MEÄN SANA
Svenska
gylf
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Housunpelli on sama kun sepalus ja hurhaus.
Källa
Bertil Isaksson.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-08
Svenska
dragkedja i kläder, blixtlås
Ordklass
substantiv
Övrigt
Vertaa sepalus ja housunpelli.
Källa
Pajala radio 050512.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-08
Svenska
söm
Finska
nöyle
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Täräntö, Alatornio, Kittilä, Rovaniemi, Kemi
Övrigt
Harriet Pekkari: Pallistaa – fålla
Karhunlanka - björntråd
Pikilanka – becktråd
Parsilanka - stopptråd
Karvalanka – tråd med kohår
Lankakerä – trådnystan
Neulomalanka – sytråd
Villalanka – ulltråd
Virkkauslanka – virktråd
Virkata - virkka
Fingerpori – fingerborg
Tikata – sy
Kurpata - sy fult
Kurppia – sy med långa fula stygn
Rynkätä – vecka tyg
Kraatari – skräddare
Sömmerska, neuloja - sömmerska
IB Uusitalo: Nöyle - söm
Ratkoa -sprätta
Ratkomaveitti - sprättkniv
Saksit - sax
Neuloa - att sy
Neula - nål
Toppineula - stoppnål
Äimä - skärnål
Poikaneula - säkerhetsnål
Knuppineula - knappnål
Neulansilmä -nålsöga
Knappi - knapp
Knapinreikä - knapphål
Hurhaus - blixtlås
Kymminauha - gummiband
Neulomakone - symaskin
Lankarulla - trådrulle
Alilanka - undertråd
Päälilanka - övertråd
Helma - fåll
Kraaka - krage
Nylund: Äiviä- kasta om
Keriä- nysta
Parsimalanka- stoppgarn
Pikinuora- becktråd
Tupsu- tofs
Panna silmile- lägga upp maskor
Ottaa kokhoon- ta ihop
Kierä lanka- hårt tvinnat garn
Silmä- maska
Pinnaneula- säkerhetsnål
Myöstäri- mönster
Virkkulanka- virkgarn
Virkkineula- virknål
Nurri- resår
Sormikhaat- fingervantar
Källa
Tuesmaa, Syrjänen, Kena, Meriläinen, Artimo, Itkonen, Miettinen, Hämäläinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
Svenska
gylf
Finska
sepalus
Ordklass
substantiv
Platser
Aapua
Övrigt
IB Uusitalo. Vertaa sepalus.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-07
Svenska
tandvärk
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Övrigt
Vertaa hammastauti
Källa
Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
Svenska
tandkräm
Finska
hammastahna
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
B. Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
raini
Svenska
elak, stygg
Finska
häjy
Ordklass
adjektiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-07
Svenska
skugga
Finska
varjo
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-04
Svenska
lavskrika
Finska
kuukkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka, Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-10-04
Svenska
rulla upp, rulla ner, vika (tex skjortärm)
Finska
kääriä
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, Kompelusvaara, Lohijärvi, Lohijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Kittilä
Exempel
Kittilä: Kuorustaa saaphan varret. Vittanki: Kuorustaa peskiä.
Övrigt
Vertaa kuoristaa.
Källa
I. Tuovinen, Airila.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-03
Svenska
snurrande trissa, tafs i fiskedrag, snurrande koppling i rens dragögla
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Petsamo, Sodankylä, Kittilä
Källa
Anthoni, Tiesmaa, Artimo, Koskimies, Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-03
Svenska
tvinna
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Birger Winsa Ruottin lekand ja tafs on vierkku. Mulle outo lapsuuven kalastusaikana. Saamen kielen laina. Luulen. Met sanoima tafsi. Siinä on klupu joka suojaa ettei liina tvinnainu. Se pyörivä klupu on vierkku. Tvinnata taitaa olla vierasta suomen kielessä.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-03
Svenska
rulla upp/ner (ärmar, stövelskaft)
Ordklass
verb
Exempel
Kuoristaa paijan hiat.
Övrigt
Vertaa kuorustaa. Sannolikt båda formerna.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-03
Svenska
flygfä, bitande insekt,
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso; Nilivaara, Torrivaara, Kittilä
Exempel
Nilivaara, Torrivaara, Kittilä: Syöpä tullee kevväilä. Ensin näkkeee kirsisääskiä, mutta net ei pure. Sitten tullee pari miljaartia syöpää: sääskiä, paarmoja, hytyäisiä ja mäkäriä.
Övrigt
Sanaparsi: Tuli syöpä säästäjälle. Merkitys?
Källa
B. Winsa: ordbok, Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-29
kolo
Svenska
märke, grop (i träd, ej hål); ful
Finska
pilkku; kuoppa: ruma
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara, Soutujärvi-Skaulo, Nattavaara; Pempelijärvi, Ullatti
Övrigt
Vertaa koro
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-09-29
kummakki
Svenska
bägge
Ordklass
adverb
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Kummakki olthiin myötä = bägge var med.
Övrigt
Synonym till molemat.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi.
Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-09-29
joo ilmanki
fras
Svenska
jo självklart; uppenbart
Finska
joo tietysti
Ordklass
interjektion
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-09-29
Svenska
grönsaksland, trädgård
Finska
puutarha
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi; Soutujärvi, Skaulo
Övrigt
< ruotti
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-09-28
Svenska
trädgård
Finska
puutarha
Ordklass
substantiv
Platser
Tornedalen
Övrigt
Vertaa kryyvimaa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-28
Svenska
huckle, sjal
Finska
huivi, liehuva vaate, havilinen leninki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Övrigt
Fler ord: havilinen, simhaus, hatura, kläppi, naakia, naakata,, toopi, plompuuki polsterinpäälinen,klasisilmät, klosetti, pärmi, nättinki, toppineula, jo ainaki, hiljastua, primhauttaa, priihmauttaa, preivi, sunkhaan, unheuttaa, hihot, jälkhiin, klaakottaa, prämhäyttää, välhin, välleen, pruuvit, lämhäyttää, kruuvata, mookata, ookata, henttari, fati, sokkeri, pännä, följy, knappi, topata (pullaa), toppasohva, matrassi, löystäkki, pranstaaka, yhtehnään myöthäänsä, konstvärkki, takstooli, nuuka (tarkka), sole niin nuukaa, hollari, kuelma, kuelmatikut, paisteklasit, kilottaa, kompiainen, killata, kranni, tikkutröijy·
Källa
Facebook.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-28
Svenska
ravin, dal med branta klippväggar
Finska
laakso, kuilu
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö
Exempel
Parakka, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö, (ylheinen), Kätkäsuanto, Kätkäsuanto: piston kurssuun.
Övrigt
< saame östfinska, kursu naturnamn naturbäck, låglänt dal med bäck, låglänt blöt sänka; östfi kurso blött ställe, blöt sänka (A Salminen k 1547, SMSA). Dal med å el kallkälla längst ner.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, B. Winsa: ordbok.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-25
Svenska
kungsörn, Aquila chrysaetos
Finska
kotka
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio, Ylitornio, Alatornio, Vettasjärvi, Täräntö, Parakka, Vittanki
Exempel
Parakka: Kymmenestä kynnestä se kokkoki syöpi. Hakanen: Merikokot ja kokot.
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Finska maakotka. Hävdas ta småbarn ur vagga, tar renkalvar och får. Stfi maakotka. Latin Aquila chrysaetos. Kokkoki parhaat kynsistä syöpi.
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, B. Winsa: ordbok.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24
kiipan kaappaa
fras
Svenska
nätt och jämnt
Finska
juuri ja juuri
Ordklass
adverb
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
Nipin napin/kiikun kaakun. Soli siinä ja siinä. Just ja just
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24
Svenska
eda, bakvatten, bakström
Finska
takavirta, koste, pyörre
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti1, Järämä2, Ullatti2, Kainulasjärvi1, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Kuolajärvi, Raisinvuono, Rovaniemi, Inari; Kompelusvaara, Pajala, Parakka, Karunki, Ylitornio, Arpela, Sieppijärvi, Vittanki
Exempel
Kompelusvaara, Pajala, Parakka, Pajala, Karunki, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Ylitornio, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, Vittanki
Övrigt
Vertaa pyörre id. Dialektalt svenska: agga.
Källa
Artimo, Paloheimo, Isoniemi, Rapola, B. Winsa: ordbok.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24