Nattavaara: Ruottin alamainen; Kainulasjärvi, Vanhaa
Esimerkki
Kainulasjärvi: Ruottin alamainen oli ainua sana mitä isä käytti kun puhui Ruottin kansalaisista. Kansalainen siis ei ollu olemassa. Saattaa olla vanhaa sana ennenkun kaikin tulit kansalaiseksi. Kirjakieltä ei ollu joka puhhuu kansalaisista. Raamatun sana luultavasti. "Heti sen jälkeen kun Pietari oli neuvonut olemaan alamainen ”kuninkaalle” eli keisarille ja tämän ”käskynhaltijoille”, hän kirjoitti: ”Olkaa kuin vapaat, mutta säilyttäkää vapautenne, ei pahuuden verhona, vaan kuin Jumalan orjat."
Staten har redan erkänt tornedalingar som urfolk
I utredningen där Sametinget ingick fastslås att tornedalingar som har renmärke är skogssamer och således urfolk. Detta hände redan 2006 i utredningen. Samernas sedvanemarker SOU 2006:14.
Bara samer äger renar, säger utredningen. Det är nåt att fundera över. De som är tornedalingar är jordbrukande samer, enligt statens utredning. "Koncessionsrenskötseln infördes genom ett beslut 1933 efter att en utredning klargjort att skogssamisk renskötsel bedrivits nedanför lappmarksgränsen i skogsområdena mellan Torne och Kalix älvdalar sedan lång tid tillbaka." Själva koncessionen är således infört under min fars tid. Min far ägde som mest 80 renar och betalade ca en månadslön som skötselavgift. I en statlig utredning skrivs detta om historien: "En utbredd företeelse i Norrland i äldre tid var skötesrenar, dvs. renar som hölls i vård hos en same, men ägdes av någon annan. Ägaren till en skötesren kunde vara en äldre same, som inte längre orkade vara med i renskogen eller en minderårig som ännu inte förmådde vara det. Han eller hon kunde också vara en jordbrukande same som inte hade möjlighet att följa med i renarnas flyttningar." Således säger statens utredning att alla som äger renar är samer. Skötesrenar ägdes av "jordbrukande same(r)". Ingen icke-same ägde skötesrenar. Utredningen fastslår således att det inte alltid varit fråga om skötesrenar. Jordbrukande samer tämjde först renar och när de inte orkade med både renskog och jordbruk har de bett samer som hade renskötsel som huvudsyssla att sköta om dem. Arbetets specialisering i moderna termer. Dessa skötesrenar fanns förr även i Västerbotten och Jämtland. Historien är tydlig: Renägarna var samer som även var jordbrukare.
Således är alla som har haft eller har skötesrenar jordbrukande samer i Finland, Norge och Sverige. Detta enligt en 16 år gammal studie. Ingen av forskarna och professorerna eller någon annan i detta fora har diskuterat fakta. Man refererar till sekelgamla böcker och håller sig inte uppdaterad av vad som pågår i närtid. Vem är inte same? Kan man istället fråga sig. Sanningen är sannolikt att min farfarsfar(far), var same med renar. Sedan såg han att bönder fick mer mat på bordet och barnen fick leva. Så han började odla kålrötter, havre, korn och råg. Senare potatis. Renarna bidrog med köttet. Sedan började heltidsarbetande renskötare mot ersättning sköta om renarna. Både med lagens hjälp eller frivilligt. Skogssamerna fick således inte mjölka sina egna korenar, bestämde staten i en lag. Tänk er skånska bönder som tvingas anställa danskar för att mjölka deras kor! Men om man är renägare så är man same, jordbrukande same eller samisk renskötare. Enligt statens utredning om samisk kultur och sedvänjor från 2006. Så enligt denna utredning kan alla som är släktingar till en jordbrukande same kalla sig same. Jag tycker inte ens att det är en tolkning att påstå att jag är same eftersom min far var jordbrukande same. Mina barn kan säga att de har rötter rakt nedstigande från det samiska. Vi är kort och gott medlemmar av en folkstam som betecknas som urfolk. Om vi sedan kallas för samer, skogssamer, kväner, lantalaiset eller tornedalingar är egalt. Tornedalingar som äger eller har ägt renmärke är urfolk!
bäcktråg, -dråg, myr-, surdråg, lummig sänka med hjortronblad
Suomi
kostea alanko, syvänne missä on puro
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, ylheinen.; Sammeli
Esimerkki
Sammeli: auttoissa on hilloja.
Kulttuuri taustaa sanasta
Östfinska, autto s sänka med blötmark; ett belägg i Ilomantsi i övrigt nordfinskt (SMS k 462). Saamelainen laina.
Lummig sänka med få granar, ibland med liten bäck, hjortronblad på marken.