Petsamo: Täss on vanhaa raania sekimpitäs viejä Norjaan myyä ettei menis hukkaa; isäntä ei pidä merilinnun lihasta: niissä tahtoo aina ollasse raanimmaku. Vesisaari, traani se on sulatettu ja räijytetty; mursun on krouvi, karhula ja hylkeelä se on fiini traani. Vesisaari: Traani se on sulatettu ja räjjytetty, mursun on krouvi, Rovaniemi: Sen traaniv vuoksi parhasta päästä pyyvit valaita.
Övrigt
Kalarasuva, traani turskan maksasta t. hylkeen, valaan ja valkankalan sekä jääkarhun rasvasta, päkistä keittämällä t. paistamalla tehty rasva; erotukseksi rasvasta keitetystä traanista nimitetään turskanmaksatraania myös leevertraaniksi; leevertraani on metesiini rintatautisille. Enämpi tietoa cd:ssä.
Källa
Nedtecknat: Jukka Korva. Källor: Rapola, Kaarakka, Syrjänen, Tuovinen, Koskimies, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Hannele Kenttä: Mitä enemän tähtiä taihvaala uuenvuenaattona, sitä enemmän hilloja tulevana kesänä.
Övrigt
Användning. Hjortronets frukter används mest till sylt eller mylta, men kan även användas till likör. Hjortron var omtyckta redan under 1700-talet och Linné berättar att man sände \en ofantlig mängd syltade hjortron\ från Västerbotten till Stockholm varje år. De ansågs också vara nyttiga och Hoffberg (1792) skriver att de \kyla och rena bloden\ och är \i febrar, skjörbjugg och lungsot nyttige\.
Uusi sana 1930-luvula, synonyymi kurjenmarja Användning. Tranbären kan användas bland annat till sylt och likör. Enligt Nyman (1868) användes de kokta med honung mot mask hos barn, och bären, Baccæ Oxycocci, upptogs också i farmakopén. Linné (1749) uppger att 'af bären betjena sig Guldsmeder, wid hwitkokningen af silfwer´'.
Vittanki ja tarfhi on eri, jänkilä ja tuorheila mailaki, pounuissa se on pitkä, vennyy ja sitä lappalaiset pitävät lapsen persseen alla (komsiossa)? ja lehmitten alla on pitänhee ennen (ruttnar inte)
Västfi, ohra s. korn; östfi otra id (ALE 71, SMSA). Soppa af twättat korn, kallas Kornwattn, ganska tjenlig och god dryck i febrar, utspäder bloden, dämpar hetta och lindrigt föder... ...Malt är egenteligen halfgrott och torkat korn: soppa deraf kallas Wört, hwaraf med humla och gäst tilredes, som bekant är, dricka eller öl. Af inkokt wört blifwer en Wörtsirap, som i Bröstsjuka, hosta och Lungsot wisar sin stora nytta. Skjörbjuggs-dryck tillagas af 1 halfstop renat malt, hwarpå slås 3 halfstop sjudande hett wattn, omröres, låter det några timmar stå öfwertäckt, silas och drickes fr. 1 til 3 halfstop om dagen: härmed har Cap. COOK lyckeligen botat Skjörbjugg under flere års resor omkring jordklottet.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Hannula, Artimo, Liljeblad, Rapola, Kena
Kainulasjärvi: Täälä on ollu ilminoitiaki, nuot jokka olit juuri villinoitia. Lampala ja Vinsassa. Vinsa se pani Lampale pirut, vyölä ku olit nukkumassa. Se (piru) tuli. Lampa heräs? huusi: Tulep perkele sinä ku olet, äläkä muuttele! Ku se tuli karhun haamussa, se näki sen sauvupirtin ikkunasta. No se loihti väkeensä (suohjaan) ja meni porthaile ja tuli takasi. Vaimo kysy minkäs se meni? Navethaan meni. Aamula vaimo meni navethaan. Sielä oli härkä kuolemassa. Se meni sitte ja Lampa kävi mukhaan mettässä. Se oli jotaki luonolista ottanu puun parkkia ja niistä keitti veen. sSen ku anto häräle se varsin rapasti ku pillistä poikki navetan. Ja niin oli terve. Mutta sitte se pani Vinshaan takasi. Ja varsin alko lehmiltä ku saksila menemhän jalkoja poikki. Se armahti. Se ei pannuh hengen pääle. (Iiskon) äijäfaari se muisteli, ja oli se vähänen loihtari ittekki
Övrigt
Birger Winsa: Nåjden Vinsa bör ha varit min farfarsfar. Han var omnämnd även i Nattavaara under 1980-talet.
Kittilä
Kittilä, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Kemi, Raisinvuono, Jyykeä, Jukkasjärvi, Parakka, Täräntö, mustikasta tehhään kräämää, Kompelusvaara, se piethiin ettei niitä saata säilyttää (mustikka)
Övrigt
vertaa voimustikka Användning. Blåbären äts med fördel färska, men används mest till sylt, kräm och soppa. De såldes förr på apoteket, Baccæ Myrtilli, som medel mot feber. Nyman (1868) uppger att de "efter olika behandlingssätt, färga blått, violett och rött". Riset kan användas som garvämne vid läderberedning och bladen kan användas till te.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Miettinen, Rapola, Liljeblad
Rovaniemi Rovaniemi, Rovaniemi, Kompelusvaara, ja paukunkokoajat korvakorin kansa kävit karhiin jäljessä ja kokosit paukkuja, ja jokku virutit ja annot lehmile niitä paukkuja ja lehmät herùt
Övrigt
medcin för kor, finska nurmikkohakki, katto kukkaroruoho
blomma och löv anv som tobak i nödtider, frusen skvattram blandades i vatten och anv som medicin mot hosta och förkylning, även som the. Ljung kan det också vara. Ljung och skvattram kallas för kanerva.
Källa
Syrjänen, Paloheimo, Liljeblad, Pesola.
Nedtecknat av Birger Winsa