Birger Winsa: Sain Facebokin kautta kuulla Narkauksen miehiltä koska pokeetti tuli Kainhuun väylhään. Narkauksen kulutusjätkät kuttuthiin Pikku Luulajan väylhään kulutuksheen. Het otit nelilaitaset venheet mukhaan. Tämä oli 1947. Mutta Pikku Luulajan väylän koskia ei menny laskea nelilaitasella, sillon net olit vielä koskemattomina. Liian suuret kosket. Niin jätkät jouvuit kuljethaan vetämällä pitkin mettiä omia venheitä alas koskia. Luulajan väylän jätkät laskit pokeetila alas koskia. Siittä jälkhiin kiusathiin heitä ette Narkauksen jätkät kulutit pitkin mettiä, ei väylässä. Sillon ostethiin ensi pokeetti Narkauksheen. Siis aika vasta. Nolot miehet tulit kotia nelilaitasten venheitten kans.
Kulttuuri taustaa sanasta
Pokeetti är kortare än nelilaitanen, har en relativt hög, rundad form, bägge ändarna är spetsiga. Används i flottningen för att åka i forsar. Kallas för håp, snipa och strömbåt i Västerbotten.
Meänkieli har ordet huopata, ro båt baklänges. Det är precis vad man gör när man åker nerför forsar.
Lähde
Naamakirja, Facebok, Narkauksen sivulta.
Tallennin B. Winsa: ordbok
Kainulasjärvi: Lähemä pellaamhaan pokkaa Albinin tykö, sitä 25 äyrin pokkaa. Talvi-iltoina pelathiin pokkaa vanhaapojitten taloissa. Albin Oja, Pääjärvi etc. Insatsi oli 25 äyriä, ja sai nostaa noin 5 kruunhuun. Sitten piti lopettaa. Mutta ei ollu tarkkoja sääntöjä, vain yhteinen muraalinen ja sanomaton päätös. Ei saanu ryöstää toiselta kaikki rahat.
Karkean Uno oli poromies Kainulasjärvessä, vaikka ei omistanu poromerkkiä eikä ollu saamelainen. Sannoo Unon poika Unon Ingvari.
Tornedalens renägare: - Kräv er rätt!
Slutreplik om jordbrukande samer. I Haparandabladet november 2020.
Sametingets utredning bör läsas med ofärgade läsglasögon. Då kommer man till samma slutsats. Håkan Forsén borde känna till att bara 10 % av samerna är medlemmar i en sameby. Renbeteslagen från 1886 reglerade förhållandet bofasta och nomadsamer, mellan jordbruk och renskötsel. Lapp-privilegiet innebar att övriga samer blev utan rättigheter. 90% är trottoarsamer: fd jordbrukare, officerare, akademiker och bussförare. Som docent analyserar man kulturkartor. Officerare ser strategier i krigskartor. Som skogssame är renskötsel och etnicitet av intresse. Håkan, läs utredningen som en kulturkarta! Koncessionsrenskötsel är inte en bisats.
Utvecklingen gick från jägare/fiskare, nomadsame till bofast same. Idag finns inga nomadsamer. Många samer hävdade förr att bara nomadsamer var äkta samer, något som staten gillade: OBS citat: ”Riktiga samer skulle inte bo i hus – det kunde i princip endast medges dem som på grund av ålder och sjukdom inte längre orkade med renskötseln.” Kvinnor föregick och blev bofasta. Deras barn upptäckte fördelar med handel och jordbruk. Obs citat: ”Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar.” Inte ett ord på 100-tals sidor om att renmärken ägdes av icke-samer. Den som påstår annat ljuger! Arbetets specialisering medförde att samer blev nomadiserande affärsmän i samiska produkter och körde renfordon till marknader. De fick kontroll över produktionskedjan och blev bofasta. Som Elon Musk med sin Tesla. ”Av detta skäl hade köpmän i städer som Umeå och Luleå på 1600- talet egna renar som sommartid hölls som skötesrenar hos samer. Med renarna kunde köpmännen i kuststäderna ta sig till och från de stora lappmarknaderna i Lycksele och Jokkmokk.” Inte var det östermalmsgossar som ägde renfordon och sålde samisk kultur. I Kainulasjärvi hade bofasta samer under min barndom renen som dragdjur. ”Så sent som på 1920-talet ansåg skogsfolk i det nordligaste Norrbotten att renen var oumbärlig, och stred intensivt mot försöken att lagstiftningsvägen förbjuda skötesrenar” ”Renbeteslagen 1898 förbjöd skötesrenar för bofasta i Jämtlands och Västerbottens län.”
Citat: ”1919 års lappkommitté konstaterade att skogssamer fanns i hela området från Torneälvens utlopp till Rånefjärden i väster…. Till stor del – men inte uteslutande – ägdes renarna av bofasta jord- och skogsbrukande markägare, av vilka en del men inte flertalet var av samisk etnicitet.” Bara nomadsamer var samer, inte bofasta. Lapp skall vara lapp-politiken styrde staten och formades delvis av samerna själva. Citat: ” Vi har ansett att koncessionsområdet i sin helhet – trots att detta sedvanerättsligt inte är uteslutande samiskt – skall anses ingå i renskötselområdet.”
”Det ligger dock inte inom vårt uppdrag att uttala oss om samebyarnas klassificering. Detta hindrar inte att vi som vår uppfattning uttalar att det med hänsyn till hur renskötseln bedrivs och till att denna till alldeles övervägande del även i ett historiskt perspektiv är samisk finns fog för att Muonio sameby bör omklassificeras till att vara skogssameby.” Så även med övriga koncessionsbyar.
Jag åt inte dagens röda majrovor. Men närmast kålrötter i t ex kålrotslåda som jag idag äter med behag. Finska nauris betyder majrova som inte längre är min barndoms välsmakande men maskstungna rovor.
Birger Winsa