Nyheter

resunen människa
Svenska
slarvig
Finska
huoleton
Ordklass
adjektiv
Övrigt
Resunen mies
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-28
resunen människa
Svenska
slarvig; trasig, söndrig
Finska
huoleton; rikkinäinen
Ordklass
adjektiv
Platser
Rovaniemi, Kemi: Resuset kengät.
Källa
Kaarakka, Hämäläinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-28
jälkilöyly bastu
Svenska
eftervärme i bastu
Finska
jälkilöyly
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-01-26
joutilo människa
Svenska
ledig, tillgänglig person
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-01-25
rönkätä medicin lånord
Svenska
röntga
Finska
röntgenkuvata
Ordklass
verb
Platser
Juoksengi
Källa
Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-25
friskautua medicin lånord kropp
Svenska
tillfriskna
Finska
parantua, toipua
Ordklass
verb
Källa
Matti Junes, född i finska Tornedalen. Nedtecknat av Lars Lampinen, Unbyn Boden
Redigerad
2025-01-25
makkara ramsa mat
Svenska
korv, falukorv
Finska
makkara
Ordklass
substantiv
Platser
Hela Tornedalen; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Paistama makkaraa ruaksi. Ramsu: Makkara matkusti pitkin tietä, viimen se halkesi pois.
Övrigt
Vertaa verimakkara, pylsy.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-25
parkkeerinki lånord plats
Svenska
parkering, -plats
Finska
pysäköintialue
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Tuossapas hyvä parkkeerinki.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-01-25
parkki lånord plats
Svenska
park
Finska
puisto
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-01-25
parkki plats lånord
Svenska
statligt skogsområde
Finska
metsäalue
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Parakka
Exempel
Parakka Parakka: Ampuva koko kruunumparkki.
Övrigt
< ruotti
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-25
parkki lånord trä
Svenska
bark, ämne under bark och under näver, mellan trä och bark/näver
Finska
kaarna
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Sieppijärvi, Muonio
Övrigt
Jukkasjärvi: Ensim koijumparkki.
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Tiesmaa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-25
faaly, -makkara lånord mat
Svenska
falukorv
Finska
makkara
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Ennen söithiin paljon faalymakkaraa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-01-25
barkki hushåll trä lånord kläder medicin
Svenska
bark
Finska
kaarna
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Jyykeä, Kittilä, Sodankylä, Kemi, Svappavaara, Jukkasjärvi
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi, Jyykeä, Kittilä, Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Kemi, Svappavaara, Jukkasjärvi: Se teki Jaakom muori yheksäm puun parkista juoman keitti (poltheen lääkheeksi). Petter Turtola ca 1930: Tuli yksi mies Moskojärvestä joka kutsuthin Moskin -Heikki, Se sano että sulla poika mätäne jalka eikä sinusta yksikhän piä varia ,Mutta kyllä minä tehen voithen että heitä mätänemästä,Se meni ulos ja nouti kojupölkyn, Sitten se otti pois tuohen ja krapasi parkin ja pani panhun kiejumhan. Se vesi tuli aivan punainen , Sitten se laski sen hurstin läpi että ei tullu yhtän roska ,Kaksi kerta päivässä pin kauhalla ammelta sitä vettä ,Hava heiti mätänemästä ja haisemasta ja rupesi paranemhan. Sitten käski likutta ja sujuta että se tule sujumhan. Nin sain jalan paranenmhan mutta aina se on haittanut ,
Övrigt
< ruotti, barkvatten för färgning och bearbetning av skinn, ämne för beredning av skinn, bark från al el vide Vittanki, Parakka, Jellivaara, , Jukkasjärvi, Enontekiö, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Kompelusvaara: Sysitty parkki pois, se karpu, petäjhään asti. Jukkasjärvi, Kompelusvaara: Nauvan vuota se tarttee pitemän ajan, ja eikhään...
Källa
I. Tuovinen, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka, Petter Turtola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-25
tuohi trä fiske medicin
Svenska
björknäver
Finska
tuohi
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Jukkasjärvi: Kopat olheet tuohesta ja kivet siinä (i nät, fiske).
Övrigt
Björkbark användes som läkemedel mot sårskador. Petter Turtola preivissä joskus 1930: Tuli yksi mies Moskojärvestä joka kutsuthin Moskin -Heikki, Se sano että sulla pika mätäne jalka eikä sinusta yksikhän piä varia ,Mutta kyllä minä tehen voithen että heitä mätänemästä,Se meni ulos ja nouti kojupölkyn, Sitten se otti pois tuohen ja krapasi parkin ja pani panhun kiejumhan. Se vesi tuli aivan punainen , Sitten se laski sen hurstin läpi että ei tullu yhtän roska ,Kaksi kerta päivässä pin kauhalla ammelta sitä vettä ,Hava heiti mätänemästä ja haisemasta ja rupesi paranemhan .Sitten käski likutta ja sujuta että se tule sujumhan , Nin sain jalan paranenmhan mutta aina se on haittanut ,
Källa
I Tuovinen, Petter Turtola. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-25
avitrenki
Svenska
avvittring
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti
Exempel
Petter Turtola preivissä: Ei koskhsn puhutukhan että päiväreishun ruoka , Oli sitä tidtenkin parempa tienastia aina välhin avitrenkin aikana, saima akortia ja tienasimma koko hyvin ,mutta ei sitä paljon nukuttu , Nin sitä kothin rahaa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-01-24
Stisse, Stiiki namn öknamn/smeknamn
Svenska
Stig
Ordklass
egennamn
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2025-01-24
Kalle, Kalla namn
Svenska
Karl, Karl-Erik
Finska
Kalle
Ordklass
egennamn
Exempel
Winsan Kalla asui Kainulasjärvessä. Kalleks kuttuhiin nuorempia miehiä joila oli nimi Karl.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-24
KG, Koogee öknamn/smeknamn namn
Svenska
Karl-Gustav, Karl-Gösta
Finska
Kalle Kusto
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
KG, Koogee on kahela kainulasjärvilaisela. Karl-Gösta ja Karl Gustav.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-24
tupata människa
Svenska
snagga
Finska
leikata hiukset tuppauskonheela, tunkea, tungetella
Platser
Tornionlaakso
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-19
tupata människa öknamn/smeknamn
Svenska
klippa kort eller halvkort, snagga
Finska
leikata hiuksia lyhyksi
Ordklass
verb
Exempel
Alatornio, Kompelusvaara (ei ylheinen), synonyymi nulikoita.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-19
toisti
Svenska
upprepning
Ordklass
adverb
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Täräntö: Toisti en viinaa naamhaan pane. Kainulasjärvi: Mie toistiki niitän siinä.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-19
nopsa ordspråk
Svenska
snabb, rask
Ordklass
adjektiv
Platser
Meänkieli; Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Töissä nopsa. Kuka on nopsa nuorena on virkku vanhaana.
Övrigt
Vertaa nopea.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-15
kuvaraamattu (usk) religion öknamn/smeknamn
Svenska
fotobok
Finska
kuvakirja
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Kuvaraamattu var en fotobok. Foton var avbilder och grövsta synd. Gäller t ex hos Amish, muslimer och laestadniarer. Därför finns det t ex inga bilder av Gud. Ty en avbild av Gud kan mycket lätt bli avgudadyrkan. Man projicerar sig på avbilden. Inte originalet. Enligt en kommimister: "De tio budorden, anser att fotografering också är en synd (ungefär så här: "gör dig inte till avbild av (gud) av något i himlen eller på jorden, och böj dig inte ner och tjäna den"). Jag har hört någon predikant på den yttersta högerflygeln av laestadianismen (dvs ”leeviläiset”) kalla fotoalbumet för ”Kuva-raamattu” = Bild- eller Fotobibeln, som man samlas kring för att studera och beundra."
Övrigt
•FOTOGRAFERING SOM SYND FÖR LAESTADIANER ---- Harriet Pekkari: Det är kanske inte så lätt att förklara, varför fotografering ses som synd bland laestadianer. Här försöker jag nu luska ut det. • Man kan väl säga, att laestadianerna har alltid varit restriktiva till alla nymodigheter, som kommit under årens lopp. T.ex ansågs cykeln först vara synd, för den kunde användas till syndens utövande genom att man kunde färdas med den till sådana syndiga ställen som dansbanor. Den kallades då på meänlieli för ”huoratrilla”. • Man ändrade sedan uppfattning om cykeln, då man aåg att den kunde vara nyttig och användas rätt. Med den kunde man också fardas till bönemöten. Detta exempel visar, att synden består egentligen inte i själva föremålen, utan hur man använder dem. • Så är det också vad gällde fotografering och foton för laestadianerna. De strängare förstfödda laestadianerna i de första generationerna tog vanligen en avvaktande ställning till fotograferandet, även om det finns foton bevarade på gamla predikanter som Johan Raattama,a Isak Kuoksu, Frans Parakka m fl. • Jag minns från olika storsamlingar som jag bevistat, att när en journalist var där. att predikanterna på podiet förbjöd denne att fotografera deras gudstjänster. En gång lyckades i alla fall Uppsala Nya Tidning fotografera i Uppsala sändemännen från Lappmarken predikanterana Gunnar Jönsson och Hugo Gustafssson, när de satt nedböjda i böneställning. • En predikant i Kiruna menade, att han inte behövde något foto på sin far, då han hade en alldeles levande bild av sin far inför sina inre ögon. Margareta! Kanske att din farfar tänkte på samma sätt, att det räckte med att ni efterkommande kunde ha en levande bild av honom i ert inre. • Foton sågs av många laestadianer som avgudadyrkan, och då grundade man sig främst på ett bibelord från 2.Mos, 20:3-5, där Herren Gud (Jahveh Elohim) säger genom Moses i samband av givandet av de tio budorden: ”Du skall inte ha andra gudar vid sidan av mig. Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen eller nere på jorden eller i vattnet under jorden. Du skall inte tillbe dem eller tjäna dem”. • Predikanterna predikade alltså, att det var synd av värsta formen, avguderi, att göra sig en avbild, som man dyrkade, och det menade de, att ett foto kan bli, bli till något istället för Gud, till en avgud, och det kan gälla vilken bild som helst som blir till en avgud. • Jag tror att det betyder både en konkret bild som ska dyrkas som en gud, och allt annat, som blir en avgud för en person. Din farfar ville visa lydnad för predikanternas råd att avhålla sig från fotografering. Han ville ge yttre bevis på att han var en riktig laestadiankristen, som höll sig borta från de världsliga nymodigheterna. • Det finns fortfarande extrema smågrupper av sådana lagkristna laestadianer åtminstone på den yttersta högerkanten, som på grund av förbudet mot att göra bilder i de tio budorden, anser att fotografering också är en synd (ungefär så här: "gör dig inte till avbild av (gud) av något i himlen eller på jorden, och böj dig inte ner och tjäna den"). Jag har hört någon predikant på den yttersta högerflygeln av laestadianismen (dvs ”leeviläiset”) kalla fotoalbumet för ”Kuva-raamattu” = Bild- eller Fotoblbeln, som man samlas kring för att studera och beundra. • Nu är det emellertid så, att det som förr räknades som synd och rent av var förbjudet, kan också bli tillåtet under historiens gång. Detta har till exempel skett för laestadianerna i fallet med nymodigheter som cykel, datorer, internet, radio, luciatåg och delvis klassisk musik och körsång mm. • Jag minns hur predikanten August Isaksson predikade en gång om Tv:n, när den kom och där man kunde se rörliga bilder, att den i sig själv var bara som en möbel och inte synd, utan som synd blev den genom hur man använde apparaten och vad tittade på den. • Så var det också med radion i min barndom och ungdom i mitt laestadiankristna hem. Min finska mamma ville ha en radio för att kunna höra nyheterna på finska. Varje morgon innan vi barn skulle gå till skolan, fick vi också lyssna på de finska morgonandakterna, och det kändes väldigt bra att få göra det. Däremot var det strikt förbjudet att lyssna på musik. Om det kom världslig musik, fick man genast stänga av radion. Den enda musiken som pappa accepterade var marschmusiken från sin lumpartid och sångerna han lärt sig i skolan samt psalmerna förstås. Laestadianerna gillade inte postludierna på orgel i slutet av gudstjänsterna. Jag minns, att t ex i Kiruna kyrka, att de då skyndade sig så fort de kunde ut från kyrkan och störde därigenom andakten för de andra i kyrkan. Postludium var för vissa laestadianer bara som en utgångsmusik. • TV med t ex nyheterna kan ju laestadianer, som inte har möbeln TV hemma hos sig, ändå se nu för tiden genom internet. I våra mobiltelefoner finns ju en inhyggd kamera. som laestadianerna inte kan undgå, För att t ex få ett pass, körkort och en identitetshandling måste ju alla t o m laestadianer låta sig fotograferas. Och likadant är det för dem som gör lumpen. Så fotografering visar sig kunna tjäna samhällets och människors allra bästa och kan användas rätt och behöver inte riskera att bli till avguderi, den värsta formen av synd enligt bibeln. • Men alla har ju friheten att själva bestämma om de vill låta sig fotograferas eller inte, och det måste man respektera. En del vill inte låta sig fotas för att de anser sig inte vara vackra nog och göra sig så bra på bild. En del har ju heller någon profilbild på sin facebooksida, och man undrar varför de inte har det
Källa
Birger Winsa, Harriet Pekkari. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-15
huoratrilla religion öknamn/smeknamn lånord
Svenska
cykel, hortrilla
Finska
polkupyörä
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Övrigt
stf. polkupyörä. Cykeln ansågs vara ett syndigt redskap och därav benämningen hortrilla
Källa
Yliperän sanakirja. Oiva Arvola. Lars Lampinen, Unbyn Boden. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2025-01-15