Resultat

sluotni natur gällivarefinska växt lånord-samiska
Svenska
skräpgräs, olika slags strån och gräs etc. som rensas bort
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sluotnivuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
släkka gällivarefinska arbete lånord
Svenska
slägga
Finska
leka, moukari
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
"Knuusa" är mer vanligt, iaf i de östra Gällivarebyarna.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
slänki natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
sänka, svacka
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Slänkilaki
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
snartali gällivarefinska fågel djur vatten lånord-samiska
Svenska
bläsand (sjöfågel)
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Snartalijärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
snasku, snasko natur gällivarefinska lånord-samiska
Svenska
utlöpare, utskjutande udde i berg, utskjutande klippa, lägre utlöpare från foten av ett berg
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Tunturisnasku vid foten av berget Váhtjerduottar/Dundret. I det området fanns förr en seite som stals av en affärsman från bygden under 1900-talet.
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
snikkari lånord gällivarefinska arbete
Svenska
snickare
Finska
rakentaja, kirvesmies, timpuri
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
"Nikkari" och "snikkari" används. Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå.
Redigerad
2024-06-15
snoppi lånord gällivarefinska man slang kropp
Svenska
snopp
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Källa
Muntliga källor. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-22
softata gällivarefinska lånord
Svenska
softa, ta det lugnt
Finska
ottaa rauhalisesti, rauhoitella
Platser
Jellivaara
Övrigt
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare. Källan Torbjörn använder detta ord ofta.
Källa
Torbjörn Ömalm.
sohjolumi gällivarefinska snö
Svenska
smutsig snö på och längst vägar
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Sohjo Kainulasjärvessä on sörja. Sohjolumi, snösörja.
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-02-19
sokanen natur gällivarefinska växt lånord-samiska
Svenska
buskage, mindre buskbestånd
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sokasenmaa
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
sokta gällivarefinska fågel djur stadieväxling
Svenska
fiskgjuse
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara med omnejd
Exempel
tk>kt
Källa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
sooka(s) natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
björkbuskage, björkbestånd
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sookasjärvi
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
sorvanen natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
område rikt på torrfuror
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Naturnamnet Sorvanen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
sotkukieli etnicitet gällivarefinska språk
Svenska
skitspråk, dåligt språk
Finska
sekakieli
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Exempel
Monet tykkäsit ennen ette Meänkieltä oli sotkukieltä.
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm..
soukkajalakset arbete gällivarefinska häst
Svenska
timmerkälke, getdoningar
Finska
tukkikelkka
Ordklass
substantiv plural
Platser
Jellivaara, Kaalasvuoma-området
Övrigt
Vertaa jettuuninki
Källa
Aidanpää, E. (2004). Pohjan perän tähten alla. Karhuniemi: E. Aidanpää. Nedtecknat: Torbjörn Ömalm.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-02-19
sova(s) natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
liten asp
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Sovasvuoma
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
spatnu natur gällivarefinska trä lånord-samiska
Svenska
snårskog, snår av buskar och träd
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Spatnukielinen
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
speieli lånord gällivarefinska hushåll
Svenska
spegel
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara med omnejd
Källa
Airila, M. (1912). Äännehistoriallinen tutkimus Tornion murteesta: Murteen suhdetta Suomen muihin murteihin silmälläpitäen. Sana.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-06-11
spiiti gällivarefinska lånord
Svenska
speed, fart, hastighet
Finska
vauhti
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare.
Källa
Torbjörn Ömalm.
spotti gällivarefinska lånord
Svenska
spot, plats
Finska
paikka
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Exempel
Spot, exempelvis ett bra ställe för skateboardåkning.
Övrigt
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare.
Källa
Torbjörn Ömalm.
staili gällivarefinska lånord
Svenska
stajl, stil, sätt
Finska
tyyli
Ordklass
adjektiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
Nyare engelska/amerikanska inlåningsord som ofta eller sporadiskt förekommer i Meänkieli/Gve-finska, främst hos yngre talare. Används ofta av källan Torbjörn.
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-10-10
stakka gällivarefinska lånord-samiska arbete
Svenska
höstack, hövolm
Ordklass
substantiv
Platser
Gällivare kommun
Exempel
Stakkajänkkä
Övrigt
Detta ord är mångt och mycket en förfinskning av och/eller låneord från lule- och nordsamiska dialekter i samband naturnamn. Många av dessa ord användes och används, separerade från naturnamnen, än idag av den Meänkielitalande ortsbefolkningen. Två sådana exempel är ”vuosku” (abborre) och ”kaaret” (skål, tråg). För mer information, se källa.
Källa
Falck, A. & Korhonen, O. (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn. 2. uppl. Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-05-08
stalli gällivarefinska lånord
Svenska
stall
Finska
talli
Ordklass
substantiv
Platser
Jellivaara
Övrigt
"Talli" och "stalli" används.
Källa
Kenttä, Matti (1988). Språket i Gällivarebyarna. Luleå. Tobjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2022-04-13
stokata, stokkaa gällivarefinska lånord
Svenska
göra kreti och pleti, samla ihop grejer, grejsa
Ordklass
verb
Exempel
Eilen stokkasin tyhä vähä., Järämä-Satter och kringliggande byar.
Övrigt
Båda verbformerna förekommer. On vaikea stokata ja stokkaa.
Källa
Torbjön Ömalm.