Nyheter

huusholska lånord
Svenska
hushållerska
Finska
taloudenhoitaja, emännöitsiä
Ordklass
substantiv
Källa
Muonionsanoja 2006. Muoniolainen mies, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-04-03
akuscherska lånord människa
Svenska
barnmorska
Finska
kätilö
Ordklass
substantiv
Platser
Karunki
Övrigt
Barnmorskan Anna använde detta ryska lånord. Ordet finns även i svenskan sedan 1800-talet.
Källa
Anna-Lena Zakari. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-04-03
rilli hushåll lånord
Svenska
grill
Finska
grilli
Ordklass
substantiv
Källa
Oiva Arvola. Yliperän kielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-04-01
krilli lånord
Svenska
grill
Finska
grilli
Ordklass
substantiv
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa 2005-03-21
Redigerad
2026-04-01
aprilli lånord ramsa
Svenska
april
Finska
huhtikuu
Ordklass
substantiv
Platser
Lännen Tornionlaakso
Exempel
Aprilliä, syö silliä Juo vettä pääle! Aprillia, syö silliä, juo kalavettä pääle!
Källa
Facebook. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-04-01
siika mat fisk
Svenska
sik
Finska
siika
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Övrigt
Paistisiika, pyytösiika, läänäsiika, sapakka. Siian nimet Skaulossa. Ensi vuosi on siian elämässä nimi; sirkka tai saikari eli tuhjeinen. Toinen vuosi siian elämässä oli kiilasilli. Kolmas vuosi se oli veittisapakka. Neljäs vuosi se oli kaskama. Viies vuosi se oli hirvaskaskama. Kuues vuosi se oli lammukka. Seittemäs vuosi oli vattaviilto. Ja ku siika oli yhekseen vuotinen ja painoi neije tai viisi kiloa sen sai kuttua siika.
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979. Samt Tore Aspebo i Facebbok, Välylänvartisten sanakirja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-04-01
plitsu människa lånord
Svenska
slö, slapp, lat; slö person
Finska
laiska; laiska henkilö
Ordklass
substantiv adjektiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
On kyllä plitsu mies. Tuo on toela plitsu.
Övrigt
På finska sidan tydligen bara betydelsen tygbit. Joskus joku kangas oli plitsu. Soli semmosta huonoa ja ohkasta neuloa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-28
raparbersoppa lånord mat
Svenska
raparbersoppa
Ordklass
substantiv
Exempel
Joka kesä keitethiin jyylin aikana raparbersoppaa.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2026-03-23
raparperi mat växt lånord
Svenska
rabarber
Finska
raparberi
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Kemi, Tornionlaakso
Övrigt
< ruotti.
Källa
Kena, Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-23
ströösokkeri, tröösokkeri lånord mat
Svenska
strösocker
Finska
kidesokeri
Ordklass
substantiv
Platser
Vesisaari, Tornionlaakson länsipuoli
Övrigt
< norja. Ströösokkeri on ylheinen Tornionlaakson lännen puolela.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-23
rapatauti gällivarefinska sjukdom medicin
Svenska
diarré
Finska
ripuli
Ordklass
substantiv
Exempel
Kittilä, Kompelusvaara: Ruikala, truilu, ripuli, lännesä kurala? Löysilet vattalet taas hyvin väkevä kahvi. Lapsila oli välistä löysi vatta ja sait rapatauvin.
Källa
I. Tuovinen, Mattila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-22
löysivatta människa
Svenska
lösmage
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Lapsila oli välistä löysi vatta ja sait rapatauvin.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2026-03-22
rapastaa människa
Svenska
ha diarré
Finska
olla ripuli
Ordklass
verb
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Lapsila on löysi vatta useasti ja rapastavat. Raahvaila on vain löysi vatta.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2026-03-22
pätti, pätsi västfinska hushåll mat byggnad
Svenska
bakugn utomhus
Finska
ulkopesä, -uuni
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi; Aapua
Exempel
Även pätti i Aapua, enligt S Paulaharju. Pätti bör ha varit den allmänna termen. Som mettä, inte metsä.
Övrigt
Västfi, pätsi s \'uteugn\'; karelska \'ugn i pörte\' (Vuorela 1975:318f). Sama sana kun Buda-pest. Pest unkarian kielessä merkittee ulkopesä. Pätti meänkielessä.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-22
vattu växt mat
Svenska
åkerbär
Finska
mesimarja
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Kittilä?
Övrigt
Vattuvaara är ett naturnamn nedan Narken som idag kallas för Hallonberget där det finns ett torp.
Källa
Pesola, Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-21
kirakka natur vatten
Svenska
Kirakka gård belägen längs forssträcka efter Torneälven. Ostoppbar ström
Finska
joen virta
Ordklass
substantiv
Exempel
Kirakkan yläpuolelta tarttu lohi. Betydelsen är en ostoppbar ström genom byn. Platsen ligger efter torneälven, där den östligaste punkten är.
Övrigt
Kan beskrivas som en stark ostoppbar ström ge om byn. Historiskt så fanns en gård i norra Pello vid namn Kirakka gård. Anders Celsius lärjunge nämner det i källor och tillbringade en stor del av sin barndom där. Kirakka ligger rakt nedanför (älven)
Källa
I. Tuovinen och en okänd. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-21
vahatuohus religion
Svenska
vaxljus. Långa smala ljus, ofta bivax, använda i ortodoxa kyrkor.
Finska
tuohus
Ordklass
substantiv
Platser
Religiösa sammanhang
Exempel
"Vahatuohukset valasit pirttiä ja mittaisit aikaa..." ( Bengt Pohjanen: Faravidin maa s.29)
Källa
Carl Haggman. Nedtecknat av Carl Haggman
Redigerad
2026-03-21
klappapuuro lånord mat
Svenska
klappgröt
Finska
vatkattu marjapuuro
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa 2005-03-21
Redigerad
2026-03-16
antaa höskhiin människa
Svenska
ge stryk
Finska
pieksää
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Kyllä se niin antoi höskhiin miehele!
Övrigt
Aika ylheinen. Vertaa höskittää
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2026-03-15
loimottaa hushåll
Svenska
flamma (eld)
Finska
leimuta, loimota
Ordklass
verb
Platser
Arpela, ylheinen.; Alatornio
Exempel
Alatornio: Tuli loimottii. Alatornio, ylheinen: Jopa taifhaan ranta taasen loimottaa.
Övrigt
Vertaa romoittaa, pohottaa.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-13
romottaa natur
Svenska
fladdra, kasta sken, lysa upp (eld på långt håll)? sken av morgonrodnad, dagsljus
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, tuli romottaa; Kittilä
Exempel
Kittilä: Päivä romottaa. Tornedalen, Viktor Brännström: Romottaa betyder återsken och det var vad som inträffade när ljuset från de brinnande byarna återspeglades mot kvällshimlen . Vackert men skrämmande!
Övrigt
Vertaa romo, pohottaa.
Källa
Artimo, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-13
tärppä mat hushåll
Svenska
nagg (rieska)
Finska
tärppä
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö, Tornionlaakso, Kainulasjärvi, Hietaniemi
Övrigt
vertaa pikka id
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-10
lapsi barn
Svenska
barn
Finska
lapsi
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Jos net kysyit mitä kello oon niin vastathiin esim ”varttia vaile housunliitinkiä”. Ja ko net olit lahtipaikala niin net käskethiin krannista lainaahmaan ”pylsymyösteriä”. Ja ko net talkkasit ette ”mitäs oon ruokana?” Piiain vastaus oli: ”kampsuheravelliä ja iskaskopakkaa” Mie kysyin papalta: Minne menet? Ja hän vastasi: Mestoslinkale ostamhaan voita.
Källa
Facebook. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2026-03-09
lapsi: saa lapsia barn
Svenska
barn: få barn
Ordklass
verb
Källa
E Wande. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2026-03-09