kauloa

Meänkieli
kauloa
Svenska
flå och snitta vid klövar och hals där skinnet skall flås (ren, ko)
Ordklass
verb
Platser
Parakka
Exempel
Parakka, sitte kaulothan koivet irti, Enontekiö, (ylheinen), Kompelusvaara, jos se huonosta kaulotham-poro se tullee niinku kaula siihen taalhjaan
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Itkonen
Orddomän

Liknande ord