Nyheter

fyskata man kvinna lånord
Svenska
fuska, vara otrogen
Finska
pettää, olla epäluotettava
Ordklass
verb
Platser
Kring Tärendö
Källa
Tage Lehto, Pajala. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
perse: olla perse auki fras
Svenska
vara medellös, utblottad
Finska
olla rahaton
Ordklass
verb
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: Sillä om perse auki ku tuuram putki.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
plaksi gällivarefinska lånord
Svenska
utblottad, pank
Finska
rahaton
Ordklass
adjektiv
Platser
Nattavaara
Övrigt
vertaa plakki id
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-17
kana/n/jatko båt
Svenska
böjd del i för, spets, förlängningsdel till köl
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Källa
Turunen, Aejmelaeus, Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
kana båt östfinska
Svenska
böjd del i för, spets, förlängningsdel till köl, uppskjutande spets i för, bak
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kittilä, Kuolajärvi, Simo, Rovaniemi, Rovaniemi, Kuolajärvi, Kittilä, Rovaniemi, Rovaniemi, Rovaniemi, Kuolajärvi, Simo, Enontekiö, peräkana, nenäkana, keulakana; Kompelusvaara, Nikkala
Exempel
Kompelusvaara: Kuutti eli kana ov venheen nokka. Nikkala
Övrigt
Finska dialektarkivet, östfinskt ord. Anders Koski, Nikkala, kvarlämnade anteckning 2000.
Källa
Itkonen, Tuovinen, Räsänen, Paloheimo, Sipola, Artimo, Isoniemi, Lepistö, Paloheino.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
luumupuu lånord växt
Svenska
plommonträd
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi
Källa
Kaarakka. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
slööki gällivarefinska växt mat lånord
Svenska
lök
Finska
sipuli
Ordklass
substantiv
Platser
Kompelusvaara, Harvinainen
Exempel
Kompelusvaara (harvinainen): Viktori on niinku slööki, ku sitä ottaa yhen kuoren se on alla toinen kuori.
Övrigt
< ruotti. Enimäksheen lööki. Jellivaaransuomen s: stolppa, skoulu, slangata, strappu etc.
Källa
I Tuovinen. Väylänvartisten sanakirja. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
svamppi mat lånord växt
Svenska
svamp
Finska
sieni
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Lehmät tykkäävät svampista. Ihmiset vähemin. Tornionlaaksossa ei ole svamppikulttuuria.
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
ämmänpieru öknamn/smeknamn slang växt
Svenska
gammal röksvamp
Finska
kuukunen
Ordklass
substantiv
Källa
Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
arkkutooli hushåll lånord
Svenska
höstol
Ordklass
substantiv
Platser
Juoksengi
Övrigt
jmf. heinätooli
Källa
Lars Lampinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
kesäarkku begravning
Svenska
kista med lik som varit nergrävd under sommaren
Finska
arkku
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi; Kainulasjärvi
Exempel
Kainulasjärvi: Ei kesäarkkua avattu (arkku maanu kesähauassa).
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
arkku begravning lånord
Svenska
begravningskista
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Källa
I Tuovinen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
kaappi hushåll lånord
Svenska
flyttbart skåp
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi, Kemi, Simo, Rovaniemi
Källa
I. Tuovinen, Paloheimo, Artimo, Räsänen. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
penkki gällivarefinska hushåll lånord
Svenska
skåp stående på golvet med lådor, bord med lådor (t ex diskbänk), 60-70 cm hög, 60 cm bred med lådor
Finska
kaappi
Ordklass
substantiv
Platser
Meänkieli; Nattavaara
Exempel
Nattavaara, Nattavaara, Nattavaara, Nattavaara: Tiskipenkki
Övrigt
Vertaa renkku
Källa
Nedtecknat av B. Winsa: ordbok
Redigerad
2021-03-17
vaatekaappi hushåll lånord
Svenska
klädskåp
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi, Kemi
Källa
Jukka Korva från Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
luoska kvinna
Svenska
smutsig, okunnig, oansvarig, dåligt klädd (kvinna)
Finska
ryöttä, moraaliton nainen
Ordklass
adjektiv
Platser
Parakka, Kompelusvaara, Vittanki
Exempel
Parakka: Jok on oikein förmitätön ja ryöttä (on luoska). Kompelusvaara, Vittanki: Kyllä se näyttää hyvin luoskalta se vaimo.
Källa
I. Tuovinen, Airila. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
kuohari etnicitet arbete människa
Svenska
kastrerare (vard)
Finska
kuohija
Ordklass
substantiv
Platser
Kemi, Rovaniemi, Kainulasjärvi
Exempel
Kemi, Rovaniemi, Rovaniemi: Tiuhtoo ku kuohari. Kainulasjärvi: Ja kuoharit ne mustilaiset.
Övrigt
vardaglig benämning
Källa
Hämäläinen, Artimo, Paloheimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
kulkunimi namn öknamn/smeknamn
Svenska
slangord, slangbenämning, vardaglig benämning
Finska
kulkunimi
Ordklass
substantiv
Platser
Kittilä
Källa
Liljeblad. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
Sälli, Selli gällivarefinska namn
Svenska
Kjell
Ordklass
egennamn
Platser
Järämä-Satter, Jellivaaran alue
Källa
Torbjörn Ömalm. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
Pärkämäkoski plats
Svenska
Pärkämäkoski
Finska
Pärkämäkoski
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi, Lainioälv
Exempel
Fors nedan Pärkämä i Mestossuanto, Kalix älv.
Övrigt
Kans Pärkämäkosket Finns en andra Pärkämäkoski i Lainio älv, enlgit Vesa Hiltunen, Junosuando. Tycks inte vara vare sig finska, samiska eller svenska. Inget motsvarande på den finska sidan om gränsen.
Källa
Rolf Augustsson, Narken. Vesa Hiltunen, Junosuando. Birger Winsa. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-17
pärä människa
Svenska
uppkäftig person
Ordklass
substantiv
Platser
Rovaniemi
Exempel
Rovaniemi: Semmonen pärä.
Källa
Artimo. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-16
Kaihnuunranta etnicitet plats saga
Svenska
naturnamn
Finska
Kaihnuunranta
Ordklass
egennamn
Platser
Tärendö församling, Kainulasjärvi byamarker
Övrigt
Kaihnuunranta är en vik norr om Mestoslinkka. På den östra sidan, söder om Vuopio. Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Wuopions mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Wuopion, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Källa
B.Winsa och älgjägare i Kainulasjärvi, 1985. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2021-03-16
Kainhuunranta plats
Svenska
namn på strandremsa norr om Mestoslinkka, strax söder om den fiskrika långsmala viken, Vuopio
Finska
Kainuunranta
Ordklass
egennamn
Platser
Kainulasjärvi, Kainhuun väylä
Övrigt
Albin Oja 1900-1984 i intervju: "Det finns ett bra fiskeställe som kallas för Kaihnuunranta som ligger i Wuopions mynning. Den har fått sitt namn efter en person från Kalix (Kainus) som bodde här i en fiskekoja. Sedan finns det ett ställe som kallas Pärkämä nedströms Wuopion, var det fanns en ö. Där bodde fiskaren Pärkämän Pekka."
Källa
Albin Oja, Kainulasjärvi, Birger Winsa. Nedtecknat av B. Winsa
Redigerad
2021-03-16
verisukulaisuus kvinna bröllop man sjukdom
Svenska
blodsband
Finska
verisukulaisuus
Ordklass
substantiv
Platser
Kainulasjärvi
Exempel
Oli sääntö ettei saanu mennä naimishiin sukulaisten kans. Vaatimus oli ette piti olla vähhiinthään viis sukupolvea aikaa verisukulaisuutta. Muuten ei saanu mennä naimishiin koska pöläthiin sairhauksia. Toinen sääntö miehele oli ettei saanu ottaa vaimoa lähempää kun mitä yks hevonen kulkee päivässä. Noin 10 km lähempää ei saanu hakea vaimoa. Siis vaimoa ei pitäny hakea omasta kylästä, vain krannikylästä. Moni rikkoi näitä sääntöjä. Oli kans sääntö: Ota vaimo omasta kylästä niin tiät mitä saat. Ja kolma sääntö oli ette nepokoita laskethiin vain 3 sukupolvheen. Ei ollu olemassa neljäs nepokkaa. Kanonisen oikeuden mukaan sukulaisavioliitot olivat kiellettyjä 7. polveen asti, mutta jo keskiajalla kielto lievennettiin koskemaan 4. polvea. Reformaation jälkeen vielä vuoden 1571 kirkkojärjestyksessä säilyi 4. polven määräys ja voimassa oli vielä Erik XIV vuonna 1563 antama määräys, että liian läheisten sukulaisten avioitumisesta rangaistiin teloittamalla. Lähde: agricolaverkko.fi
Övrigt
Bykulturen krävde minst 5 generationer bakåt att inget släktskap fanns innan man kunde gifta sig. Den andra regeln sa att mannen inte skall gifta sig med en kvinna som är bosatt närmare än det en häst färdas under en dag. Närmare än 10 km från hemmet skulle man inte söka hustru. Nästa by således. Detta för att undvika inavel. Många bröt mot regeln. Det fanns en regel som sa: Sök en kvinna från den egna byn så vet du vad du får. En tredje regel sa att det bara finns tredje kusiner. Fjärde kusin existerade inte.
Källa
Leif Hannu Kainulasjärvi.. Nedtecknat av Birger Winsa
Redigerad
2021-03-15