Nyheter

kevätkesä natur väder
Svenska
vårsommar, försommar
Finska
kevätkesä
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kevätjänkkä natur
Svenska
myr under våren
Finska
kevätsuo
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kevätaika natur
Svenska
vårtid
Finska
kevätaika
Ordklass
substantiv
Platser
Inari
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
aamusta hushåll natur
Svenska
på morgonsidan
Finska
aamusta
Ordklass
adverb
Källa
Meänkielen sanakirja, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
aro natur västfinska
Svenska
blöt plats
Finska
kostea, märkä paikka
Ordklass
substantiv
Övrigt
Västfi, aro s 'blött ställe'; endast fi Alat (V Ikäheimo k 3404, SMSA).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
laajeta natur
Svenska
avta, minska, bli svagare
Finska
vähentyä, laskea
Ordklass
verb
Platser
Vittanki
Exempel
Vittanki: tuuli laajenee.
Källa
Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kevätpuoli natur
Svenska
vårvinter
Finska
keväpuoli
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kätkäsuanto
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kevättalvi natur väder
Svenska
vårvinter
Finska
kevätalvi
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kevättulva natur vatten
Svenska
vårflod
Finska
kevätulva
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
laakko natur
Svenska
flack backe, svagt sluttande, sluttning
Finska
laakea mäki, pieni alamäki, myötäle
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
keärmättäikkö natur
Svenska
tuvig plats med tuvor likt stora nystan
Finska
mätäikkö
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Aejmelaeus. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kivimora hushåll natur
Svenska
grus med inslag av större sten
Finska
sora missä on suurempiakin kiviä
Ordklass
substantiv
Platser
Svappavaara, Kainulasjärvi
Exempel
Svappavaara. Kainulasjärvi: muurinperustuksessa sitä kivimorraa.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kieline/n/ natur trä
Svenska
vitt, omfattande skogsområde
Finska
laaja metsäalue
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kielinen natur
Svenska
utskjutande landtunga t ex mellan två bäckmynnningar
Finska
maannenä, niemi
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi, Vettasjärvi, Kompelusvaara
Exempel
Kittilä, Kittilä, Rovaniemi, Vettasjärvi, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kompelusvaara: tämäki kielinen, siinä on vähän jytyä männikköä.
Källa
I. Tuovinen, Isoniemi. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kiena lånord-samiska natur
Svenska
backe, sluttning
Finska
mäki, rinne
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Anthoni. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kieppä lånord-samiska natur
Svenska
liten sänka
Finska
pieni syvänne, alanko, kuoppa
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
laakko västfinska natur
Svenska
flack, svagt sluttande, sluttning
Finska
myötäle, vino, alaspäinen, alamäki, rinne
Ordklass
substantiv
Övrigt
laakko s. flack, svagt sluttande, sluttning; inga belägg på svenska fiT, södra Tavastland (Vahtola 1980:204). Västfinskt ord. Urspr. södra Tavastland. SKES Helsinki 1955 del I - V Förkortningar: Alaj = Alajärvi Alat = Alatornio cF = centrala Finland E = Enareträsk Egf = Egentliga finland Enont = Enontekiö est In = estländska Ingermanland fn = fornnorska Hail = Hailuoto Holl = Hollola Hämeenk = Hämeenkyrö Ilom = Ilomantsi In = Ingermanland Isoj = Isojärvi K,k = Karelen, karelska dialekter Ka = Kajanaland Kall = Kallivieri Karv = Karvia Kangasn = Kangasniemi kar-a = karelsk-aunus dialekter Kaust = Kaustinen Kiest = Kiestinki Kitt = Kittilä Komp = Kompelusvaara Kong = Konginkangas Lemp = Lempäälä Lim = Liminka Luh = Luhanka Möb = Mellanösterbotten Nb = Norrbotten Nf = Nordfinland nf = nordfinska dialekter nK = norra Karelen nn = nynorska nS = norra Savolax nSat = norra Satakunta Nöb = Nordösterbotten Ouluns = Oulunsalo Oriv = Orivesi Pad = Padasjoki Pielisj = Pielisjärvi Rov = Rovaniemi Sa = Savolax samE = enaresamiska samL = lulesamiska samN = nordsamiska samS = svensksamiska Sat = Satakunta sK = södra Karelen sk = skandinaviska Sodank = Sodankylä sv = svenska Sulk = Sulkava svf = sydvästfinska dialekterna sö = sydöstra söF = sydöstra Finland (sydöstfinska dialekterna) Söb = Sydösterbotten T = Tavastland tavastl dial = tavastlänska dialekter Taivalk = Taivalkoski Torned = Tornedalen Turt = Turtola Tär = Tärendö Utaj = Utajärvi V = Värmland Vuokk = Vuokkiniemi veps = vepsiska Vitt = Vittangi vf = västfinska dialekter Ylit = Ylitornio Äht = Ähtäri Öb = Österbotten öf = östfinska dialekter öNyland = östra Nyland
Källa
Vahtola 1980:204, Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kiere natur
Svenska
spår av kärrhjul på väg
Finska
kärrynjälki
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Sodankylä
Källa
Artimo, Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kiertolaju natur
Svenska
spår runt svedja
Finska
kiertolatu
Ordklass
substantiv
Platser
Simo
Källa
Vuorio. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kiertotie hushåll natur
Svenska
omväg
Finska
kiertotie
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kiertotähti natur
Svenska
stjärna som rör sig på himlen
Finska
kiertotähti
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kierä natur väder
Svenska
bister, brännande, bitande (väder)
Finska
ankara, pureva, kova
Ordklass
adjektiv
Platser
Sammeli: kierä ilma.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2017-03-03
> mer
laaku natur
Svenska
vid, omfattande terräng
Finska
laaja, kattava maasto
Ordklass
substantiv
Platser
Enontekiö
Källa
Itkonen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer
kierä natur väder
Svenska
bitande kallt (väder)
Finska
kylmä, pureva, terävä
Ordklass
adjektiv
Platser
Vittanki: Kierä tuuli.; Masunti
Exempel
Masunti: kierä ilma ja aurinko.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2017-03-03
> mer