi
Esimerkki
Veriklimppiä keitethiin ja tehtiin kun muukin klimppi, mutta siinä oli verta. Makeat paistaa sjiivoissa paistipannussa jälemin.
Lähde
Birger Winsa. Tallennin Birger Winsa
Muokattu
2022-08-25
verimakkara ruoka
Ruotti
blodkorv
Suomi
verimakkara
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Tornionlaakso
Kulttuuri taustaa sanasta
Det finns två sorter. 1 Verimakkara: Som gjordes av ister, blod, mjöl, salt som fylldes i tarmar från ko, ren, får (fjälster som det heter med ett finare språk). 2. Pylsy: Samma procedur men man fyllde en av kons magar/renmage. Den lurviga sidan utåt. Det knastra när man åt magskinnet. Såg ut som en stor grålurvig motbjudande fylld påse i grytan. Mycket god! Den bästa "korven" Pylsy betyder pölsa, men det var kokt fylld mage. Än bättre när man stekte dem i skivor efteråt och åt med lingonsylt. Delikatesser av bästa slag. Massor av feta kalorier. Det sades att man inte behövde äta på en vecka efter en rejäl festmiddag. med blodkorv och pylsy. Ofta hade man blodpalt bredvid. Lika gott att steka i skivor efteråt. Lite mer info på
Lähde
Birger Winsa. Tallennin winsa
Muokattu
2023-03-28
voi näkymätön maailma ruoka lääke
Ruotti
smör
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Svappavaara, Vittanki, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Alatornio, Tornedalen
Esimerkki
Svappavaara, Vittanki, Kompelusvaara, Sieppijärvi, Alatornio, Tornedalen, sillon ku karhuu purree kuusen juurta se sannoo kettu että voi henei (hänen) jalkaa puret, Rovaniemi, Simo, Kittilä, Kemi. Pauki, voi parantaa näköa ja markariini huonontaa
Kulttuuri taustaa sanasta
smör gjordes även av renmjölk, blev talgigt och var inte bra, men i brist på bättre,
Lähde
Johan Andersson, f 1900, Pauki. Tallennin Hämäläinen, Räsänen, Syrjänen, Paloheimo
väinönputki etnisyys ruoka
Ruotti
fjällkvanne, Angelica archangelica
Suomi
väinönputki
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Samisk tradition.
Esimerkki
Örten kvanne har länge använts som läkeväxt och krydda i Norden. Redan under vikingatid odlades kvanne i särskilda kvanngårdar och den har varit skyddad i lag i Norge och på Island. I den samiska traditionen användes fjällkvanne framför allt för att ge renmjölken längre hållbarhet. De första årsskotten åts direkt eller förvälldes, hackades och blandades med renmjölken som därefter förvarades i träkaggar eller i renmagar som grävdes ner i marken. Rot och stjälk kunde också torkas och sparas inför vintern för att användas som krydda i fisk- och kötträtter. Fjällkvanne är även idag en omtyckt och använd ört. Nordiska museet
Lähde
Birger Winsa.
värkkilö ruoka kotitalous
Ruotti
väggställning för förvaring av matstickor
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Övre Tornedalsregionen
Kulttuuri taustaa sanasta
Innan gafflar kom till användning åt man potatis med stickor som var och en täljde till sig själv. Stickorna förvarades i ett ställ på väggen, sk. ”värkkilö”.
Lähde
Wanhainen, W.L. (1971). Kansanelämää Norrbottenin suomalaisseuduilla. Luleå.. Tallennin Järämä-Satter
Muokattu
2024-05-30