Rovaniemi, meneväs sinnem misä ovah harjaunhet tekhen ko niile tullee tevon aika, Rovaniemi Kittilä, kun se (emävaadin) on kesempänä tehny, niin se (vasa) on kesakko
Eva Kvist: Har några fina namn på meänkieli som vi gett till våra renar. Funkar säkert på kor också. De är ju båda idisslare med fyra magar och en del med skälla runt halsen så det finns ju några likheter. Fröökynä (fröken), Pikku piika (Lillpigan), Ruusu(Rosen), Tuisku (Yrväder), Musta-Marii (Svarta Mari), Lumipiika (Snöpigan), Hilla (hjortron), Mustikka (blåbär), Fiina (ingen särskild betydelse. Kan vara en förkortning av Josefiina ursprungligen). Finns det nå tjurar i flocken så har jag också några tips: Velho , Eetu, Ville, Lumipoika (Snöpojken), Tähtipoika (stjärngossen), Jahvetti, Manne.
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter
”maa-ala, jota lappalainen (t. lappalaiset) porotokkineen vuodet ympäriinsä kiertää, jutaa.” - S.P
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka och Enontekiö..
Nedtecknat av Järämä-Satter