MEÄN SANA
Svenska
griskött
Finska
sianliha
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-27
Svenska
rockring
Finska
hulavanne
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-25
Svenska
indian
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Exempel
Meän kieltä 1986: Posket pyöreät ja punastunheet ja nokka vähän ko intiaanila, iso punanen ja käyrä alaspäin 380
Övrigt
Alentava sana nykysin. Nedsättande ord om urbefolkningen i Nord Amerika. Parempi sana on ensikansa, alkuperäkansa.
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-25
Svenska
risbyxa, djävulen, ondskan, hin håle
Finska
piru
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: Vihtahousut liikheellä (huonot ilmat).
Övrigt
Vertaa pöpö, erkki, karvahousu.
Källa
Artimo, Paavola, Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-25
Svenska
märkesdag, tjugofjärde augusti, fågeljakt med snara börjar denna dag
Finska
Perttulin päivä
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä, Aapua
Exempel
Kittilä. Aapua: Tänä päivänä oon Perttulin päivä,Bartolomeus. Nyt heinänteko pittää olla valmis ja nyt saattavat kansa alkaa vyöpakkaset. Monessa paikassa löökin pittää ottaa ylös ja jos oon kylväny humalaa niin humalankävyt pittää koota.
Källa
Mattila, IB Uusitalo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-25
Svenska
underjordiskt väsen, gengångare, döds ande, går före den döde
Finska
kummitus
Ordklass
substantiv plural
Platser
Rovaniemi, Kittilä.
Övrigt
Vertaa manalaiset.
Källa
Paavola. Netecknat: Jukka Korva.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
Svenska
tomte
Finska
joulupukki
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara
Exempel
Kompelusvaara: Joulupukki se on semmonen tehty, se se traakaa, ja tontta sitte jakkaa.
Källa
I Tuovinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
Svenska
julsprit
Finska
jouluviina
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
Svenska
skåra (lammärke)
Finska
lovi, ura, viilto
Ordklass
substantiv
Platser
Alatornio, ylheinen.
Källa
Hannula.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
Svenska
får
Finska
lammas
Ordklass
substantiv
Platser
Jyykeä, Raisinvuono, Raisinvuono, Kittilä, Sodankylä, Rovaniemi, Kittilä, Kittilä, Simo, Kuolajärvi, Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kainulasjärvi, Kompelusvaara, Täräntö, Alatornio, Alatornio, Parakka, Lohijärvi, Kompelusvaara.; Kompelusvaara, Narkaus
Exempel
Kompelusvaara: Hänen lihansa syöhään, talista kastethaan kynttilöitä, suolista saapi suittenvarret ja sorkisthaan kriivari pännän. Narkaus, Elof Nordmark: Karkean merkki oli kiulu kummasaki korvassa takapuolela juri aivan juurela.
Övrigt
Fåren sprang somrarna fritt i skogen och hade därför öronmärke som renarna. Varje fårägare hade eget fårmärke.
Källa
I. Tuovinen, Hannula, Häll, Artimo, Hämäläinen, Kaarakka, Räsänen, Anthoni, Kena.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
Svenska
id
Finska
säynäjä
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kittilä, Kemi, Kuolajärvi, Rovaniemi; Narken
Exempel
Magnus Gustavsson: Saltad id var traditionell höbärgningsmat i Narken. Men id kan få binnikemask. Man bör frysa iden innan saltning. Kerssäintyny säynäjä oli aika tavalista.
Övrigt
vertaa säynäjä jalka, säynävä
Siikaaki kessäinythiin ja särkeä.
Källa
Kaarakka, Liljeblad.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
kessäintyny särki
fisk
mat
Svenska
surmört
Finska
hapasärki
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Kesän aikana söithiin kessäintynyttä särkeä. Panthiin suolavetheen puusaavhiin ja kun oli happaintunu sitä söithiin kesän aikana. Söithiin vielä 1950-luvula. Tornionlaakson hapakala eli syyrströmminki.
Övrigt
Rolf Augustsson i Narken: Farmors far brukade fiska mört i Kaartojärvi och salta in dem i tunnor, men det är över hundra år sen. Pappa saltade in mört nån gång när han råkade få nån i älven, med nät förstås. Jokku kessäinyt siikaaki. Kerssäintyny säynäjä oli aika tavalista.
Källa
Birger Winsa, Rolf Augustsson.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-23
Svenska
teln i not, nätteln, övre teln av vriden tallrot, nedre av hampa, el av hästtagel
Finska
paula
Ordklass
substantiv
Platser
Kveeni; Vesisaari, Rovaniemi, Kittilä, Kemijärvi, Kemi, Turtola, Sieppijärvi, Kompelusvaara, Jukkasjärvi, Jyykeä
Exempel
Vesisaari Vesisaari, Rovaniemi, Kittilä, Kemijärvi, Kemi, Turtola, Sieppijärvi, (ylheinen), Kompelusvaara, Jukkasjärvi: Alanen paula, Jyykeä
Övrigt
Vettasjärvi: Paula on tehty hevosnehännästä tai harjasta, ja lehmäjjouhi on kansa hyvä seurassa, siitä tullee pehmeämpi.
Källa
I. Tuovinen, Valonen, Kaarakka, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
Svenska
övre, nedre hörn av yxegg
Ordklass
substantiv
Platser
Kuolajärvi, Simo, Rovaniemi, Jyykeä, Kompelusvaara, Täräntö, Jellivaara
Övrigt
vertaa kaatua kasalensa el ngt annat vasst föremål
Källa
Tiesmaa, Airila, Tuovinen, Rapola, Artimo, Räsänen, Sipola.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
Svenska
vinkel
Finska
vinkkeli
Ordklass
substantiv
Platser
Täräntö
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
Svenska
filtstövel
Finska
huopatossu
Ordklass
substantiv
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Källa
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-21
Svenska
skölja
Finska
huuhtoa
Ordklass
verb
Platser
Tornionlaakso, Kemi, Kittilä, Rovaniemi, Simo, Kittilä, Rovaniemi.; Kittilä
Exempel
Kittilä: potut virutethan.
Övrigt
Västfi, viruttaa v. skölja; östfi tänja, utdraga huuhtoa, skölja (Ritva Hakanen k 6489, SMSA).
Källa
Syrjänen, Artimo, Räsänen, Hämäläinen, Paloheimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-20
Svenska
skölja
Finska
huuhtoa
Ordklass
verb
Platser
Väylänvartisten sanakirja
Övrigt
Vertaa viruttaa id, Finska dialektarkivet, östfinskt ord västfi, viruttaa v \'skölja\'; östfi \'tänja, utdraga\' huuhtoa \'skölja\' (Ritva Hakanen k 6489, SMSA).
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-20
Svenska
brynsten, slipsten
Ordklass
substantiv
Platser
Soutujärvi-Skaulo2, Nattavaara2
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-08-19
Svenska
kravatt
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Kemi, Kittilä, Rovaniemi
Övrigt
< ruotti
Källa
Kaarakka, Paloheimo, Paavola, Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-19
Svenska
mäta träds tjocklek med klave
Finska
mitata puun vahvuutta
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi, Kainulasjärvi
Exempel
Kotona klaavasima puita ennen myyntiä pysthöön.
Övrigt
Klave var instrumentet.
Källa
Artimo.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-19
eteläläinen
mat
Svenska
vit-, platt- , illasmakande potatis
Finska
valkoinen-, litteä-, huononmakuinen peruna
Ordklass
substantiv
Platser
Muonio
Källa
Tapio Lähteenmäki, Muonio. Lars Lampinen.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-18
Svenska
keps
Finska
lippalakki
Ordklass
substantiv
Platser
Tornionlaakso
Källa
Birger Winsa.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-18
lihakeitto
mat
Svenska
köttsoppa med potatis och risgryn
Finska
lihakeitto
Ordklass
substantiv
Platser
Sieppijärvi, Kittilä, Kemi
Källa
Syrjänen, Kaarakka.
Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-08-16