enspråkig person boende i Kalixbygden som talar svenska/överkalixmål, kalixbonska
Suomi
kainulainen
Sanaluokka
substantiivi
Paikkoja
Kainulasjärvi, Winsa, Jierijärvi
Esimerkki
Kainulasjärvi: Kainulainen karppisääri, Meän kieltä 1986: Kainulainen karppisääri, torniolainen toisenlainen. Vilkuna har samma belägg från Nordösterbotten: Kainulainen karppisääri, venäläinen verikirves. Vilkuna belägg från Kolari: Pitkä kun kainulainen. Alma Juntti-Winsa Jierijärvi: Kainulainen soikka naama. Kustaa Vilkuna har ett belägg från Matarenki: Kainulainen kaitanaama, kaljapuuron purskuttaja. Vesivellin velskuttaja. Kaitanaama benämningen finns även i västra Finland om folket i Österbotten. Österbottningar kallades för kainulaisia ännu 1734, enligt Vilkuna. Tornionlaakso: Piru ymmärsi kaikki kielet mutta ku se tuli Kainhuusheen se sano: Tätä kieltä ymmärä pirukhaan. Meän kieltä 1986: Ei kyllä net puhuit sammaa mutta nuot Kaihnuulaiset net vähäsen sitä heän punskaansa 3924 ,
Kulttuuri taustaa sanasta
Enspråkig person i Kalix älvdal, söder om byn Hoppet, i Överaklix och Kalix kommuner, talar överkalix mål, kalixmål. Bara ett belägg på att man sa kainulainen kaitanaama. I Savolax finns några belägg på: Kainulainen kaitanaama syöpi vellinki leivättä (SMS murrearkisto). Kainulainen karppisääri var allmänt förekommande i västra Tornedalen.
Lähde
Alma Juntti (född Winsa), Jierijärvi, I. Tuovinen, Airila. Kustaa Vilkuna: Kainuu - Kvenland. Nertecknat av Pekka Nikupeteri.
Tallennin Birger Winsa
Kainulasjärvi: Ei se nyt ihminen ole niin kaksinen. Ylitornio, Jellivaara: Ei se niin kaksinen ole.
Kulttuuri taustaa sanasta
Vertaa kakksi. Käytössä jellivaarassa. Suomen kielessä on kaksinen vähän eri merkityksessä, useasti kieltheinen: Eipä ole ollut metsätyömiehillä ja naisilla kaksiset majoitustilat 1937. Ei ole kaksinen, ei ole rapeakhaan.
Kainulasjärvi: Kakslaitavenheitä (käytettiin) kalàmpyyvössä järvilä ja väylissäki.
Kulttuuri taustaa sanasta
Den äldsta båttypen, en långsmal kanot. Sägs ha varit upp till nio meter långa enligt Henning Johansson som stakat med en sådan i Soppero. Henning Johansson: Min farfar Johan Isaksson i Övre Soppero var en känd båtbyggare och tillverkade sin sista båt 1928 som han sålde till Levi Björnström i byn. Han tillverkade även två bordningar. En sådan var oftast mycket längre än 3 och 4 bordningar. Tvåbordingar stakade man oftast ensam stående i aktern. De smalnade av mycket snabbt bakåt och var bredast ungefär vid "Hankavittat" (årtullarna). Man fick upp en mycket bra fart vid stakningen. Den gamla båt som jag i min barndom fick överta var en tvåbording som var 9 meter lång! Den hade farfar tillverkat någon gång 1893-94! Det berättades att han hade tillverkat den efter att ha blivit änkeman och skulle så småningom uppvakta en kvinna som var piga i grannbyn Nedre Soppero. En nytillverkad två bordning var väl den tidens häftigaste "Tesla"! Borg Mesch skall ha ett foto i Kiruna sannolikt. Texten är från 1958 så Henning Johansson kan ha varit den siste som stakat med en tvåbording: "Tvåbordingar d. v. s. båtar med två bord i
var sida har enligt muntliga uppgifter förekommit i övre Norrland in på 1900-talet. Den sista tvåbordingen i Svartbyn, Överkalix sn, förstördes enligt uppgift för några år sedan. Borg Mesch i Kiruna fotograferade omkring 1900 en tvåbording
under byggnad..". https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1958.pdf
Lähde
I Tuovinen ca 1932. Henning Johansson 2022.
Tallennin Birger Winsa
Kainulasjärvi: kalakakkoja thetiin kevväilä kun saithiin mätihaukia Vuopion lanoista. Kutohaukia saithiin välistä kymmeniä. Hauenpäät keitethiin kalakakkokeitossa. Isä söi aina päät. Lapset ei tykänheet niistä. Rumat.
Kulttuuri taustaa sanasta
av rengjorda fisktarmar, fisknjure, rom och lever som slås sönder och kokas med mjöl? småfisk söderdelades och och kokades med mjöl? palt av fisk och mjöl
Lähde
I. Tuovinen, Syrjänen, Airila,.
Tallennin Birger Winsa