Nyheter

heipa människa
Svenska
hej då, hejs svejs
Finska
nähdään
Ordklass
interjektion
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Gällivare unga människor i Gällivare kommun på svenska.
Övrigt
istället för heipä hei
Källa
Torbjörn Ömalm 1981. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
leipa stadieväxling gällivarefinska mat
Svenska
bröd
Finska
leipä
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara, Jellivaara
Exempel
Svappavaara: ja kyrsaksi leipaa ja voita. Jellivaara: leipa ja puuro,.se vetela tehthin, mistapa net olit maijot silloin. ...s oli sitte halsterileipä. Killa sita aukivalkian voimala paistethan jauhoistaki.
Övrigt
Kans leipä.
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
mennä siutti
Svenska
gå förbi, passera
Finska
ohittaa
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
halpa
Svenska
billig
Finska
halpa
Ordklass
adjektiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
ampiainen insekt osynlig värld
Svenska
geting
Ordklass
substantiv
Exempel
Sarvisvaara: Ampiainen haluaa purra silhmään. Saattaa kuolla kun se pistää.
Källa
Hjalmar Eriksson, Sarvisvaara, bd 1447. Nedtecknat av B Winsa
Redigerad
2023-02-07
hella gällivarefinska natur lånord
Svenska
häll, berghäll; klippa
Finska
kallioperä, -laakio, iso kallio
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti, Nattavaara
Exempel
Ullatti, Nattavaara, Nattavaara, Nattavaara: samaku pahtavaara.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2023-02-07
hymla insekt lånord
Svenska
humla
Finska
kimalainen
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
mettiäinen insekt
Svenska
humla
Finska
kimalainen
Ordklass
substantiv
Platser
Torinonlaakso
Övrigt
Kyllä sanothaan hymlaki. Ei kaikin tiä ette mettiäinen on hymla.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
(ruoka)lysti mat lånord
Svenska
matlust
Finska
ruokahalu
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Huono lysti, hyä lysti. Useasti ruasta.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-07
lysti
Svenska
rolig, lustfylld, smakfull
Finska
halu, hauska, maukas
Ordklass
adjektiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi: Se olis ollu paljon lystimpi.
Källa
Nedtecknat av Hämäläinen, Artimo
Redigerad
2023-02-07
lyömäkäsi kropp
Svenska
slaghand
Ordklass
substantiv
Exempel
Rovaniemi: Ei ole ennää lyömäkättä.
Källa
Nedtecknat av Aejmelaeus
Redigerad
2023-02-05
lyömäsänki växt hushåll
Svenska
brodd som blir kvar efter höslåtter på bägge sidor av liemannen där lien går lite högre än på mitten
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö, (ylheinen)
Källa
Nedtecknat av Itkonen
Redigerad
2023-02-05
ylinen
Svenska
övre
Ordklass
adjektiv
Exempel
Vesisaari: Ei sielä saa ylisim puolin.
Källa
Nedtecknat av I Tuovinen
Redigerad
2023-02-05
pippari mat lånord
Svenska
hårda, tunna, runda mjölkakor
Finska
kakko
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö, Kainulasjärvi.
Exempel
Kläpit tykkäävät pippparista.
Övrigt
Vertaa kangoskakko
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2023-02-05
pieru kropp
Svenska
prutt
Finska
pieru
Ordklass
substantiv
Platser
Torinonlaakso
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-05
Frella öknamn/smeknamn gällivarefinska
Svenska
Fredrik
Ordklass
egennamn
Platser
Purnuvaara
Källa
Markus Larsson, Purnuvaara. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-05
ansalauta jakt
Svenska
snarbräda
Finska
ansa
Ordklass
substantiv
Platser
Oksajärvi, Lainio
Källa
Ingemar Perä. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-05
kaala gällivarefinska natur
Svenska
gränslinje för byamark, privatägd mark
Finska
kylänmaan, privaattimaan raja
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara, Kompelusvaara
Exempel
Svappavaara: Kyllä kaalass ei saa muut pyytää. Kompelusvaara: Net on kaalat joita suomalaiset sanova, yhtä ku palsta, se on paasi tai lilja kaalaiv välissä.
Källa
I. Tuovinen, Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-04
Arttu öknamn/smeknamn
Svenska
Artur
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Vinsan Arttu oli Vinsan Oskarin poika,
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-02
appelsiini växt mat lånord
Svenska
apelsin
Finska
appelsiini
Ordklass
substantiv
Platser
Torinonlaakso
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-02-02
pierrä kropp
Svenska
prutta
Finska
pierrä
Ordklass
verb
Exempel
Sanoit ette olit niin kaikessa itheensä ja kotiakäsin visuja ette pierasitki vain kotona!
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2023-01-31
Röytiö plats
Svenska
Skröven
Finska
Röytiö
Ordklass
egennamn
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sanothaan ette rappilaulajat Hooja on Röytiöstä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2023-01-29
vonnu öknamn/smeknamn etnicitet lånord
Svenska
finnpatrask, finnpajsare (gammalt)
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät; Suomen, Kainulasjärvi
Exempel
Nuot Suomen vonnut taas tulevat. Pirun vonnut! Kainulasjärvi: tuli taas noita Suomen vonnuja kylhään. Pirukhaan kun ei pysy kotona!
Övrigt
Kans vonno. Se venni och venakko. Möjligen en förvrängning av venakko, gammalt nedlåtande ord för ryss. Från finska venäläinen, ryss. Kan även varar av ryska vnuk, karelska vunukka som betyder barnbarn. Ryska vnuk betyder barnbarn (manlig). Kvinnlig barnbarn blir ryska vnutjka. Det finns inga andra betydelser. Verbet vonjat är ryska och betyder lukta dåligt. Kan även vara från detta ord. Ordet vonnu användes allmänt i Tornedalen fram till 1970-1980-talen, men lär förekomma fortfarande i Haparanda-Tornio. Betecknade nedlåtande en finne. I viss mån jämförbar med finska hurri. Har dock ej använts de senaste decennierna, enligt vissa uppgifter. Har kopplingar till moderna ord som porstuasuomalainen, finskvänliga tornedalingar. Se även rajarasismi och rasifieerinki.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2023-01-29
kemppe, kemppi människa
Svenska
vacker
Finska
kaunis, komea
Ordklass
adjektiv
Övrigt
stf. kaunis, komea. kemppe < norja?
Källa
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
Redigerad
2023-01-25