Nyheter

kuuhainen natur
Svenska
skugga
Finska
varjo
Ordklass
substantiv
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-04
> mer
kuukkahainen djur fågel
Svenska
lavskrika
Finska
kuukkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Övre Tornedalsregionen
Källa
Paulaharju, S. (1922). Lapin muisteluksia. Helsinki: Kirja. Boken belyser många dialektala ord från bägge sidorna av övre Tornedalen och Muonioälvdal, exempelvis Kolari, Muonio, Kittilä, Karesuanto, Naimakka, Enontekiö.. Nedtecknat av Järämä-Satter
Redigerad
2024-10-04
> mer
kuorustaa kläder
Svenska
rulla upp, rulla ner, vika (tex skjortärm)
Finska
kääriä
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara, Kompelusvaara, Lohijärvi, Lohijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Kittilä
Exempel
Kittilä: Kuorustaa saaphan varret. Vittanki: Kuorustaa peskiä.
Övrigt
Vertaa kuoristaa.
Källa
I. Tuovinen, Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
vierkku lånord-samiska renskötsel
Svenska
snurrande trissa, tafs i fiskedrag, snurrande koppling i rens dragögla
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Rovaniemi, Kemi, Petsamo, Sodankylä, Kittilä
Källa
Anthoni, Tiesmaa, Artimo, Koskimies, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
tvinnata lånord fiske
Svenska
tvinna
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Birger Winsa Ruottin lekand ja tafs on vierkku. Mulle outo lapsuuven kalastusaikana. Saamen kielen laina. Luulen. Met sanoima tafsi. Siinä on klupu joka suojaa ettei liina tvinnainu. Se pyörivä klupu on vierkku. Tvinnata taitaa olla vierasta suomen kielessä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
kuoristaa kläder
Svenska
rulla upp/ner (ärmar, stövelskaft)
Ordklass
verb
Exempel
Kuoristaa paijan hiat.
Övrigt
Vertaa kuorustaa. Sannolikt båda formerna.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-10-03
> mer
syöpä fiske ordspråk insekt
Svenska
flygfä, bitande insekt,
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso; Nilivaara, Torrivaara, Kittilä
Exempel
Nilivaara, Torrivaara, Kittilä: Syöpä tullee kevväilä. Ensin näkkeee kirsisääskiä, mutta net ei pure. Sitten tullee pari miljaartia syöpää: sääskiä, paarmoja, hytyäisiä ja mäkäriä.
Övrigt
Sanaparsi: Tuli syöpä säästäjälle. Merkitys?
Källa
B. Winsa: ordbok, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-29
> mer
kolo
Svenska
märke, grop (i träd, ej hål); ful
Finska
pilkku; kuoppa: ruma
Ordklass
substantiv
Platser
Nattavaara, Soutujärvi-Skaulo, Nattavaara; Pempelijärvi, Ullatti
Övrigt
Vertaa koro
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-09-29
> mer
kummakki
Svenska
bägge
Ordklass
adverb
Platser
Jukkasjärvi
Exempel
Kummakki olthiin myötä = bägge var med.
Övrigt
Synonym till molemat.
Källa
Bengt Johansson-Kyrö. Jukkasjärvi. Nedtecknat av user3423158
Redigerad
2024-09-29
> mer
joo ilmanki fras
Svenska
jo självklart; uppenbart
Finska
joo tietysti
Ordklass
interjektion
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-09-29
> mer
kryyvimaa lånord hushåll
Svenska
grönsaksland, trädgård
Finska
puutarha
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi; Soutujärvi, Skaulo
Övrigt
< ruotti
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2024-09-28
> mer
trääkoorti natur lånord
Svenska
trädgård
Finska
puutarha
Ordklass
substantiv
Platser
Tornedalen
Övrigt
Vertaa kryyvimaa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-28
> mer
hurtuuki slang kvinna lånord kläder
Svenska
huckle, sjal
Finska
huivi, liehuva vaate, havilinen leninki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Övrigt
Fler ord: havilinen, simhaus, hatura, kläppi, naakia, naakata,, toopi, plompuuki polsterinpäälinen,klasisilmät, klosetti, pärmi, nättinki, toppineula, jo ainaki, hiljastua, primhauttaa, priihmauttaa, preivi, sunkhaan, unheuttaa, hihot, jälkhiin, klaakottaa, prämhäyttää, välhin, välleen, pruuvit, lämhäyttää, kruuvata, mookata, ookata, henttari, fati, sokkeri, pännä, följy, knappi, topata (pullaa), toppasohva, matrassi, löystäkki, pranstaaka, yhtehnään myöthäänsä, konstvärkki, takstooli, nuuka (tarkka), sole niin nuukaa, hollari, kuelma, kuelmatikut, paisteklasit, kilottaa, kompiainen, killata, kranni, tikkutröijy·
Källa
Facebook. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-28
> mer
kursu natur östfinska lånord-samiska
Svenska
ravin, dal med branta klippväggar
Finska
laakso, kuilu
Ordklass
substantiv
Platser
Parakka, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö
Exempel
Parakka, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Kätkäsuanto, Enontekiö, (ylheinen), Kätkäsuanto, Kätkäsuanto: piston kurssuun.
Övrigt
< saame östfinska, kursu naturnamn naturbäck, låglänt dal med bäck, låglänt blöt sänka; östfi kurso blött ställe, blöt sänka (A Salminen k 1547, SMSA). Dal med å el kallkälla längst ner.
Källa
I. Tuovinen, Itkonen, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-25
> mer
kokko saga ordspråk östfinska fågel
Svenska
kungsörn, Aquila chrysaetos
Finska
kotka
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio, Ylitornio, Alatornio, Vettasjärvi, Täräntö, Parakka, Vittanki
Exempel
Parakka: Kymmenestä kynnestä se kokkoki syöpi. Hakanen: Merikokot ja kokot.
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Finska maakotka. Hävdas ta småbarn ur vagga, tar renkalvar och får. Stfi maakotka. Latin Aquila chrysaetos. Kokkoki parhaat kynsistä syöpi.
Källa
I. Tuovinen, Syrjänen, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24
> mer
kiipan kaappaa fras
Svenska
nätt och jämnt
Finska
juuri ja juuri
Ordklass
adverb
Platser
Kainulasjärvi
Övrigt
Nipin napin/kiikun kaakun. Soli siinä ja siinä. Just ja just
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24
> mer
koste/t/ vatten
Svenska
eda, bakvatten, bakström
Finska
takavirta, koste, pyörre
Ordklass
substantiv
Platser
Ullatti1, Järämä2, Ullatti2, Kainulasjärvi1, Rovaniemi, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Kuolajärvi, Raisinvuono, Rovaniemi, Inari; Kompelusvaara, Pajala, Parakka, Karunki, Ylitornio, Arpela, Sieppijärvi, Vittanki
Exempel
Kompelusvaara, Pajala, Parakka, Pajala, Karunki, Kompelusvaara, Kompelusvaara, Ylitornio, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Arpela, (ylheinen), Sieppijärvi, (ylheinen), Sieppijärvi, Vittanki
Övrigt
Vertaa pyörre id. Dialektalt svenska: agga.
Källa
Artimo, Paloheimo, Isoniemi, Rapola, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24
> mer
niva natur vatten
Svenska
stryka, strömdrag, liten fors, grund med strömmande vatten
Finska
virtava suanto
Ordklass
substantiv
Platser
Raisinvuono, Rovaniemi, Kittilä, Sodankylä, Inari, Kuolajärvi, Lemminjoki, Kemijärvi, Parakka, Kompelusvaara, Arpela, Vittanki, Sieppijärvi, Kätkäsuanto, Nattavaara, Järämä, Kainulasjärvi
Övrigt
Roikonniva t ex ovan Mestoskoski. Dialektalt: Strucka: dialekt för strycka, (smalnande) del av älv, strömhastigheten ökar utan att övergå till större fors.
Källa
I. Tuovinen, Sjöström, Valonen, Sipola, Itkonen, Isoniemi, B. Winsa: ordbok. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-24
> mer
ei kestä människa
Svenska
varsågod, det var så lite
Finska
kiitos
Ordklass
interjektion
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: ei kestä kiittää, ei kestä.
Källa
I. Tuovinen. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-09-21
> mer
kestää
Svenska
löna sig, vara värd
Ordklass
verb
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara, kyllä se vain kestää hulluv vasikan kaah kilpasille lähteä, Rovaniemi.
Källa
Nedtecknat av I. Tuovinen, Artimo
Redigerad
2024-09-21
> mer
anurakki lånord kläder
Svenska
anorak
Finska
urheilutakki
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Mulla oli anurakki talven aikana kun menin hihtomhaan.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av winsa
Redigerad
2024-09-21
> mer
hatura slang kropp öknamn/smeknamn
Svenska
hår (nedl)
Finska
tukka
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Ottaa haturasta kiini ja tukustethaan reilusti. Se otti haturasta kiini. Oos tuo hatura teile tuttu? Soon vissiimmästi tuo hatura eri ko raiveli?
Övrigt
Nedlåtande, vardagligt
Källa
Meänkielen sanakirja, Matti Junes. Nedtecknat Lars Lampinen.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-21
> mer
Britti, Briita namn öknamn/smeknamn
Svenska
Britt, Britta
Ordklass
egennamn
Exempel
Iiskon Britti, Britt Ryngmark. Ja Mäen Briita. Kainulasjärvessä.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-20
> mer
kotka fågel
Svenska
kungsörn, Aquila chrysaetos
Finska
kotka
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Vittanki, Alatornio
Exempel
Kittilä: Kussa raato, siihen kotkat kokkoontuvat..
Övrigt
Vertaa kokko, kokkohaukka. Harvinainen. Kokko on tavalinen Latin Aquila chrysaetos
Källa
Artimo, Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2024-09-20
> mer