MEÄN SANA
rukata
Svenska
skynda på,
Finska
kiirehtiä
Ordklass
verb
Platser
Juoksengi Övertorneå kommun, Juoksengi
Exempel
Pitäs rukataa. Man borde skynda sig.
Övrigt
Vertaa rukathaa.
Källa
Östen Bucht 1940.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
Svenska
rugga (klocka) justera
Ordklass
verb
Platser
Kemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
Svenska
klucka, (hantjäders läte när den spelar, klucka, trasts läte)
Ordklass
verb
Platser
Kittilä, Kemi, Kompelusvaara
Exempel
Kittilä Kittilä, Kemi, Kompelusvaara: Laulavas sielä mettot. se (koiras)metto naskuttaa ja hijoo ja sillon ku se hiijoo se ei näe eikä kuule. Sillon laukothan hopusta. Sitte ku pääsee lähele se ammuthan. Kittilä: Metto suhistaa ja naskuttaa.
Källa
I. Tuovinen, Liljeblad, Miettinen, Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
Svenska
koltrast
Finska
mustarastas
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Sanoima mustatrasti ja piian usseimiten kooltrasti.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-28
Svenska
gödselspridare
Finska
lannanlevittäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Övrigt
Vertaa apulannanspriitari, eli spriitari
Källa
Nedtecknat av Lars Lampinen
Redigerad
2024-10-24
pannukiiseli
mat
Svenska
brödvälling
Finska
leipävelli
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Pannukiiseli oli variantti meilä kotona. Paistipanhuun tilkka vettä, reilusti voita, suolaa ja ko seos alko kiehhuun taitethiin kovvaa leipää (Husmannia). Vettä ei saanu olla enempää ko ette leipä vain pehmeni. Joskus siinä oli lihhaaki. Mettämiehitten ruokaa, aattelen, joka tuli kotia.
Källa
Bertil Isaksson.
Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-24
Svenska
jägare
Finska
metsästäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Soutujärvi-Skaulo2
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-22
Svenska
frostdimma, dis
Finska
pakkasumu, utu. Vertaa hämärä
Ordklass
substantiv
Källa
Muonionsanoja 2006. Muoniolainen mies. Lars Lampinen..
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-22
Svenska
barmark
Finska
pälvi, paljas maa
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Sitä ei mene tehä ennenko on taasen paljasmaa.= Det går inte att göra innan det är barmark igen.
Övrigt
Vertaa pälvi.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi.
Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-10-19
Svenska
älv, å
Finska
joki; puro
Ordklass
substantiv
Exempel
Nattavaara, Purnu: Kaalaseno, Kalix älv
Övrigt
Allmänt förr i Nattavaara.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-16
Svenska
alkoholdestillator, -brännare
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-15
Svenska
räv
Finska
kettu
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi Rovaniemi: Mikko mielevä mies-
Källa
Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-14
Svenska
ytskikt, sörja
Finska
pinta, kerros
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Suolarahna kuivalihassa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-12
Svenska
brännstake, eldpåle, gevär (slang)
Finska
pyssy
Ordklass
substantiv
Exempel
Hasse Alatalo: Prennstaka, Ruottin ylikahnuun murrela on pyssy. Ruottiks eldpåle. Siis tanko mistä tullee tuli. Sannaa on kans käytetty meänkielessä.
”Hän oli menossa jahtiin prennstaka sölässä”
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-12
Svenska
gnaga
Finska
kalvaa, jäytää, jyrsiä
Ordklass
verb
Exempel
Kainulasjärvi: Hiiri knakertaa puuta eli juustoa. Usseimiten soon elläimet jokka knakertavat.
Källa
B Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-11
Svenska
gylf
Ordklass
substantiv
Platser
Pentäsjärvi
Exempel
Housunpelli on sama kun sepalus ja hurhaus.
Källa
Bertil Isaksson.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-08
Svenska
dragkedja i kläder, blixtlås
Ordklass
substantiv
Övrigt
Vertaa sepalus ja housunpelli.
Källa
Pajala radio 050512.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-08
Svenska
söm
Finska
nöyle
Ordklass
substantiv
Platser
Sodankylä, Täräntö, Alatornio, Kittilä, Rovaniemi, Kemi
Övrigt
Harriet Pekkari: Pallistaa – fålla
Karhunlanka - björntråd
Pikilanka – becktråd
Parsilanka - stopptråd
Karvalanka – tråd med kohår
Lankakerä – trådnystan
Neulomalanka – sytråd
Villalanka – ulltråd
Virkkauslanka – virktråd
Virkata - virkka
Fingerpori – fingerborg
Tikata – sy
Kurpata - sy fult
Kurppia – sy med långa fula stygn
Rynkätä – vecka tyg
Kraatari – skräddare
Sömmerska, neuloja - sömmerska
IB Uusitalo: Nöyle - söm
Ratkoa -sprätta
Ratkomaveitti - sprättkniv
Saksit - sax
Neuloa - att sy
Neula - nål
Toppineula - stoppnål
Äimä - skärnål
Poikaneula - säkerhetsnål
Knuppineula - knappnål
Neulansilmä -nålsöga
Knappi - knapp
Knapinreikä - knapphål
Hurhaus - blixtlås
Kymminauha - gummiband
Neulomakone - symaskin
Lankarulla - trådrulle
Alilanka - undertråd
Päälilanka - övertråd
Helma - fåll
Kraaka - krage
Nylund: Äiviä- kasta om
Keriä- nysta
Parsimalanka- stoppgarn
Pikinuora- becktråd
Tupsu- tofs
Panna silmile- lägga upp maskor
Ottaa kokhoon- ta ihop
Kierä lanka- hårt tvinnat garn
Silmä- maska
Pinnaneula- säkerhetsnål
Myöstäri- mönster
Virkkulanka- virkgarn
Virkkineula- virknål
Nurri- resår
Sormikhaat- fingervantar
Källa
Tuesmaa, Syrjänen, Kena, Meriläinen, Artimo, Itkonen, Miettinen, Hämäläinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
Svenska
gylf
Finska
sepalus
Ordklass
substantiv
Platser
Aapua
Övrigt
IB Uusitalo. Vertaa sepalus.
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-07
Svenska
tandvärk
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Övrigt
Vertaa hammastauti
Källa
Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
Svenska
tandkräm
Finska
hammastahna
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
B. Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-07
raini
Svenska
elak, stygg
Finska
häjy
Ordklass
adjektiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-10-07
Svenska
skugga
Finska
varjo
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-04
Svenska
lavskrika
Finska
kuukkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka, Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-10-04