Resultat

latu natur gällivarefinska
Svenska
spår; skid-
Finska
latu; jälki
Ordklass
substantiv
Platser
Killinki, Nattavaara, Isovaara-Storberget.; Ullatti
Exempel
Ullatti: ei tola, välistä tola.
Övrigt
Kans lattu.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2013-04-24
> mer
luppokorva gällivarefinska kropp öknamn/smeknamn
Svenska
ludd i öronen, dålig hörsel
Finska
luppokorva
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara Satter
> mer
mettänelävät gällivarefinska
Svenska
enstöring, udda person
Ordklass
substantiv plural
Platser
Satter med omnejd
Övrigt
Person/personer som lever efter egna regler i byarna. Lite av en enstöring med självhushåll.
> mer
pierunkuori gällivarefinska slang
Svenska
mycket tunt skal
Finska
ohut kuori
Ordklass
substantiv
Platser
Satter med omnejd
Övrigt
Något som är jättetunt, skirt, ex. tyg eller korvskivor
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-04-20
> mer
prutisee ko kipeä poropersereikä ordspråk gällivarefinska fras
Svenska
struntpratare
Platser
Hakkas, Satter, Ullatti med omnejd
Övrigt
Uttryck; Om nån som pratar strunt/babblar.
Redigerad
2024-06-15
> mer
satikka människa gällivarefinska
Svenska
opålitlig person
Ordklass
substantiv
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Se oon semmonen satikka, tulle ja ei tule = det är en opålitlig person, kommer när det passar
Källa
Nedtecknat av Bengt Johansson-Kyrö
> mer
vanhaafammu gällivarefinska lånord kvinna
Svenska
gammelfarmor
Finska
vanhaafammu
Platser
Jellivaara
> mer
hasa gällivarefinska
Svenska
stökig, slarvig, oredig
Finska
hasa
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara Satter
> mer
hely gällivarefinska
Svenska
grannlåt, krimskrams
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Källa
Nedtecknat av John josefsson
> mer
häätuu, häätyä, hääjyä, häytyä, häjtyä, gällivarefinska
Svenska
måste, vara tvungen,
Ordklass
verb
Platser
Nattavaara2, Soutujärvi-Skaulo2, Ullatti3, Järämä1, Leipojärvi2, L, Ullatti1, Ullatti2, Nattavaara1
Övrigt
vertaa tautuu, täytyy
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
> mer
jellivaaransuomi gällivarefinska lånord
Svenska
gällivarefinska
Finska
jellivaaransuomi
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara, Sarvisvaara, Purnu, Killinki etc; Jellivaaran, Kilvo
Exempel
Jellivaarassa vaihtellee villisti kieli. Kerran 1980-luvula myin viinimarjoja Jellivaaran torila. Mies tuli ja halusi ostaa ja jututti minua asiasta. Mutta mie en ymmärtäny kun puolet mitä mies sanoi. Arvelin loput. Ja viimen kysyin mistä päin Suomea te oletta? Savostako? Ei Kilvusta, mies vastas. Kilvo on Nattavaaran ulkopuolela pikku kylä. Ensi kerran en ymmärtäny oman alueen puhekieltä. Mina ulen Kilvusta ja halluu ustaa viinimarjuu, sanui mulle. Sen ymmärsin. Nattavaarassa käytethään sannaa eeli, sähön eestä. Enemän saamelaisia ja ruottalaisia lainasanoja.
Övrigt
Typiskt för gällivarefinskan är ofta avsaknad av vokalharmoni (kylä/kyla), andra I inf. former (hakkaa, hyppaa), extra h-fonem (hahkaa, mehta). Men variationerna är stora mellan byarna. Många byar har övergått till svenska. I Ullatti går dialektgränsen. Där säger man Miehet menthiin methään, vaimot tiskathiin ja ihmiset söithiin. Vilket i Pajala betyder: Männen for till skogen, kvinnorna diskades, människorna åts.
Källa
Gällivarebor under 1980-talet.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-02-21
> mer
joskhuun, joskus gällivarefinska
Svenska
då, när, någon gång
Ordklass
adverb
Platser
Gällivare kommun
Övrigt
joskhuun sanontaa ei käytetä Kianulasärvessä
Källa
Nedtecknat av John Josefsson
> mer
lumme växt gällivarefinska
Svenska
näckrosblad
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi, lumme ulpukassa veen pinnala makkaa (lännen sana, ei käytetä)
Övrigt
jellivaaransuomi
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
> mer
maljakallo gällivarefinska öknamn/smeknamn människa
Svenska
person med inlärningssvårigheter (nedl.)
Finska
maljakallo
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
> mer
snolka gällivarefinska lånord
Svenska
snål
Finska
visu
Ordklass
adjektiv
Platser
Dokkas; Dokkas, Ullatti, Kompelusvaara
Exempel
Dokkas: Ei se ole snolka - kyllä se kahvia saattaa antaa. Ullatti: Senkin snolka. Kompelusvaara: Nolka.
Källa
Ivar Palo, Ullatti. B. Winsa: ordbok. Lars Tunviken. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-05-23
> mer
teivata gällivarefinska
Svenska
kunna gå, hitta rätt
Ordklass
verb
Exempel
Kainulasjärvi, lännen sana, (harvinainen), no lähes sittet teivaamhan
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
> mer
toppaus gällivarefinska häst
Svenska
stoppning
Ordklass
substantiv
Exempel
Kainulasjärvi länkin toppaus se oin lännessä ponttaus
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
> mer
toukomettinen insekt gällivarefinska
Svenska
geting som kommer under våren
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Övrigt
kiiski, Jellivaaransuomi?
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
> mer
Plassi plats gällivarefinska
Svenska
naturnamn, Gällivare
Ordklass
substantiv
Platser
Markitta
Källa
Nedtecknat av John josefsson
> mer
harakkahuuli kropp västfinska gällivarefinska
Svenska
harmynt
Ordklass
substantiv
Övrigt
västfi,harakkahuuli s \'harmynt\'; endast fiG (SMS).
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
> mer
isokilppa hushåll gällivarefinska
Svenska
sav, så
Ordklass
substantiv
Källa
Olofsson. Skaulo, bd 1433 1888. Nedtecknat av Birger Winsa
> mer
kestätä gällivarefinska lånord människa
Svenska
gästa, besöka
Finska
vierailla
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: nek-kestäsik-kyliä myön. Lännen sana.
Övrigt
< ruotti. Katto vieraila.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen
Redigerad
2013-04-22
> mer
luhti gällivarefinska byggnad
Svenska
lider, förvaringsbod, -utrymme vid stall, el ladugård
Ordklass
substantiv
Exempel
Sodankylä, Kompelusvaara, neuvompitohuonetta nes sanot lännessä, Järämästä ja Rutista alkain, luhiksi. Rekihuohneeksi taikka kaluhuohneeksi se täälä käskethään
Övrigt
vertaa lohta
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Kena
> mer
maalapaltti mat lånord-samiska gällivarefinska
Svenska
blodpalt
Finska
verikakko
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Med bl a köttfärs och fårlunga (ej renlunga) Maala är ett samiskt lån.
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-12-07
> mer