MEÄN SANA
Svenska
Kainulasjärvi
Finska
Kainulasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi, järviläinen; Winsa, Tornedalen
Exempel
Kaks pitkää nauhotusta John A Winsa ja Albin Oja: https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/meankieli/berattelser-fran-tornedalen
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
hälleflundra
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kittilä, Jyykeä, Vesisaari, Petsamo, Vesisaari, Rovaniemi, Vittanki, Kompelusvaara, vain Jellivaaran pitäjässä, Vittanki, Parakka.; Pajala, Jyykeä
Exempel
Pajala: Ahkiola kuljetettu pallasta, oli poron kuorma. Jyykeä: Pallas kasuà isoksi.
Övrigt
< saame. Hälleflundra från Norge, ca 1,8 m upp till 200 kg, enbart ett öga, vit ena sida, mörk andra.
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Airila, Rapola, Artimo, Itkonen, Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
stor öring med svarta prickar på sidorna
Finska
taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Järämä, Nilivaara
Exempel
Järämä, Nilivaara: Taimen ja tammukka. Två olika öringar.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-11-21
Svenska
öring, ca 1-1,5 kg
Finska
taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Raisinvuono, Kittilä, Lemminjoki, Vesisaari.; Kittilä
Exempel
Kittilä: Rautu on niinku kujeri.
Övrigt
vertaa kolikkirautu, killinkirautu, rautunen
Källa
Valonen, Tuovinen, Liljeblad, Rapola.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
öring
Finska
taimen
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Kolari, Sieppijärvi (vanhaa), Pajala, Kittilä, Ruija
Källa
Syrjänen, Syrjänen, Valonen, Liljeblad, Anthoni,.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
gös
Finska
kuha
Ordklass
substantiv
Platser
Ylitornio, Kemi
Källa
Syrjänen, Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
lipposiika
fisk
Svenska
håvsik
Finska
lipposiika
Ordklass
substantiv
Platser
Kukkola
Exempel
Tässä tietoja: https://kaino.kotus.fi/av/lataamo/kuuntele/6a_karunki.mp3
Övrigt
Håvmannen fick välja den första håvsiken, som ibland kunde vara en lax.
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
Junosuando
Finska
Junosuvanto
Ordklass
egennamn
Exempel
Näin puhuthaan Junosuanossa: https://kaino.kotus.fi/av/lataamo/kuuntele/6a_junosuvanto.mp3
Övrigt
Officiellt Junosuanto
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
Gällivare
Finska
Jällivaara
Ordklass
egennamn
Exempel
Tässä esimerkki jellivaaransuomea: https://kaino.kotus.fi/av/lataamo/kuuntele/6b_jallivaara.mp3
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
kesäleipä
mat
Svenska
torkad fiskbröd
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka
Exempel
Parakka: Hauki siika ja ahven se kuivathan, niiton ennen ollu isot tunkiot pirtin nurkassa kuivakapoja, kesäleipää, sanoi isävaina.
Övrigt
katto kuivakapa, kapa- Torkad fisk som åts som bröd
Källa
I Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
sik
Finska
siika
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Övrigt
Paistisiika, pyytösiika, läänäsiika, sapakka
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
islandslav, cetraria islandica
Finska
isohirvenjäkälä, islanninjäkälä
Ordklass
egennamn
Platser
Jellivaara
Övrigt
Användes till brödbak. Jäkälä. Leiväntekhoon käytethiin nälkävuosina.
Källa
I. Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
torkad gädda
Finska
kuivattu hauki
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Övrigt
Torkas utomhus i solsken. Kapahaukea syöthiin kun leipää. Kuivathiin aurinkossa.
Källa
I. Tuovinen, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
gädda
Finska
hauki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso, Malmikentät
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
lax
Finska
lohi
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Raisinvuono, Kemi, Skibotn, Birkestrand, Lemminjoki, Nordreisa, Rovaniemi, Pajala, Vesisaari, Aareavaara.; Kompelusvaara, Parakka, Pajala, Täräntö
Exempel
Kompelusvaara: mitä lohta on ollu se on ollus suolalohta. Parakka: kirsilohi ja sitte hiljemin kesälohi, lehenaikana vasta. Pajala: marjas, kojama. Täräntö: Kosse oli yhen kilon pieni lohi.
Övrigt
Vertaa ruuhosölkä, kolikkokala, kirsilohi, költi, kossi, kärrikossi, talvikko, kesälohi, kesäkala, nousu-, lasku-, mäti-, kojamo, latvakko, tammukka, kujeri, kuuja, kärrökojamo, kärri, pyrstönpää, styyrinki, uimus, keskiviäksi, syöntiviäksi, pyrstin, piähtsi, tyyri, tyyry, kusitin, työrri, harja, juuso, turska, housulohi, koukkulohi, kesälohi, pikkulohi, iso lohi.
Källa
Belägg i häftet Kukkolankoski, Hanno, Nordberg, 1979. I. Tuovinen, Tiesmaa, Syrjänen, Artimo, Valonen, Kaarakka, Rapola, Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
not
Finska
nuotta
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso; Jyykeä, Simo, Kemi, Rovaniemi, Muonio, Karunki, Ylitornio, Pajala, Vettasjärvi, Turtola, Sieppijärvi, Enontekiö, Lohijärvi, Jukkasjärvi, Parakka
Exempel
Jyykeä Jyykeä, Jyykeä, Jyykeä, Simo, Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Muonio, Karunki, Muonio, Ylitornio, Pajala, Alkkula, Ylitornio, Vettasjärvi, Turtola, Sieppijärvi, Enontekiö, Lohijärvi, Jukkasjärvi, Sieppijärvi, Jukkasjärvi, Parakka
Övrigt
Tarkempia tietoja CD:ssä, vertaa isonuotta, ina, kullet, syöttinuotta, talvinuotta, rantanuotta, kieristämänuotta
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Artimo, Miettinen, Räsänen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
nähkää, nähkääpä
Svenska
ser ni
Finska
kuulkaa
Ordklass
interjektion
Platser
Meänkielen sanakirja Meänkieli; Tornionlaakso
Exempel
Tornionlaakso. Nähkää kala mennee huonoks kun pohja mennee kehnoks.
Källa
Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-21
Svenska
Samlingssjön, Suparsjön, Partysjön
Finska
Jukkasjärvi
Ordklass
egennamn
Platser
Tornionlaakso
Övrigt
Ortnamn i Kiruna. Från nordsamiskans ohkkeras, ohkkiras jaure, menar Elias Viippoka. Juhkka är att supa, festa på samiska. Därav Jukkasjärvi. Juhkkajauri är Suparsjön, enligt källan Isak Herman Fjällborg och folketymologin. https://kaino.kotus.fi/av/kuuntele/6a_jukkasjarvi.mp3
Källa
Elias Viippola, Isak Herman Fjällborg född 1895..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
kriffelitaulu
lånord
Svenska
griffeltavla
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
Svenska
byggnad
Finska
rakennus
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi,; Rovaniemi, Täräntö
Exempel
Rovaniemi: Täräntö, saapi sitä pykinkim päästä pienen krùkimaan.
Källa
I. Tuovinen, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
Svenska
slåtter som varit under vatten
Finska
niitty
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
Svenska
alfabetet
Finska
aakkoset
Ordklass
substantiv
Övrigt
Jag tycker att stavningen är felaktig. Skall det inte vara alfapeeti?? Skriver Lars. Nja, då¨blir det alfapheeti. Svenska b är bra när det finns ett svenskt b, t ex biili. Två t för mig, men om du är säker att det är ett t för dig så lägg till din variant.
Källa
Meänkielen sanakirja. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
Svenska
falska, vara otät
Finska
vuotaa
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: jos ne halskasit niinku pyrrykki.
Övrigt
Katto falskata
Källa
Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20
Svenska
fuska
Finska
pettää, huijata
Ordklass
verb
Övrigt
< ruotti
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-11-20